Det var nog tur att torsdagens tjejmiddag ställdes in, annars hade jag knappt varit vaken nu. För det var tjejmiddag i ett annat gäng på fredagen, så dit åkte jag direkt från min arbetsdag i hantverksbutiken. Tjejerna var så snälla att de anpassade tiden efter mig och den som valde att ta bilen hämtade upp oss alla på olika platser. Det var först då hon berättade att hon brutit armen! Så länge hon inte behövde backa gick det bra att köra bil, men gissa om vi blev överraskade!
Lite trött i ögat tog jag mig till keramiken på lördagsmorgonen, köpte med bullar från vårt fina konditori till hela gänget. Ha! En av de andra tjejerna hade köpt en bullkrans, så snacka om att vi fikade mycket den dagen! Hon som köpte kransen åt aldrig ens sin lunchlåda utan tog med den hem igen!
Det enda av mitt som var klart var mina yttepyttesmå blommor med vit glasyr och turkost glas. Glasyren hade runnit ner från kanten, men det tycker jag inte gör någonting. Dessa är jag nöjd med! (Däremot vet jag inte exakt vad jag ska ha dem till än, men det löser sig.) Hur de såg ut innan de åkte in i glasyrugnen
ser ni här (länk)!
Jag hade stora blommor att glasera, de blev vita med orange mitt. Inget glas i dessa, det ska jag ha i några andra som ligger på tork.
Sedan hade jag delar till mitt nya Knyttethus att glasera, de blev blå och turkos som vanligt.
Jag gjorde en stor skål, nedre delen är kavlad och mönstrad med den spetsduk jag använder till det mesta. Sedan kunde jag bygga på nära en decimeter med ringlingsteknik, att den inte blev så snygg har jag dolt med blad och småblommor (den vågiga kanten har jag gjort med flit, ifall att ni tror att det blivit fel). Insidan hoppas jag kunna putsa snygg nästa lördag.
Jag gjorde en drös med småblommor i olika storlekar eftersom jag var så nöjd med de färdigglaserade, dessa är dock i vit lera så de kommer inte att bli riktigt likadana.
Från keramiken tog jag mig i blötsnöyra till dottern för att byta kläder och fräscha upp mig, sedan var det dags att åka till de sydöstra förorterna för att gå på nostalgitripp i form av en snapsvisefest! Värdparet och flera av oss andra har studerat (och festat) på KTH, så vi hade med oss våra sångböcker från den tiden.
Så blev det sill och snaps och väldigt mycket sång! Här var det inte tal om att ta Helan, utan nubben skulle bitas av tio gånger för att vi skulle hinna sjunga så mycket som möjligt.
Efter kött, potatisgratäng och halloncheesecake kom gitarren fram och sångerna blev mer av traditionell allsångskaraktär och en del ekivokt. Ja, jag blev hes.
Så småningom började den timmeslånga resan hem. Sedan sov vi gott!
Efter en skön söndagsmorgon på min soliga veranda servade jag mina grabbar med amerikanska pannkakor och milkshake. Äldste sonen kom hem hungrig från scouthajk och Lillhunken skulle iväg på innebandy. Maken skulle till sin mamma.
Själv fångade jag upp min lilla mamma och så promenerade vi till min konfirmationskyrka i Vällingby där pappa skulle ha konsert. Först spelade de en ganska hemsk oboekonsert av Strauss, men sedan blev det en mäktig symfoni av César Franck.
Hemma väntade dottern som fått hjälp att transportera alla sina alster hem till oss i väntan på en kommande utställning, vi fixade middagen som jag förberett och sedan gick hon till sina scouter.
Nu tänker jag slöa framför teven resten av kvällen!
