Sidor

söndag 28 februari 2016

En tidig vårhelg!


På fredagskvällen var vi på middag hos vänner och alla mina foton blev oskarpa. Tror jag skyller på kameran. Vi hade ganska kul åt plåten i ugnen som totalt tappade formen när kladdkakan gräddades!



På lördagen var det keramik som så ofta. Jag hade massor att ta hem, massor att putsa inför skröjbränning och så hann jag bland annat med att göra denna blivande ampel. Ni ser den alltså uppåner nu. Får hoppas att den inte har sjunkit ihop när jag kommer tillbaka efter påsk - ja, för så länge dröjer det innan jag har tid att gå på keramiken igen!


Idag åkte maken och den förkylde Lillhunken till fjälls. Jag bar in min arbetsskiva från glasateljén till köket och tänkte utnyttja friden till att stå här inne och arbeta. Det är trångt och lite för kallt i ateljén om vintern.



Meeen, inte kunde jag stå inne heller - det var ju en så vacker vårdag ute!



Jag klippte ligusterhäcken vid växthuset, hade läst att det skulle göras nu och det var ett precis lagom jobb. Tog sticklingar så får vi se om de rotar sig och jag därmed får en hel liten skog av liguster!



Jag hade sällskap av mina koltrastar och upptäckte ett av deras bon, den delen av spireahäcken får jag inte klippa förrän ungarna lämnat boet! Å andra sidan brukar jag inte klippa den häcken förrän i maj, så det ska inte vara någon fara!



Jag hann mysa med tebaljan i växthuset, känna solens värme på mina kinder och njuta av ljudet från cykeldäck på grus ...

lördag 27 februari 2016

Går inte det ena, så går det andra


Monthly Makers tema för februari är trä, så jag letade fram en gammal limträskiva som tidigare fungerat som skrivbord i en nu utflyttad sons rum. Och så förstorade jag en bild från nätet. Den blev pixlig till tusen, men dög som förlaga.



Jag tejpade fast förlagan på plankan och ristade med en gammal mattkniv runt varje bokstav.



Fyllde i konturerna med svart tusch.



Hittade en bets som jag strök över plankan och fick då se hur betsen löste upp min tusch.



Provade att bränna bokstäverna med min lödkolv. Det gick inte alls.



Letade efter en svart färg hemma, köpte en hobbyfärg som inte fäste på betsen och fyllde i bokstäverna med svart tusch istället.



När maken kom hem hittade han direkt färgen jag letat efter, den fäste finfint på betsen och nu sitter skylten uppe vid hobbithålan! Jag ska försöka ta en bättre bild imorgon, det var lite mörkt när jag kom hem idag.



Så tog jag nya bilder idag, men självklart skulle äppelträdets skugga försvåra fotograferandet! Nåja, jag tror att ni fattar!



fredag 26 februari 2016

Vilken kan det vara tro?


Blommig fredag vill veta vilken favoritfärg vi har.
Ni får en gissning.
Ledtråd - det är inte beige.













torsdag 25 februari 2016

Det våras!


Jag brukar inte så några frön före 1 april, men i år kunde jag inte låta bli. Det kliade i fingrarna. Förmodligen kommer jag att få ångra detta, för fröna grodde fort som attan och småplantorna börjar redan dra iväg.



Damen som ville ha virkade hårnät är uppenbarligen så nöjd över de tre hon fått att hon beställde ett beige också. Nystanet räckte till två, men hu så svårt det var att virka i en av de värsta färger jag vet! :-P

söndag 21 februari 2016

En tillfredsställande helg!


Det var nog tur att torsdagens tjejmiddag ställdes in, annars hade jag knappt varit vaken nu. För det var tjejmiddag i ett annat gäng på fredagen, så dit åkte jag direkt från min arbetsdag i hantverksbutiken. Tjejerna var så snälla att de anpassade tiden efter mig och den som valde att ta bilen hämtade upp oss alla på olika platser. Det var först då hon berättade att hon brutit armen! Så länge hon inte behövde backa gick det bra att köra bil, men gissa om vi blev överraskade!



Lite trött i ögat tog jag mig till keramiken på lördagsmorgonen, köpte med bullar från vårt fina konditori till hela gänget. Ha! En av de andra tjejerna hade köpt en bullkrans, så snacka om att vi fikade mycket den dagen! Hon som köpte kransen åt aldrig ens sin lunchlåda utan tog med den hem igen!

 

Det enda av mitt som var klart var mina yttepyttesmå blommor med vit glasyr och turkost glas. Glasyren hade runnit ner från kanten, men det tycker jag inte gör någonting. Dessa är jag nöjd med! (Däremot vet jag inte exakt vad jag ska ha dem till än, men det löser sig.) Hur de såg ut innan de åkte in i glasyrugnen ser ni här (länk)!



Jag hade stora blommor att glasera, de blev vita med orange mitt. Inget glas i dessa, det ska jag ha i några andra som ligger på tork.

Sedan hade jag delar till mitt nya Knyttethus att glasera, de blev blå och turkos som vanligt.



Jag gjorde en stor skål, nedre delen är kavlad och mönstrad med den spetsduk jag använder till det mesta. Sedan kunde jag bygga på nära en decimeter med ringlingsteknik, att den inte blev så snygg har jag dolt med blad och småblommor (den vågiga kanten har jag gjort med flit, ifall att ni tror att det blivit fel). Insidan hoppas jag kunna putsa snygg nästa lördag.



Jag gjorde en drös med småblommor i olika storlekar eftersom jag var så nöjd med de färdigglaserade, dessa är dock i vit lera så de kommer inte att bli riktigt likadana.



Från keramiken tog jag mig i blötsnöyra till dottern för att byta kläder och fräscha upp mig, sedan var det dags att åka till de sydöstra förorterna för att gå på nostalgitripp i form av en snapsvisefest! Värdparet och flera av oss andra har studerat (och festat) på KTH, så vi hade med oss våra sångböcker från den tiden.



Så blev det sill och snaps och väldigt mycket sång! Här var det inte tal om att ta Helan, utan nubben skulle bitas av tio gånger för att vi skulle hinna sjunga så mycket som möjligt.



Efter kött, potatisgratäng och halloncheesecake kom gitarren fram och sångerna blev mer av traditionell allsångskaraktär och en del ekivokt. Ja, jag blev hes.



Så småningom började den timmeslånga resan hem. Sedan sov vi gott!



Efter en skön söndagsmorgon på min soliga veranda servade jag mina grabbar med amerikanska pannkakor och milkshake. Äldste sonen kom hem hungrig från scouthajk och Lillhunken skulle iväg på innebandy. Maken skulle till sin mamma.



Själv fångade jag upp min lilla mamma och så promenerade vi till min konfirmationskyrka i Vällingby där pappa skulle ha konsert. Först spelade de en ganska hemsk oboekonsert av Strauss, men sedan blev det en mäktig symfoni av César Franck.

Hemma väntade dottern som fått hjälp att transportera alla sina alster hem till oss i väntan på en kommande utställning, vi fixade middagen som jag förberett och sedan gick hon till sina scouter.

Nu tänker jag slöa framför teven resten av kvällen!

torsdag 18 februari 2016

I Like EFIT, en vanlig februaritorsdag


Två gånger i månaden dokumenteras dagen timme för timme, ett roligt sätt att se hur andra har det. Datum och andras bidrag hittar ni här!


7.30
Har behagliga sovmorgnar just nu när Lillhunken praoar och inte börjar förrän kl 10.
Maken kom hem från London när jag sov och har åkt till jobbet när jag sov.
Oj, vad jag sov!
Ute är koltrastarna hungriga.
De tycker att frukosten är lite sen.



8.30
Fyller på solrosfrön i det lysande huset också.


9.30
Lillhunken ska snart gå, 
Äldste sonen gör sin frukost. 



10.30
Jobbar jag.


11.30
Kan jag inte motstå att fotografera kanariefågeln Molly när hon badar. 



12.30
Datasupportar jag pappa per telefon.


13.30
Blir det inte som jag vill i momsrapporten.
Vari ligger felet?



14.30
Lägger jag hålat papper i skrivaren.
Det är mycket som ska skrivas ut.


http://picasion.com/

15.30
Matas papperstuggen.
Mycket papper är det ...



16.30
Lillhunken kommer hem igen och jag tänder lite fönsterlampor.



17.30
Fascineras av mönstret av koltrastfötter på trädäcket.



18.30
Öppnar paketet med fläskytterfilé och
konstaterar att köttet inte går att äta.
Ett helt kilo hamnar i avfallskvarnen.
Så otroligt onödigt!



19.30
Det blev lax med bladspenat och chèvre istället för köttet.



20.30
Dagens sista tebalja.



21.30
Har man inte sportkanalerna på teve,
får man följa matchen på nätet.
Nu slutar jag min dag, för jag fick just näsblod!