Det är dags att fotografera
en gång i timmen igen - EFIT. Jag fotograferade min dag redan igår eftersom det var en omväxlande dag, men idag ska jag bara vara hemma och röja i ateljé och trädgård. Kamerabatteriet behövde laddas, så det blev mobilbilder rakt igenom.
7.00
Morgonbaljan på glasverandan.
Hinner med en till innan jag ska iväg.
8.00
Fäster trådarna i de tre nätmössor jag virkat till min numera stamkund
Tror jag har virkat fler än tio mössor åt henne vid det här laget.
9.00
Hinner peta ned några fröer också innan jag sticker.
10.00
På väg till stan har jag tänkt på hur lyckligt lottad jag är som har vänner.
Att det finns de som vill träffa mig.
Mig.
Det finns så många ensamma själar där ute,
tänk att just jag är så rik på vänner?
Idag ska jag gå på bio med Anna och på ishockey med
Razzy,
men först en lååång träff på Mr Cake med
Annette och
Mia!
11.00
Äntligen blir det av att Annette får den membrillo (kvittenmarmelad)
som
Kristina skulle gett henne på vår träff i höstas.
Då fick Annette lämna återbud i sista stund
och jag tog hand om membrillon.
12.00
Nu sitter vi här i flera timmar och pratar och peppar varandra,
delar erfarenheter och tips.
Vi har väldigt mycket gemensamt
och samtidigt är det mycket som skiljer oss åt.
13.00
Ja, det blir lite lunch också,
en croissant med salami, brie och picklad fänkål.
En stund senare måste Annette till bussen hem.
En bonusbild på fina bloggvänner <3
Under tiden har jag fått ett sms där Razzy lämnar återbud till kvällens match.
Ska jag gå själv eller inte?
Får se hur det känns framåt kvällen.
13.50
Jag visar Mia vägen till Odengatan och pendeln vid Odenplan.
Hon ska köpa torkad mattram och citronmeliss i en butik på vägen.
14.10
Har vinkat hejdå till Mia och tar hissen upp till Mellangrabben för att ge honom sin post.
Han är fortfarande skriven hemma även om han bor vid Odenplan.
14.45
Tunnelbanevagnen jag åker med har just utsatts för en klotterattack.
Jag har inte märkt det men stanken från färgen är påtaglig.
En äldre kvinna såg den vuxne mannen
som var nere vid spåret när han sprejade.
Jag byter tåg vid Åkeshov.
Får ett samtal från Anna som måste lämna återbud till bion.
Ska jag gå själv eller inte?
15.15
Lämnar in ett av mina glasfat på Folkets hus i Vällingby.
Det har antagits till deras Vårsalong.
16.15
Jag bestämde mig för att gå på bion, så nu sitter jag här inne.
Vi är totalt sju personer inne i den ganska stora salongen
och någon som sitter längst bak röker minst tre gånger under filmen.
Jag drar sjalen över näsa och mun och koncentrerar mig på filmen.
Orkar inte säga ifrån inne i salongen och det är långt att gå för att få tag i personal.
17.30
Filmen Green Book är slut och jag är mycket nöjd.
Den gillade jag skarpt!
18.00
Jomen, jag ska minsann gå på hockeyn också.
Äter en klassisk tunnbrödsrulle på tunnelbanan.
Himla flängande idag!
19.00
Dags för match.
Jag har tagit på mig djurgårdströjan och tagit fram halsduken.
20.00
Jag har tre biljetter till matchen, tänker inte gå in på varför men kan konstatera att ibland blir det bara fel.
Sitter bredvid handikapplatserna och en väldigt trevlig kille där undrar om hans vänner som egentligen har helt andra platser kan få sitta bredvid mig.
Klart att de får!
Men det visar sig att han som tar platsen bredvid mig är en kaxig liten sprätt som är otrevlig mot killen bakom oss. Sprätten envisas med att stå upp hela tiden, även om han bara fixar med mobilen och alla runt omkring sitter ned. Killen bakom ser inget och får då höra att det här minsann är aktiv sittplats och att han ska visa sin biljett för sprätten för där ska det stå så. Han fortsätter att stå, utan att vara aktiv. Alla vi andra sitter (förutom vid mål, spännande lägen och peppande ramsor, såklart).
Under första perioden säger jag inget, men när sprätten går ut strax före paus pratar jag med killen bakom och förklarar att jag ska säga ifrån. Han blir väldigt tacksam, är helt tydligt inte en som vill bråka.
När sprätten, nu öldoftande, återkommer får han veta av mig att antingen sitter han ned eller så går han tillbaka till sin plats. Då börjar han tjafsa med mig också och tycker att jag ska köpa biljett till en annan del av arenan.
Mig tjafsar man inte med!
Jag säger till på skarpen och han sätter sig ned. Vid ett tillfälle när alla stått upp fortsätter han att stå upp, men då drar jag ned honom. Han går sin väg igen vid nästa paus och då pratar jag med hans trevlige vän på handikapplatsen (som inte märkt något av de som pågått) och han ber om ursäkt och lovar att säga till sprätten. Jag har ju varit så trevlig som låtit dem ta mina platser!
Samtidigt är det en av de äldre männen bakom mig som undrar över sprättens beteende, så jag vet att alla runt omkring vet vad det hela handlar om.
När det är dags för tredje perioden sätter sig sprättens vän bredvid mig och sprätten själv bakom (där det tydligen fanns en tom stol, men jag vet inte vad som hände med den kille som drabbades av första bråket). Efter en stund flyttar även kompisen dit och jag har två tomma stolar bredvid mig. Skönt!
Så är det återigen en period då hela Hovet står upp och sjunger, gissa vad som händer?
Sprätten drar i min tröja och tycker att jag ska sätta mig ned!
Tur för honom att jag både är emot våld och luttrad vad gäller öldoftande unga män.
21.20
Så är matchen över och segern är vår.
Den trevlige killen vid handikapplatsen tackar mig,
och sprätten ser jag inget mer av.
22.20
Vägen hem är lång.
Första spårvagnen blev för fullproppad och nästa var försenad.
Så småningom är jag i Sundbyberg och väntar på tåget där.
23.10
Inser att jag inte druckit något sedan Mr Cake
och tar mig en stor öl.
Fötterna högt.
Sedan kryper jag i säng och sover som en stock.
Och nu när jag skriver detta får jag ett samtal från Helen
som vill bjuda mig på fika och semla.
Apropå vänskap <3
