Födelsedagsresan till Sundborn

Klockan 10 på söndagsmorgonen efter midsommar hämtade vi upp min svägerska för att ta henne på en dagsutflykt. Hon åker inte på så många sådana, så det här var en utmärkt födelsedagspresent till henne. Tyckte vi.

Upp mot Uppsala och Gävle for vi, så in mot Hofors och ut i skogen.

Dottern och jag jublade högt när en sjö med ett litet, litet hus dök upp!

Mitt inne i djupaste dalaskog ligger Korsåns bruk, ett stångjärnverk med lancashiresmide, uppbyggt under 1840-talet.

I väglöst land fanns en hel bruksmiljö, med arbetarbostäder, skola, ladugård och handel. Det var ångbåt till järnvägen som gällde om man skulle ta sig hit eller härifrån. På vintern när isen inte höll att gå på var man helt isolerad. Bruket lades ned på 1930-talet och först 1945 byggdes en bilväg hit!

Här i Korså finns en herrgård, där brukspatron en gång bodde. Det var dit vi egentligen var på väg. Här kan man även bo på B&B, men det skulle inte vi göra. Inte denna gång i alla fall.

Direkt till höger när vi kom in såg jag jordgubbstårtan och då förstod jag att det här skulle bli bra!

Så mysig och hemtrevlig miljö!

I dessa coronatider hade jag bokat bord i förväg och vi satt bara ett enda sällskap per rum.

Jag kan ana att det annars sitter folk runt hela detta långbord i det rum där maten nu serverades.

Här må ni tro att det vankades buffé! Allt på detta bord var vegetariskt, utom kycklingsalladen men då fanns det en version med quorn istället. Dottern var lycklig.

Här fanns västerbottenpaj med tångkaviar, auberginesill och tre varianter av vanlig sill, räkröra, romsås och två sorters lax. Sedan var det ett bord med rotfruktsgratäng och något mer, men dit kom aldrig jag för jag stannade helt vid laxarna. Glömde bort gratängen!

Sista bordet bjöd på meloner och ostar. Visst var det fantastiskt att finna detta mitt ute i skogen?

Ja. Jordgubbstårtan och kaffe/te fick vi som avslutning. Helt suveränt. Åk hit!

Vi stapplade ut från herrgården ...

... kikade in i butiken, men köpte inget utan for vidare till dagens huvudresmål:

Lilla Hyttnäs i Sundborn - Carl och Karins Larssons vackra hem.

Jag hade bokat visning på sen eftermiddag, för jag ville inte ha stressen att hinna fram i tid. Det är trots allt en bit att åka från Stockholm. Nu hade vi gott om tid på oss att vandra runt och se huset utifrån.

Det var full aktivitet i trädgården. Barnen fick måla på staffli, iförda fina målardräkter.

Under visningen inomhus får man inte fotografera, så det blev mer av den varan på utsidan.

Kombinationen av fasadmaterial är verkligen okonventionell och visar hur huset byggts ut i omgångar. Ursprungshuset var av timmer, sedan tillkom delar med puts eller träpanel. Ett rum är hitflyttat helt och hållet, det är fyllt av riktigt gamla väggmålningar.

Till sist satte vi oss här, framför de stora ateljéfönstret och väntade in vår tur. Jag inser att om man skulle fotografera inomhus skulle turen ta mycket längre tid, för den mängd detaljer som finns där inne är svårslagen. Det är så otroligt inspirerande!

Intressant är också att man tror att man vet hur allt ser ut efter att ha sett alla upptryckta bilder ur genomslagsboken "Ett hem" - men den gavs ut innan Larssons flyttat hit och en hel del ser faktiskt annorlunda ut där inne mot vad målningarna visar.

Även på utsidan finns detaljer att upptäcka, flera av dem visar på humorn paret Larsson hade.

Det skulle ha regnat hela dagen, men det kom inte en droppe förrän vi satt i bilen igen. Mellan Hedemora och Avesta kröp bilarna fram i spöregnet. När vi kom till Sala var marken torr och vi kunde sitta ute, äta superdupergod pizza och dricka lite bubbel. Sedan körde vi hem min svägerska och var väldigt nöjda med dagen!

Nu har det nästan gått en månad till och jag har varit ut på en annan liten resa - det blir några inlägg om den - plus jobbat mycket på Castor. Under juli brukar det vara svårt att få folk att ha tid att jobba i butiken, så jag erbjöd mig och väljer att ha mer ledigt i augusti och september istället. Kanske det kan bli en biltur ut i Europa då?