En god vän till mig skrev en gång om utdöda beteenden, minns inte vilket han hade som exempel, men minns att jag själv tänkte på stingpinnen som ett utdött begrepp. Den där hårda plastpinnen med en orange vimpel som sattes på cykelns pakethållare och varnade bilister för att komma för nära. Ett av mina ex tyckte att stingpinnar borde förbjudas, för de kunde repa bilens lack… ja, just det… Hur är det med stopptecken? Gör ni det när ni ska stanna cykeln? Vet dagens bilförare vad det tecknet betyder?Sedan kom jag att tänka på sorgbandet. Ingen bär sorgband numera! Jag minns att jag hade ett på kragen när farfar/farmor/morfar gått bort, men då pratar vi 70-tal. När försvann sorgbandet?
Härom kvällen påmindes jag om det lilla adventsljuset som vi fick ta med till skolan o tända på måndagen efter varje adventshelg. Alla satt tysta i klassrummet och njöt av de tända ljusen, undrar om inte fröken läste en bok samtidigt? Jag tror att min dotter hade ett ljus med sig i början av sin skolgång, men sedan ansågs det för brandfarligt. Trist, tycker jag.
Och så fanns ju den där lilla triangeln som blinkade uppe i hörnet av tv-rutan när det började ett nytt program på den andra kanalen. Då, när vi hade hela två kanaler! Vilket utbud!
The Monkees, popgruppen som skandalöst nog sattes samman av killar som inte ens kände varandra, en helt och hållet kommersiell produkt. Vardagsmat idag. Jag minns att han i blå mössan var söt. Men jag var ju så ung då…
Minns någon skummjölken? Ja, det var väl inte så länge sedan den försvann? Allt är ju relativt. Raketosten? Smakade ingenting (mer än smältsalter, jag vet…), men var en hit. Hur kunde den försvinna? Chokladpudding på tetrapack, pyramidvarianten. Och inte får vi glömma jordgubbssmakande O'boy. Blä.
När nu advent närmar sig så påminns jag också om att förr började tv-kalendern på första advent om den söndagen inföll i november, nu är det alltid första december som gäller. Så hette det ju också adventskalender förr…
På min andra blogg skrev jag också om detta och fick fantastiskt gensvar, bl a saknar man biogodiset Nickel som tydligen också fanns i Försvarets fältkit, Stenmarksmössan, läsken Blackorange (och då måste jag erkänna att när jag någon enstaka gång tar läsk i automat tar jag alltid hälften cola och hälften apelsin), V-jeans, tuggummit Riff och femöreskolor. (Och det som inspirerade mig till detta inlägg, visade sig vara Bigglesfigurernas evinnerliga knackande med cigaretterna mot cigarettetuiet.)Har ni fler exempel?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaHi, hi...V-jeansen var inne igen för bara nå´t/några år sedan. Dock hade jag inga den sista gången! ;o)
SvaraRaderaWrangler som var så vida nertill att platåtofflorna inte syntes under.
De svarta Puss & Kramerna med knallgula sömmar...hur snygga var de på en skala? ;o)
Uppkavlade jeansen med randiga knästrumpor.
Pärlor i tunna flätor i håret.
Stövlar i plast, som JAG aldrig fick för min mamma men min stora syster hade!
Vita typ ballerinaskor med vita skaft. Min kompis hade likadana men hennes skaft var som en "strumpa" och skon kunde användas "på egen hand".
Knickersbyxan med långväst...hur mycket vill Du att jag ska komma med? ;o)
Nä detta får räcka. Men tusan va roligt att se tillbaka! ;o)
Ååååh bara EN sak till. Den lilla oranga Bambinocykeln. Den där tramporna satt i framhjulet och så såg det ut som att det fanns en liten "tank" på ramen. :o)
Må gott!
kram!
Matvraket hade ett inlägg om Biggles, som inspirerade mig till ett eget inlägg. Men det ploppar ju hela tiden upp nya saker att sakna: Jag saknar Fazers chokladknappar i en liten blå ask. Min pappa brukade alltid köpa dem när vi gick på teater. Annars har en del nostalgiskt godis kommit tillbaka, när vi var i Finland i somras köpte vi en massa av dem: Jim, DaCapao, Suffeli (men Puffeli finns inte, det var en produkt som fanns bara en kort tid) m.m. Sen minns jag salmiakpulvret man kunde köpa på apoteket, först fanns det i pyttesmå papperspåsar (man hällde ut lite pulver i handflatan och SLICKADE i sig), sedan i plastpåsar och med sugrör! Raketosten brukar min sambo ofta prata om. Men V-jeansen saknar väl ingen??? O´boy fanns visst en (kort?) period även med mintsmak? Och du: kollar du aldrig på fotboll? Där ser man ofta sorgband! Min mamma, jag och mina systrar hade förresten alla sorgflor på pappas begravning, i brjan av 80-talet. Det var rätt skönt faktiskt. Förresten tycker jag det var lite fint med de morgonsamlingar med psalmsång vi hade i småskolan. Kunde hålla på i evigheter, kanske det blir så här när vi blir äldre? Nostalgin tar aldrig slut.
SvaraRaderaJag minns precis det du just nu har rabblat upp med glädje o lite saknad.
SvaraRaderaNär Greasfilmen var poppis ville alla ha klockad kjol, nedrullade strumpor o gympaskor! OCH se ut som Olivia Newton John.
Vi åt en godisort som var hårda o platta som enkronor ungefär. Fanns rosa, gula o gröna som var supersura. De fanns bruna som var supersalta också. De kostade 5 öre eller var det kanske 10?
Jeansjackan!!! Anv i alla väder och till alla kläder. Märket skulle vara Lee. Hade någon Lapaz så dög det inte.
De lila halsdukarna på 80 talet med frans och någon liten glitterrand på.
Även palestinaschalen!! Jag har min kvar. Anv ibland av dottern.
Nu får ni andra fylla på listan.
Vilken nostalgikick att komma in här på kvällskvisten!
SvaraRaderaStor kram!
Du har tagit mig tillbaka i tiden - det är alltid trevligt att titta tillbaka..... men var det bättre förr???
SvaraRaderaAnne-Lie
Jag är nästan säker på att vi hade O´Boy i blåbärssmak någon gång. I början när det begav sig var locken till snusdosorna av plåt, slutat snusa som väl är men minns plåtlocken...
SvaraRaderaTrazan