Sol, fågelkvitter och plus fem

När solskenet kom till byn då var njutningen där,
då smälte snö och istappar falla.
Då njöto de utav henne utan något besvär,
ty de voro ju så förklokade alla.
Då ville de ägna sig åt dans, glädje och sång,
ja, allting som kunde vådeligt låta.
När solskenet kom till byn, om hon kom någon gång,
då ville de glädjetårar gråta.

Ack, klokheten är en gubbe så framsynt och klok,
att rosor och akvileja vill mysa.
När byfolket hade lärt sej hans ABC-bok,
då upphörde deras kroppar att frysa.
Hårt tyngde de sina spadar i åker och mull,
och fliten kom rabatter till fromma.
De gallrade sina såddar för plantornas skull,
och älskade för ett skratt och en blomma.

En gång skall det vara sommar ha visorna tänkt,
en dag skall det tornas rymd över landen.
Rätt mycket skall varda krossat som vida har blänkt,
och männskorna skola lyftas i anden.
Nu sitter de där och väntar så smått på nått blått,
och längtar att fylla lador och hyllor.
En dag skall det varda sommar, har visorna spått,
och visorna äro duktiga sibyllor.

fritt efter Nils Ferlin