Nedslag i min fredag

Kliver på bussen. Längst bak sitter ett stort antal ungdomar från våra invandrartäta förorter. Ungdomar som lämnat sin del av staden för att gå i en skola i en annan del. Ungdomar som fått en chans att integreras lite bättre, kanske få andra möjligheter till jobb än om de stannat i sin förorts skolor. Därmed inte sagt att jag tror att det är något fel på de skolorna - inte alls - men de här familjerna har tänkt lite längre. Velat ge barnen ett alternativ. Komma till en internationell friskola i en välbärgad förort.

När ungdomarna klivit av vid sin skola kliver nya ungdomar på. De som bor i den välbärgade förorten. Som sällan träffar på de ungdomar som just klev av. Som lämnar sin välbärgade förort för att istället åka in till innerstadens skolor.

Den valda integrationen och den valda segregationen. Alla har inte det valet.

När äldste sonen skulle välja gymnasium hade vi till sist två skolor kvar. I Stockholm är utbudet enormt men vi valde mellan en ny friskola och en etablerad kommunal. Båda var helt klart utmärkta alternativ med bra lärare och nöjda elever. De olika skolornas fördelar fick vägas mot varandra - vilka vägde tyngst?

Under de tre år sonen gick i den friskola jag beskrev överst i bloggen var matsituationen usel. Olika leverantörer, olika kvalitet, olika bemötande, olika portioner. Nu kunde han välja mellan en traditionell skolmatsal i den kommunala skolan och friskolans kuponger som skulle utnyttjas i kontorsområdets restauranger. Till sist valde han den kommunala skolan. Igår kom han hem efter första lunchen i skolmatsalen och sa
- Här kommer jag att trivas!
God mat, gott om mat, flera sorters dryck, stor salladsbuffé, frukt...

Och mamman som närt en varg vid sin barm är nöjd.

"Var vänlig respektera provsmakningsmiljön. Använd ej parfym"

står det på en skylt på dörren när man kliver in till Synovates provkök.
Idag satt en mamma bland provsmakarna med sitt lilla barn i famnen. I den tystnad som rådde hördes det sprakande, bubblande ljudet bra. Den karakteristiska blöjdoften spreds i lokalen. Hur lätt är det att känna smak då?

Här hemma har dottern fått en internetkompis på besök över helgen. Jodå, hon kan hon också.

Och jag har öppnat dörren till ateljén för att vädra ut den varma luften. Glasugnen svalnar sakta, sakta. Jag är som vanligt otålig. Vill se! Får väl ägna mig åt lite bokföring istället...

Sa jag att jag hittat en gudomligt söt vattenkokare? Önskar bara att det satt en blå lampa i botten på den så att vattnet lös vackert när den var igång. Att den inte är vit kan jag för en gångs skull ha överseende med.

Så har jag letat rätt på en handdukstork på nätet som kanske kan ersätta den som inte längre sitter där den satt. Det är inte så lätt när den ska vara vit, i rätt storlek och med elkopplingen i hyfsat rätt läge. Nu ska vi bara hitta den irl också!

Och som krisalternativ om inte mikrovågsdelen i min gamla fina multifunktionsugn kan lagas (om två veckor - har alla människors vitvaror gått sönder just nu?) så har jag lyckats hitta en (1) liknande ugn som också har varmluft, grill, över- & undervärme och mikrovågor. Och dessutom är fullstor! Men den kostar. Och den är inte vit. Det gör inget om gamlingen kan hänga med ett tag till.

Ikväll blir det krabba! Mums! TGIF!