Afternoon tea och karlar som aldrig ger upp!

Igår var jag på irl-träff igen. Ett sådant där härligt första-gången-möte! Jag mötte upp bloggvännen Plutostina på Centralen och så promenerade vi till Vetekatten för en stunds fika. Jag hade kollat upp att det var öppet till 19, men var inte alls beredd på att det skulle vara så mycket folk! Det serveras Afternoon tea på eftermiddagarna, uppenbarligen mycket välbesökt!

I dryga timmen njöt vi av snittar, scones, hemgjorda marmelader, lemon curd, färskost, vetebrödsskorpor, flera sorters muffins, te och varandras sällskap. Egentligen hann vi inte prata så mycket med varandra, Plutostina hade en kollega med sig, vilket gjorde att samtalet kretsade mycket kring deras gemensamma jobb.

Men det är alltid roligt att få en irl-uppfattning om en cybervän, så nog gav det mersmak! Nästa gång blir det under mer ordnade förhållanden!

Jag skulle nämligen rusa vidare till Hovet och lite Djurgårdskickar. En match som böljade fram och tillbaka. En match som gav mig ont i magen, oroskänslor över det otäcka spel som flera lulekillar ägnade sig åt. Rena kroppstacklingar gillar jag, de har ju gott om skydd killarna, men när rena knytnävsslag och hårda armbågar däckar någon som bara råkar vara nära - då tycker jag att det är väldigt obehagligt.

Att sedan få kedjeformationer och spelstrategier förstörda av långa utvisningar och ändå vända matchen till stor seger - ja jisses - då är det lycka att stå på Hovet! Jag sjöng hela vägen hem.

Min bror har varit på stor läkarkontroll igen. Nu tror de att han ska kunna börja arbetsträna i januari. Att han ska kunna vara gå gott som återställd till sommaren. Stora problem är koncentrationen och labiliteten, men läkarna är övertygade om att det kommer att fortsätta bli bättre. Det handlar, som det gjort hela tiden, om tålamod. Hans delvis förlamade ögonlock är det största fysiska problemet, det ska kunna åtgärdas med plastikkirurgi.

Min pappa, krutgubben nummer ett, har inte bara börjat jogga igen efter sin omfattande hjärtoperation, nu har han dessutom börjat spela i en symfoniorkester! Andra advent ska han spela adventkonsert i Peter Celsings kyrka, S:t Tomaskyrkan i Vällingby. (Där har jag nog inte varit sedan konfirmationen, nu får jag gå dit igen och njuta av pappas spel och Bror Hjorths fina träkrucifix!)

Och idag är det fredagen den trettonde - ni är väl inte skrockfulla?