Planering och avsked i leran

Sista gången för terminen.

De som inte ska fortsätta på keramikkursen i vår, glaserade sina alster och försvann en efter en. Avsked kan vara lätta, speciellt som man bara pratat lite med varandra under några höstkvällar. Men en del avsked är svårare, när kemin stämt och man vet att man nog aldrig ses igen. Jag såg på henne att hon kände likadant. Inte kunde jag övertyga henne om att fortsätta i vår och inte hade jag något visitkort att sticka i hennes hand.

Men hon kommer aldrig att glömma mig, för när hon stod där med sitt misslyckade fat som skulle glaseras och inte var det minsta inspirerad, så föreslog jag att hon skulle ta av mina löv, glasera fast dem och på så sätt dölja sprickan. Hon blev glad.

Och jag hoppas att vi möts när vi ska hämta våra färdiga saker någon gång i december. Då ska jag ha visitkorten med.

Så vad gjorde jag själv igår? En väl utförd planering följdes, hör och häpna. Eftersom jag fortsätter kursen i vår kunde jag göra några nya saker, bl a ett blomster- och lövprytt hus - denna gång utan skorsten. Kapade långsidorna lite för att få mer takutsprång.

Av resterande lera gjorde jag ett stort hjärta och några stjärnor. Allra sista leran fick jag faktiskt slänga och det gör lite ont i mitt snåla hjärta.

Jag glaserade huset med den gigantiska skorstenen och min tummade krona.

Så prickade jag fatet med vågad kant med koboltblå engobe (uppslammad lera med färg) och finputsade fatet med blommor. Ställde in bägge för skröjbränning och får glasera dem i februari när kursen drar igång igen.

Till sist fotograferade jag andras alster eftersom jag förmodligen inte får se dem färdiga. Den stora tomten är ca 40 cm hög! Maffig!

(Fast liiite tycker jag nog att han ser ut som en blottare...)