Intensivkurs? Ja, nästan!

När jag låg däckad i influensan missade jag två efterlängtade kurstillfällen på keramiken. Tackolov kan man ta igen dem, så det ska jag försöka göra två torsdagar i rad. Lite spännande är det allt att komma in i en helt annan grupp och försöka att smälta in lite diskret.

Hehe.

Desto mer givande är det att få nya kontakter, nya impulser och ny inspiration!

Oj, så kul det var!

I måndags påbörjade jag ett jätteobjekt, en stor "kruka" för örter eller andra blommor. Igår kunde jag finputsa och täta lite här och var på den. Hoppas nu att den torkar i lagom takt och inte släpper från botten! Bilden är från i måndags.

Så gjorde jag en liten gjutform av en ödletass, den behöver finputsas och bli slät på måndag. Tänkte använda den till att gjuta lite glassmycken, kanske någon vill ha en ödletass i glas?

Jag fortsätter att kavla fram blad och blommor av överbliven lera, måste snart göra en ordentlig inventering av vad jag har och hur de kan användas! Fler hjärtan och stjärnor målades med järnoxid och fatet till mina prickiga fjärilar finputsades inför skröjbränningen.

Med det roligaste var att jag fick prova på att gjuta! Jag valde en gipsform som inte såg så mycket ut för världen, men det fanns å andra sidan inte så många att välja på heller. Vispade runt i gjutleran och fyllde formen.

Efter tio minuter hällde överflödig lerblandning bort, då hade ett lagom tunt lager stelnat längs kanterna. (Tyvärr blev bilden suddig)

Så fick formen stå uppåner i tjugo minuter innan jag försiktigt kunde lossa min vackra skål! Det visade sig att formen var gjord av en nätmelon och var supersnygg! På måndag ska den finputsas och sedan gäller det att de fortsatta stegen lyckas, jag är ju ganska luttrad vid det här laget! MEN eftersom jag varken är pessimist eller optimist utan snarast realist - så bubblade jag av lycka över skålen hela vägen hem. Det gäller att glädjas när man kan!