I ett svagt ögonblick frågade jag äldste sonen om han ville ha min kamera på sin resa.
Det ville han gärna, hans egen är en gammal kompakt som inte ens har zoom.
Men jag var lite orolig. Skulle jag klara mig utan? Skulle han klara att hålla ordning på den? Jag är väldigt luttrad vid det här laget och han är väldigt medveten om sin tapphänthet.
Vid middagen tog jag denna bilden.
Klicka! |
Och jag ångrade mig.
Ikväll bestämde jag att han får låna Lillemans kamera istället. Den har zoom och drulleförsäkring.
Jag kan inte skiljas från min ...
Som tur är förstår han mig.
Som tur är har jag just fyndat 16 pocketböcker på engelska av David Eddings, fyra kompletta serier för bara 30 kronor tillsammans. Till honom, som älskar Eddings.
Rätt tänkt och handlat om jag får säga min mening!
SvaraRaderaHa en fin vecka! /SA
Ja, det var nog bra tänkt!:)
SvaraRaderaDet kanske var säkrast för er båda...
SvaraRaderaJag hängde inte riktigt med: vem var otäck och varför? ;-)
SvaraRaderaOrdet "tapphänthet" var ju intressant!
Så gulligt att man förstår varandra. Du är i större behov av zoomen än han! Och böckerna kompenserar mer än väl :)
SvaraRaderaHa en fin dag!
Jag tackar pippin! Kameran ska vara hos dig.
SvaraRaderaDu har nog aldrig varit otäck.
SvaraRaderaÖnskar sonen en riktigt bra och intressant resa.
Kanske får vi se bilder från resan.
Hoppas sonen får en härlig fotoresa;-))
SvaraRadera