Har jag visat den förut? Framsidan på Svenska Dagbladet den 11 december 1984. Där står jag, som marskalk bakom drottningen.
Hemsydd blå långklänning i siden. Vita handskar. Blågult band snett över bröstet. Studentmössa. Trevligt herrsällskap som jag själv fick välja (vilken känsla det var att släntra ut till grabbarna där de satt i fiket, vända mig till en av dem och med ett leende fråga om han kunde tänka sig att gå med mig på Nobelfesten). Night Cap på KTH. Värdinna för lunchen med två pristagare och deras familjer nästa dag.
Ja, se det var tider det!
WOW! Det är då ett minne för livet. Undrar om du är samma "årskull" som min kollega Yvonne, för hon berättade ett liknande minne i onsdags. Å precis som du avslutade hon med "Ja, det var tider det".
SvaraRaderaPS. Å en hemsydd klänning i siden - Dubbel-WOW. DS.
Åh vilket fint minne .Tittar på den varje år ,jag gillar ju dels kläderna och så är det intressant att höra alla prisen förklaras ,kramen Nette
SvaraRaderaVilket härligt minne, och så kul att du hamnade på förstasidan!
SvaraRaderaTänk att jag känner dig som,
SvaraRaderastått bakom drottningen,
tillverkat smycket åt Anna-Greta,
och säkert en hel del mera.
Hmmm. Måste fundera vad jag gjort...
Jo, jag var med i en kör som tävlade...
kören vann i Finland och fick delta
i tävling mot de andra nordiska länderna.
Sverige vann och Finland kom på delad andra plats.
Det du!
Även bloggvärlden har sina digniteter :)
SvaraRaderaGillar tanken på känslan när du fick chocka med att fråga ut på Nobelmiddag :D
Hej Anni!
SvaraRaderaVilket minne och en upplevelse, att få vara med.
Ha det fint /Marika
Så himla kul. Och häftigt att du var med i tidningen.
SvaraRaderaJag minns efterfesten på Kåren med kräftskiva var det -82?
Den som du var med och fixade.
@Cari; Ja, den efterfesten var 1982. Vi klädde hela Nymble som en svensk sommardröm. Delar av dekoren satt kvar i många år efteråt :-)
SvaraRaderaDen bilden tål att visas igen! Är djupt imponerad.
SvaraRaderaÅ visst är vi "årsbarn"? ;-)
Hei!
SvaraRaderaFor et fantastisk minne å ha.
Ha det godt! Anne
Men du! Vilket fantastiskt minne för livet. Och tänk att du hade blå klänning :) Måste varit såå snyggt med det blågula bandet och de vita handskarna. Och dessutom värdinna för lunchen med två pristagare med familjer. Som sagt, ett oförglömligt minne som jag gissar att du plockar fram varje år när det är Nobelbankett.
SvaraRaderaKram Anita