Vem vill sitta inomhus nu?

Nämen det går ju inte att sitta inne och läsa blogg - eller skriva blogg, för den delen. Inte i det här fantastiska efterlängtade vädret! Dessutom blommar det ju något sanslöst där ute.

Ja, det är faktiskt rent av löjligt hur maffig min narcissäng blivit när jag "blandat ut" narcisserna med tulpaner. Vill inte ens tänka tanken hur det sett ut om rådjuren tittat in. Nej, de får minsann hålla sig hos grannarna!

När dessutom plommonträd och prydnadskörsbär blommar vill jag bara sitta mitt i all fägring och lukta på blommorna. Några av narcisserna doftar helt ljuvligt.

Så då sitter jag här med tebaljan och njuter. Det lilla körsbärsträdet (ätbara körsbär) blommar för första gången, så i sommar kanske jag får smaka på bären? Till vänster om bänken finns narcissängen ...

... och åt andra hållet min oklippta "gräsmatta". Jag har bara klippt en smal gång där det inte växer fullt så mycket blommor. På andra sidan huset är det inte lika frodigt, så där är gräset klippt mer ordentligt.

Det ena av de två prydnadskörsbär jag köpte i Danmark härom påsken blommar också rikligt. Tänk att jag gjorde ett sådant fynd!

För ordningens skull lämnar vi nu det rosa och kikar hur det ser ut vid entrén. Där är det väldigt blått med både små och stora penséer i krukorna.

Min stjärnmagnolia blommar väldigt sparsamt i år

men nu har jag äntligen fått se min stora magnolia blomma! Den som köptes på vägen hem från en Springsteen-konsert på Ullevi 2003 och inte har blommat tidigare. Den har flyttats två gånger och äntligen står den på en plats där den trivs. Nu är bara frågan: är det en japansk magnolia? En Kobus? Hoppas att det är någon kunnig läsare som vet.

Jag köpte nämligen två magnolior då, men den ena dog samma sommar eftersom jag glömt att berätta för trädgårdsvakten att den var nyplanterad. Jag är ganska säker på att den ena (denna?!) var en Kobus. I så fall kan den bli uppåt 10 meter med tiden och det vore ju rätt mäktigt med en sådan snygging framför huset!

De stunder jag varit inomhus har det varit för att se på hockey-VM eller fotboll. När Djurgården mosade Malmö FF och vann Svenska cupen hängde jag upp mitt fina duschdraperi i trädgården. Vad gör man i brist på flagga?

Herrarna i familjen har roat sig med svettigt arbete, de byter ut plankorna på vårt trädäck. Alla mina blå krukor har stått direkt på plankorna och fått den äldre delen av däcket (den del vi hade redan innan vi byggde ut 2002) att ruttna. Men det går inte att byta bara en del, så här blev det ett gigantiskt arbete. Alla möbler och krukor står spridda i trädgården som en slalombana.

Ställningen i hörnet, där min svarta stol hänger, hade ruttnat vid en av stolparna. Det var bara plankorna som höll stolpen på plats, så jag hade kunnat dråsa i golvet när som helst!

Samtidigt som herrarna har ägnat sig åt trall har jag gjort snyggt under ett rhododendronparti. Lagt ut markduk och täckbark, sågat bort grenar på en hassel så att det kommer ner mer ljus och blir luftigare, planterat en stor yta med stjärnflocka istället för att slänga den (jag såg en bild någon tagit på sin stora stjärnflockerabatt och insåg att det kunde bli rätt läckert med tanke på hur den sprider sig), böjt armeringsjärn för att bygga pionstöd (som det ju börjar bli lite bråttom med!) samt fixat med glas och keramik.

I förra inlägget visade jag hur jag lagt dekalprydd keramik och glas i min ugn och nu kan jag visa delar av resultatet. Här är det samma dekalmönster som bränts fast på en transparent ofärgad glasskiva och ett vitglaserat keramikhjärta. Stor skillnad på resultatet! Glasskivan har jag sedan skurit i mindre bitar som slipats så att jag nu har en del skärsår på fingrarna ... Återkommer med bilder på de färdiga alstren så småningom.

Mina keramikhjärtan blev riktigt lyckade. Sockersöta som få!

När jag köpte dekalerna fick jag några extra i gåva. Två rosor brände jag på en köpemugg från Lagerhaus och vips så var den lite gulligare!

I går kväll lämnade vi Göteborgssonen, som varit hemma över långhelgen, vid tåget och fångade upp Mellangrabben för att tillsammans åka ut till dottern i Gustavsberg. Vi hade tre tunga krukor med oss till dotterns balkong, sådana är det svårt att släpa på tunnelbana och buss.

Åh, så härligt det var att se vatten! Vi tog en rejäl promenad i hennes nya omgivningar. Det var onekligen välbehövligt att få lämna byggarbetsplatsen hemma och se lite nya vyer.

Kan man annat än älska en björkallé?

Efter promenaden bjöd dottern oss på en välsmakande middag, men den glömde jag att fotografera eftersom jag bara tänkte på att få katterna på bild!

Och så åkte vi hem lagom för att få se de sista två perioderna av hockeymatchen.

Trädgårdsfägring