Le Flaneur i Brygge

Morgonutsikten från vårt takfönster gick inte av för hackor.

En kort promenad från själva centrum låg vårt oerhört mysiga B&B Le Flaneur. Den gamla byggnaden hade rustats upp från ett i stort sett fallfärdigt hus till ett personligt hem kombinerat med (just nu) tre gästrum. Arbetet var inte avslutat, i en del av huset skulle ytterligare ett gästrum göras klart.

Allt hantverk utfördes av Dietrich själv, mannen i huset. Vi fick inte träffa honom när vi kom utan det var frun Erika som tog emot och berättade allt och mer därtill om huset, om Brygge, om sitt besök i Sverige nyligen mm. Mycket sympatisk och trevlig kvinna! Det är inte ofta man känner sig så väl mottagen som vi gjorde här!

Och då har jag inte ens nämnt den kelsjuka och spralliga hunden Flanelle.

Vårt rum låg högst upp i huset och på varje trappsteg - hela vägen upp - stod ett par skoblock (eller vad de heter, de där som används av skomakare).

Detr gick inte att gå fort uppför trappan för här fanns så mycket att se på. Vi var helt klart i en samlares hem.

Från översta trapplanet hängde en gunga med en apa som blåste såpbubblor!?! Här kan vi snacka om fantasi!

Här uppe fanns en Honesty Bar som också hade gratis vatten. De olika glasen för olika drycker stod uppställda i en snygg hylla. Så mycket detaljer, så mycket omsorg!

Själva gästrummen var inte fyllda av saker utan betydligt mer sparsmakade men verkligen inte charmlösa. De olika vinklarna och vrårna gjorde vårt rum väldigt svårfotograferat, men vi hade en bred och bekväm säng, separat liten toalett och separat litet dusch/tvättrum. Så som det kan bli när man ska få in moderna bekvämligheter i gammalt hus. Den höga takhöjden gjorde rummet luftigt och det fanns vattenkokare, kaffe och te vid vår lilla sittgrupp. Vin och choklad bjöds det också på.

Mitt absoluta favoritrum var matsalen! Ombonat och harmoniskt trots alla samlingar av gamla ting. Här startade man dagen i lugn och ro med tända ljus, gott bröd, yoghurt med färska bär och varje dag en liten varm rätt. Första morgonen fick vi en bit god paj, andra en ägg&skinkrätt som jag måste försöka återskapa - lyckas jag så kommer receptet i min matblogg. Den var inte lika vacker som god, så jag visar inte bilden ;-)

Titta, där står ju Leila!

Hur många känner igen mattpiskorna? Hur många piskar sina mattor idag?

Man kan samla på saker jag inte trodde man kunde samla på!

Parets kontor låg mittemot frukostrummet, det var här vi fick träffa Dietrich när vi skulle checka ut och fara vidare. Han var med all rätt så stolt över vad han skapat och berättade om sin uppväxt på landet, om arbetsplatsen (hur hann han ha ett arbete också?) och mycket annat. Efter den här helgen kändes det som om vi fått nya vänner, både Erika och Dietrich var så otroligt trevliga och lättsamma att ha att göra med.

(Erika jobbade dessutom på Godiva - behöver jag säga mer?)

Vad var det då som gjorde att vi inte träffat Dietrich tidigare och att huset var så fullt av prylar? Jo, han arbetade dessutom med att köpa och sälja antikviteter och kuriosa (ja alltså, förutom att bygga om huset och ha ett "vanligt" arbete)! Inte så förvånande, eller hur? Jag kan tänka mig att det är ständiga förändringar i husets utsmyckningar allt eftersom han sålt eller köpt nytt!

Den första morgonen stod han på den stora loppisen på torget ovanför garaget där vi ställt vår bil, så vi promenerade dit för att titta.

Här hade han börjat ställa i ordning sina saker redan kl 4 på morgonen!

Eftersom vi inte då visste vem han var, vet vi inte heller vilket stånd som var hans.

Men hur han stod ut att stå här hela dagen i den stekheta värmen utan annat skydd för solen än möjligen ett parasoll, det fattar jag inte.

Vi gick runt en stund och tittade men orkade inte ens tänka tanken att köpa något, trots att vildsvinshuvudet var lite lockande ...