En alldeles för kort tur till Gotland

Vi for till Gotland, maken, jag och Lillhunken. Kom fram till kvällssolen och de många tistlar som helt oväntat fyllde marken framför huset.

De måste ha gynnats av förra sommarens extrema torka, för jag har aldrig sett dem i dessa mängder förut.

Taggarna var inte att leka med! Vilka monster!

Lillhunken fick klippa bort alla längs cykelstigen så att vi kunde ta oss till stranden utan repor.

På bordet på gården låg en död fladdermus i en ask, sparad av min pappa. Den hade förmodligen kommit in genom skorstenen och inte hittat ut.

Första morgonen vaknade jag återigen av ett kristallsjukesnurr, det var verkligen inte kul! Efter några timmars kräkande och vila kunde jag sakta riva trasor av de lakan jag packat med.
(Den lilla ljusblå bollen är en högtalare.)

Maken passade på att tvätta alla fönster och när en regnskur kom kunde han skura trätrallen mellan de två huskropparna.

Så rent har golvet inte varit på många år.

Jag vävde och vävde med trasorna och till sist var hela varpen slut. Jag kunde lossa de mattor jag gjort under några års tid och upptäckte att det var fem och inte bara tre mattor!

Sedan var det bara att knyta fransar på alla.

Men vi fick soliga dagar också. Då cyklade vi till stranden och badade.

Ena dagen var vågorna höga som vore det augusti.

Traditionsenligt vandrade vi längs stranden till Holmhällar med sitt vackra fiskeläge och raukfält.

Vårt mål var pensionatet och uteserveringen. Alltid lika välbesökt och gott. Vi tog saffranspannkaka till dessert.

En annan dag duschade vi på hembygdsgården innan vi lunchade på prästgårdscafeet i Vamlingbo och åt mjukglass vid Hoburgen. Traditioner som vi vill hinna med. Något klättrande i raukar blev det däremot inte, Lillhunken har växt ifrån det behovet.

Alldeles för snart var det dags att åka till Visby; äta middag och ta en kort promenad i den vansinnigt fina sommarkvällen.

Se vår färja genom småbåtshamnens master

och solnedgången från våra vilstolar längst fram i fören.

Väl hemma i vår trädgårdsdjungel gav vi oss på en manöver som ska kunna få kristallerna på plats igen, för jag kände att det inte blivit någon ordning. Usch och fy vad det snurrade och jag kräktes!

Nu vinglar jag runt utan att veta om allt är på plats eller inte. Försöker röra mig lite långsamt men har myror i brallan.

Denna vecka är jag gräsänka och har flera arbetsdagar i butiken att klara av. Nu börjar Prideveckan, så jag har tagit med lite regnbågsglas. Fick en bra dag, även om jag vinglade till ibland. På'n igen imorgon!