Blommor i keramik och äkta vara

Egentligen skulle jag göra pärlor i lera. Men så provade jag att göra blåbär. Och sedan blev det vallmofröställningar. Tur att jag började med pärlorna, annars hade det inte blivit några alls!

Det slutade med att jag hade gjort mest vallmo. Sedan målade jag alla blå och så småningom fick de skaft.

Pärlorna har jag fortfarande inte använt trots att det var dem jag hade ett projekt till.

De stora keramikblommorna som fick skaft i förra inlägget kräver visst lite förklaring, de är inga ljuslyktor. Det som jag skrev skulle brinna var betongen. Här syns både de nytillverkade och de gamla lagade. Vid tillfälle ska jag sätta mig i solen och pilla bort papprören som användes som gjutformar.

Förra fredagen hyrde maken lastbil och körde till Göteborg för att flytta hem Äldste sonen som är i stort sett klar med sina studier på Chalmers. Exjobbet ska lämnas in på fredag.

Annars händer det knappt någonting här. Jag pular mest i trädgården, men när det blev några kalla dagar kom jag av mig med det också. Igår kröp jag runt och rensade ogräs, det märks att fjolårets kristallsnurr lät ogräset växa lite väl mycket. Plötsligt har jag massor av knölklockor i en rabatt, dem har jag alltid lyckats hålls stången förut.

Kylan har gjort sitt med magnoliorna också. Den här Soulangiana som planterades i fjol ska i alla fall få en blomma redan i år, det gör mig glad!

Den som inte heter Messi kämpar på, snacka om valuta för pengarna! (Ja, jag vet vad den egentligen heter).

Genie, som ska vara rikblommande har inte alls gillat minusgraderna och den på bilden är köpt som en Black Tulip vilket jag undrar över.  Knopparna är inte alls mörka, nästan svarta. Undrar just vad detta är? Här syns det tydligt på den högra före detta knoppen vad frost och minusgrader kan göra. (Magnolian är köpt i Danmark, så att klaga lär inte vara så stor vits)

Den rosa stjärnmagnolian hade många blommor som for illa av frosten, men några knoppar har klarat sig.

Nere i mitt magnoliahörn finns också min magnifika Exochorda, pärlbuske.

Nog är knoppställningarna som pärlor på tråd?

Under pärlbusken har min ramslök börjat blomma för första gången, det ger mig hopp om att den ska fortsätta att trivas. Än har jag inte skördat något.

I söndags shoppade vi lite nya buskar, dels två Viburnum som också planterades neråt magnoliahörnet eftersom det är den fuktigaste platsen i min torra trädgård. Kejsarolvonet blommar tidigt och doftar underbart.

Snöbollsbusken blommar senare och blir förmodligen alldeles för stor för sin plats. Ibland går jag mer på vilja och känsla än på förstånd. Äsch, om de bara trivs så blir det nog bra.

I den uppgrävda jorden längs häcken planterade jag två paradisbuskar och en smällspirea som är ljusare i färgen än den jag har vid verandan. Snart ska jag plantera ut alla solrosplantor mellan de här tre buskarna, men än så länge ägnar jag mig åt att släpa dem ut och in ur växthuset så att de vänjer sig vid utelivet. Åh, jag vill ju bara kunna plantera ut alla småplantor nu så att jag slipper allt släpande! Dags att få ordning i växthuset, kan ni förstå det, vädergudar?

Vi handlade både på Brunnsvikens trädgårdar och på Ulriksdals slottsträdgårdar. Skillnaden mellan dessa två handelsträdgårdar är verkligen milsvid vad gäller utbud och antal besökare. Parkeringen vid Ulriksdal var inte bara överfull, den var nästan kaotiskt full och det var helt vansinnigt mycket folk inne på handelsträdgården. Jag blev superstressad och kunde inte alls tänka mig att gå runt och kolla. Det får bli en annan dag när inte coronan får folk att vallfärda till platser som denna.

Trädgårdsfägring