Så faller snön igen där ute. Bäddar in min och fåglarnas värld i vitt. Gömmer mina vintergäck som tittat fram vid verandan.
En kort tid är det vitt och vackert, sedan blir det stockholmssnö igen. Grått, slask och sörja med inslag av gult som de fyrbenta lämnar efter sig.
Mina beställda fröer kom idag och jag stör mig på att såjorden ligger ute under snötäcket. Å andra sidan kan jag gott vänta en vecka tills mamma har flyttat och då har kanske snön smält bort igen.
Förutom allt det där jag brukar så; linnétagetes, tomater, zinnia, squash, rosenskära, purpurkål och vallmo, har jag tänkt testa lite nytt i vår. Inget konstigt för vana odlare, men nytt för mig. Gurka till exempel. Hade inte ens fallit mig in att jag skulle odla gurka förrän jag såg väninnans jättelånga kinesiska "slangen".
Och varför inte testa att odla och göra egna cornichoner? Låter roligare än västeråsgurka i mina öron. Vem vet, jag kanske får tvätta mina öron i höst, så att de hör bättre ;-)
Chilin Jamaican Bell brukar Anita odla och fylla med ost. Inte nog med att det verkar supergott, frukterna är ju så söta också, som små klockor.
Grönkål av olika slag har jag alltid i mina pallkragar, men svartkål vill jag prova nu. Man kan aldrig få för mycket kål! Och brysselkål, ja ska jag odla det så ska det såklart vara en snygg sort! Lite stör det mig att den ska ta upp plats i grönsakslandet hela sommaren och inte skördas förrän fram emot jul, till skillnad mot svartkålen som jag kan plocka av hela sommaren också. Men om jag struntar i spetskål och pak choi som tog så mycket plats förra sommaren, kan brysselkålen få flytta in istället. Lila brysselkål på julbordet, det blir häftigt!
Mangold, ja självklart! Och snygg ska den vara! Brukar odla den som finns i många färger, åt det gul-orange hållet, men rosa tilltalar mig mer! Dessutom är den som svartkålen - ätbar hela sommaren och långt in på hösten.
I vår ska jag rensa bort allt det där gräset som trängde sig in i rabatterna. Noggrann ska jag vara. Bort ska det, en gång för alla!
Fixa växtstöd i tid ska jag också. Lära mig svetsa - hur svårt kan det vara? Alla nyplanterade rosor behöver få stöd, för de ska växa sig riktigt höga. Att fundera ut hur stöden ska se ut och skissa på olika varianter, det ska jag göra i vår ...
... men tills dess fortsätter jag att mata mina fåglar och hoppas på att de tänker visa sig när det är dags för fågelräkningen igen. Hackspettens röda rumpa matchar trädgårdens faluröda snickerier och lyser upp min vitfluffiga värld idag!