Vi for vidare mot Läckö och Trollhättan

Från Skövde for vi vidare till Läckö slott, så vackert beläget vid Vänern. Vi var här för sisådär 20 år sedan, men troligen inte inne i själva slottet.

P g a orsaker var det inga guidade turer utan vi fick strosa runt i egen takt. Fascinerades av alla vägg- och framför allt takmålningar!

I köksdelarna visades mycket av det där som skedde bakom kulisserna, det viktiga arbetet som fick slottets verksamheter att fungera.

I stora salen var taket helt magnifikt målat med änglar som hängde ned.

Väggmålningarna visar stora fältslag, men vi hann inte kika närmare på dem för

här inne hölls den lilla guidning som alls blev av. 32 sittande eller 16 stående besökare fick finnas i rummet, så när guiden pratat färdigt var främre raderna tvungna att gå direkt ut ur rummet. Jahapp, då hann vi inte alls se så mycket!

Mindre krigiska målningar fanns att se i andra rum, så det gick ju ingen nöd på oss.

Även dörrar var dekorationsmålade, så Carl Larsson är i gott sällskap!

Jag tyckte om färgskalan, den ljusa och inte så pråliga. Guld och glitter är inte nödvändigt när man har pampiga byster att visa upp.

I delar av slottet fanns tillfälliga utställningar av nutida konst. Räven blev min favorit.

Och läget är som sagt fantastiskt!

Det jag minns från förra besöket är Simon Irvines fina köksträdgård, den kommer man till genom en liten port i muren.

Förra gången träffade vi Simon själv och äldste sonen fick en vallmoplanta av honom som tronade högst upp på bilens packning hela vägen hem.

Nu var vallmosäsongen över och rabatterna i en helt annan färgskala.

Titta på de svängda raderna med olika sorters sallat!

Utanför slottet finns så lämpligt ett café där vi mumsade sallad med varmrökt lax

och delade på den berömda Läckökringlan. Den var inte dum, den!

Och eftersom det alltid finns plats för fika åkte vi vidare till min dubbelhaka Anne-Lie som numera är med kolonilott i Trollhättan.

Hon hade minsann köpt krokodiler, en vaniljkrämsfylld bulle som enbart bakas på konditori Ritz i Trollhättan. Denna bulle har hon pratat om många gånger, men det här var första gången jag faktiskt fick äta en! Jamen visst var den god!

Vi kikade runt på lotten och promenerade runt i området. Det är något speciellt med koloniområden, ett mellanting mellan villaområde och miniatyrjärnvägsmiljö.

Här satsar man mest på blomsterfägring och något mindre på det ätbara. Undrar om det beror på att lotterna har stugor där man får övernatta?

Vi hann precis tillbaka under tak innan regnet började ösa ned. 

Som tur var kom solen fram igen, för Anne-Lie hade frågat ett trädgårdspar i Sjuntorp om vi fick komma dit och titta. Hon hade varit där på Tusen trädgårdar förra året och trodde att jag skulle uppskatta besöket.

Det blev ett jättetrevligt besök i en annorlunda och inspirerande trädgård! Jag tog bara några få foton eftersom vi pratade så mycket, men denna shiso fick jag smaka på och har köpt frön till efteråt.

Samma sak med lakritstagetes, en annan udda och god kryddväxt.

Här fanns många personliga sittplatser, där trädgårdens alla egenheter utnyttjades.

Jag hittar att Luna var där 2016 och blev lika förtjust som jag, dessutom finns en hemsida med många bilder att kika på. 

Trädgårdsbesöket blev betydligt längre än Anne-Lie trott, men så småningom kunde vi duka upp en sillmiddag med hennes alldeles nyupptagna egenodlade potatis. Den var hon med rätta stolt över!

Vi gosade med katten innan vi fick sova i bostadsrättsföreningens övernattningsrum och efter frukost nästa dag for vi vidare!