Tanter på vift i Nice

Den fjortonde april lämnade vi ett ruggigt Arlanda, jag och mina tre väninnor från BVC (barnavårdscentralen) 1993. I höst fyller våra barn 30, så vi har känt varandra ett tag nu. Vi har försökt att ses om inte varje månad så kanske 8-10 gånger per år. Vår 100:de middag åt vi tillsammans i Paris, nr 150 i Norge och 200 på restaurang inne i stan. Under pandemin blev det inte så många middagar men nu skulle vi räkna varenda middag under vår vecka på Rivieran!

En skumpig flygtur över snöiga alper och så öppnade sig havet och franska kusten under oss. Ljuvligt!

Från flygplatsen i Nice var det lätt att ta spårvagnen till vårt hotell och vi checkade in för natten. Det hade varit billigare att flyga kl 12 på fredagen än kl 06 på lördagen (inget svårt val, direkt), mellanskillnaden täckte hotellkostnaden och så fick vi en natt i Nice också! Win-win!

Vi fick inte rum med balkong, men med utsikt över en liten gård

och när man vred på huvudet såg man ned på gatan. Helt okej!

Vi gav oss direkt ut på stan, eller snarare två kvarter ner till havet. HAVET! Det turkosblå underbara livgivande sommarfriska saltstänkta havet. Djuuupa andetag. Äntligen här!

Vi vandrade långsamt längs Promenade des Anglais

mötte demonstrerande fransmän (ni vet, den hatade pensionsreformen)

och såg massiva konstverk. Bara njöt, helt enkelt.

När italienska restaurangen La Favola öppnade (dags för vår middag nr 219) valde vi bord inomhus eftersom det drog lite svalt på uteserveringen. Två av oss valde Grande Fritto Misto eftersom jag just där och då glömde bort att det inte bara ingår goda bläckfiskar och kräftdjur utan även små otäcka beniga fiskar i den rätten ... Tror att jag fick ett 40-tal när väninnan bara fick kring tio.

De andra två valde en gondolformad pizza som de var mycket nöjda med.

Jag hade fått veta att efterrätterna här var "to die for" så självklart valde jag en chokladmousse och det var den största jag någonsin sett! Bilden gör den inte rättvisa!

Om den var god?
Jaaaa.
Om jag åt upp hela?
Jaaaa.

Sedan vimsade vi genom gamla staden för att hitta spårvagnsstationen. Två av tjejerna behövde transport hem

men det tog ett tag att hitta rätt! Vi andra två promenerade tillbaka till hotellet. Det behövde jag efter den moussen :-)

Nästa morgon fick vi vår första och enda hotellfrukost, sedan tog vi spårvagnen till ändhållplatsen i hamnen bortanför gamla staden

där hittade vi en loppis som fick mig att önska att jag var där med bil

även om det också fanns sådant jag kunde vara utan.

Vi vandrade längs vattnet till gamla staden igen och på Cours Saleya där det kvällen innan varit uteserveringar var det nu marknad.

Efter lite shopping och en lång rejäl paus med öl/vin i solen vandrade vi tillbaka till hotellet där min svåger hämtade upp oss och körde oss till Mougins, norr om Cannes.

Här checkade vi in på den lilla anläggningen där vi skulle bo i en vecka. En rejäl terrass utanför vår lägenhet,

sovrum med dubbelsäng och vardagsrum med bäddsoffa, plus litet kök. Snyggt och fräscht. I den bortre delen av soffan sov jag alldeles utmärkt hela veckan.

På kvällen tog vi en über med mycket franskt halvgalen chaufför ner till Cannes och mötte upp svågern med vän

vi gick till deras favoritrestaurang Le Caveau 30 (middag nr 220) där jag mumsade rökt lax med puylinser i senapsvinägrett,

halstrad tonfisk

och en gigantisk Ile Flottant (snöägg)

på övervåningen här inne. Sedan tog vi en betydligt lugnare über tillbaka till vår lägenhet.