Sidor

10 oktober 2017

Bland det bästa jag läst

Inuti varje flygplan kikar en bombfällare genom siktet och räknar till tjugo. Fyra fem sex sju. För bombfällarna ser den muromgärdade staden på granitudden, som kommer allt närmare, ut som en ond tand, något svart och farligt, en sista böld att sticka hål på.

En gång, för många år sedan, besökte jag den lilla staden Saint-Malo på Bretagnes norra kust. Mina bilder är avfotograferade diabilder, för detta var på analoga tiden när man sparade sina 36-bildersrullar och bara fotograferade det viktigaste.



På dagarna vandrade jag längs de trånga gränderna,



längs muren som omgärdade staden,



Staden omges av vatten på fyra sidor. Förbindelserna med resten av Frankrike är sköra: en vägbank, en bro, ett sandrev.Vi är först och främst Malobor, säger invånarna i Saint-Malo. Därefter bretagnare. Fransmän om det finns något kvar. ... I tretusen år har denna lilla udde utstått belägringar. Men ingenting som detta.

Det blixtrar om luftvärnsbatterierna på de yttre öarna; de stora tyska kanonerna inne i gamla staden skickar iväg ännu en tjutande omgång granater över havet och trehundraåttio fransmän som sitter fängslade på en fästningsö med namnet Fort National, knappt femhundra meter från stranden, trycker sig tätt intill varandra på en månbelyst gårdsplan och kisar uppåt. Vad är dånet från de annalkande flygplanen efter fyra års ockupation? Befrielsens dån? Utplåningens?



längs stränderna när det var ebb.


I augusti 1944 gick den berömda och muromgärdade franska staden Saint-Malo, juvelen i kronan på Bretagnes smaragdkust, nästan under i en eldsvåda ... Av de 865 byggnaderna innanför murarna stod endast 182 kvar och alla hade skador av något slag. - Philip Beck

Jag bodde på ett litet hotell, lågpris, sunkigt, ofräscht. Funderade över varför alla hus såg likadana ut. Detta skulle ju vara en så speciell stad, var fanns alla de vackra sneda och vinda gamla husen? Jag kände mig lite besviken. Visste inte bättre. Detta var före internet och googlande.



En dag hyrde jag cykel och cyklade längs kusten österut tills jag kunde skymta Mont Saint-Michel i diset långt borta.



När jag kom tillbaka lyste ansiktet knallrött av all sol jag fått i motvinden.

På stadens enda biograf visades Motorsågsmassakern och kontrasten kunde inte ha varit större.


Halva norra Frankrike står i lågor. Stränderna slukar soldater - amerikaner, kanadensare, britter, tyskar, ryssar - och över hela Normandie pulvriseras städerna på landsbygden av tunga bombplan. Men här ute i Saint-Malo växer vassen hög och blågrön ...

Idag har jag lagt ned boken Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr. (Bokus - Adlibris) Den har fått ta tid att läsa. Jag har behövt det. Citaten i bildtexterna kommer från boken men handlar bara om kriget. Boken handlar om så mycket mer. Läs den. Läs den. Läs den!





8 kommentarer:

  1. Vakre bilder fra Frankrike! Noen bøker må en bruke mer tid på, og la synke inn. Takk for tips!

    SvaraRadera
  2. Har varit i St Malo och gillade den lilla staden, men har faktiskt aldrig tänkt på staden och att den utsatts för kriget - ooooops, jag vet. Så tack för boktipset!

    SvaraRadera
  3. Visst är det en fantastisk bok.
    Tack för fina bilder.

    SvaraRadera
  4. Tack för tipset!
    Beställd.

    SvaraRadera
  5. Vilket trevligt inlägg. Din egen resa invävd i en bokrecension. Som jag minns "36-korts"-tiden. Och när man ibland slog på stort och hade med sig 3-4 rullar. Bilderna har förvånansvärt bra kvalitet för att vara avfotograferade från diabilder. Jag förälskade mig i bilden med stenhuset och alla blomkrukor. Och så cykeln som står parkerad utanför. Jag riktigt känner stämningen. Jag har faktiskt varit en halv dag i Saint-Malo. Stannade till där innan vi fortsatte ner till Cannes.

    Tack för boktipset, ytterligare en bok att sätta upp på inköpslistan :)

    SvaraRadera
  6. Tack för boktipset. En bok jag funderat på men dragit mig lite för.

    SvaraRadera
  7. Är så dålig på att läsa, tar mig aldrig tid. Men Frankrike och framför allt Normandie har väldigt mycket viktig historia att komma ihåg. Vackra bilder, smart att fota av dia-bilderna :) Jag har faktiskt bott ute på slottet på Mont Saint-Michel. Det var med jobbet när jag var där på Calvados-resa.

    SvaraRadera
  8. Hej Anni!
    Kunde inte glömma din recension, idag kom paketet med boken, har börjat läsa, och kan knappt lägga den ifrån mig.
    Tack för tipset /Marika

    SvaraRadera