Äntligen skulle vi få komma in i Villa Majorelle där Louis Majorelle bodde och arbetade. Detta hus anses vara symbolen för Nancys Art Nouveau, så jag hade stora (jättestora!) förväntningar på besöket. Kl 14 öppnades portarna och in kommer man enbart med förköpt biljett, med tidsangivelse. Insikt nr 1; det är kö in kl 14 och såklart många inne samtidigt. Köp biljett till 14.30 eller senare ...
Husets skorstenar påminner mig om att jag inte lagt upp något från höstens resa till Spanien, även den en helt överväldigande intrycksresa - speciellt dagarna i Barcelona.
Nu går det en gata och en hög mur betydligt närmare huset, men på det här fotot kunde jag se hur fritt huset legat tidigare.
En modell gav också en bättre vy.
Entrén är pampig,
rummen sparsamt möblerade, både med ursprungliga möbler och handplockat från Musée École de Nancy.
När bilder visade hur här sett ut förr, tyckte jag att dagens utbud var lite torftigt. Efter förmiddagens besök där allt var överfullt av skönhet blev detta lite tomt.
Vi skyndade upp på övervåningen för att komma undan lite folk, här fanns ett vackert fönster
och ett ljuvligt tak.
Här uppe fanns sovrummet som Louis Majorelle designat i ett ljusare träslag, men sedan var det liksom slut. Och jag blev så snopen! Inte kunde man gå tillbaka heller, utan det var enkelriktat eftersom det var begränsat hur många som fick vara i huset samtidigt. Insikt nr 2; hade jag fattat hur fort det var över så hade jag tagit det mycket, mycket lugnare och detaljstuderat varenda rum.
Vi kikade runt i den stympade trädgården och jag kände mig lätt besviken.
Men att detta besök gick så fort gjorde att vi kunde göra en avstickare på vår väg söderut och besöka det som påstås vara Jeanne d'Arcs födelseplats i Domrémy.
Här tror man att hon bodde som barn, med syskon och föräldrar i mitten av 1400-talet.
Hit vallfärdar folk
och under årens lopp har de plockat bitar av ytterdörren, så det som fanns kvar fick bli en sparad sevärdhet på det stora museum som byggts bredvid det lilla huset.
Tänk att denna unga flicka berört så många att hon avbildats i flera skulpturer
Bredvid huset låg detta museum med massor av historia om Jeanne
men eftersom besöket var en liten avstickare tog vi oss inte tid att detaljstudera allt som stod. Lite fascinerade av att en ung flicka fått så stor betydelse att byn numera heter Domrémy-la-Pucelle (La Pucelle de Orleáns var Jeannes smeknamn). Vad är det med denna besatthet av jungfrur? Tänker på både Maria och Jeanne och kristna mäns vilja att kuva kvinnor, men det är en annan historia ...
Nu skulle vi vidare till ett av resans absolut mysigaste boenden, värt ett eget inlägg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar