Sevärdheter är inte alltid så sevärda

Vi bodde alltså i en hel vecka mitt i en nationalpark med fantastisk natur och ... inte så mycket annat. Skulle vi se något behövde vi köra i minst en timme, i alla fall på måndagen när de närmaste sevärdheterna var stängda.

Så vi satte oss i bilen igen och körde genom detta sanslöst vackra landskap.

En och en halv timme senare var vi vid det kända destilleriet Blair Athol där maken smakade yttepyttesmå skvättar och köpte en flaska som inte går att köpa här hemma.

I närheten skulle the Queen's View ligga, en sevärdhet. Och visst var drottning Victoria här 1866, men man tror att namnet kommer från Isabella of Mar, som var Robert the Bruces första fru. Isabella lär ha flytt hit och gömt sig i skogen under skotska självständighetskriget. Hon dog 1296, bara 19 år gammal och tio år innan Robert blev kung. Alltså var hon aldrig drottning, så vem gav platsen sitt namn?

Här är då platsen. En utsiktspunkt. I regn. Jaha. Det var i alla fall ingen entréavgift - istället fick man betala för parkeringen!

När vi var på väg tillbaka till bilen kom solen fram och då rusade vi tillbaka. Ville ha någon valuta för våra £3.

För att slippa p-avgiften vid nästa sevärdhet parkerade vi på en plats jag hade sett när vi körde förbi. Vi fick en stunds vandring innan vi kom fram, men vi hade ju all tid i världen för det! Då kom såklart en sjuhelsikes regnskur. Jag hade en sådan där engångsregnkappa i fickan, men maken blev redigt blöt trots att vi ställde oss under det största träd vi kunde finna (inte på bilden!). Till och med fåren hade gått in i skydd.

När regnet var över gick vi vidare.

Och kom fram till detta. Som vi tror var sevärdheten. Någon sten där nere varifrån Donald McBane hoppade 5,5 meter över floden Garry när han flydde från Jacobiterna.

Jaha. Men vi hade sluppit betala p.platsen!

Näe, det är verkligen inte lätt att alltid förstå vad som är sevärt och vad man kan skippa. Jag har varit med om motsatsen också, när sevärdheten visar sig var mångdubbelt större än man förstått.

Vi fick i alla fall se lite Highland cattle!

Och på väg tillbaka till vårt boende stannade vi till vid denna honesty shop - gårdsbutik - som var ett bageri! Här kunde man sitta ute och fika, för det fanns både te och kaffe, men

man kunde såklart också köpa med sig fikabrödet hem. Det hade funnits ännu fler godsaker tidigare på dagen men bagaren Paul kom och tog bort de tomma faten (han hade varit i Ängelholm en helg, jag borde frågat varför). Jag köpte av alla sorter. Men bara en per sort, för man kan ju dela!

Så fortsatte vi i det vackra landskapet med det tråkiga vädret

och de ljuvliga fotgängarna (klövgängarna?) skuttade framför bilen.

Vi hade ätit scones till lunch och nu blev det mikrad kyckling med rotmos (vi hade bara kyl, mikro och diskho i studion) plus bakverk till efterrätt. Man kunde tro att cookien skulle vara sötast, men det var tvärtom. Tyvärr var dessa vackra skapelser alldeles, alldeles för söta.