Lilleman kommer utspringande till ateljén med telefonen i högsta hugg:
- Mamma, det är en ingenjör som vill prata med dig, Anna heter hon!
Och eftersom ingenjör Anna kommer på fredag var det väl inte så konstigt, mer än att hon skulle ha presenterat sig just så.
I telefonen hörs ett gapflabb. En röst kvider:
- Hej, det är Hanna från Elle Interiör...
Behöver jag säga att det var det roligaste samtal hon fått i sitt jobb?
Och det är klart att jag nappade på hennes fantastiska erbjudande om billig tidning och fina Kiwi-lyktor från Iittala, när vi skrattat färdigt!
"Tala närmre, håll telefon intill din mun
Låt oss låtsas vi är ensamma en stund
Jag ber dom dämpa grammofonen som står på
Och du kan säga till din vän att han måste gå"
Minns ni Gunnar Wiklund?
Härligt!!!
SvaraRaderaNatti
Klart som korvspa´att jag kommer ihåg G.W! ;o)
SvaraRaderaNu sitter jag här nyduschad och döööötrött och ska lägga mig och läsa...i MIN säng! =D
Ville bara in och TACKA för mailet!!!! Tusen TACK söta, söta Du! Nu är det utprintat, läst och ligger bland alla "urklipp" med familjemedlemmarna! :o)
...gäsp...men måste nog allt säga Go´Natt nu!
...så alltså - Go´Natt!
hahaha
SvaraRaderaHej du flitiga kvinna!
SvaraRaderaDenna regniga kväll har jag tagit mig tid att läsa igenom senaste inläggen i din blogg. (har i sommar misskött både min egen blogg o läsandet av andras bloggar)
Imponerande reseskildring. Nästan så att jag får lust att packa in familjen i bilen o dra söderut direkt!
Och vad mysigt ni verkade ha på IRL-mötena.
Själv håller jag på att ladda för ett "normalt" liv igen. Och det innefattar VK är jag rädd. Har inte varit där på månader men snart är det dags att ta upp den kampen igen.
Ha det.
Kram
så klart jag minns, härlig läsning och bilder man blir varm av dem
SvaraRaderaMonika/mowi