Att få oväntat besök...

Jag har vänner som inte går hemifrån utan matchande underkläder ifall att något skulle inträffa och de skulle hamna i ambulans/på sjukhus.

Jag har vänner som har städhjälp och utan problem kan bjuda in vänner på middag med kort varsel.

Jag hade munnen full av sallad, men fick i alla fall en kvarts försprång när en släkting som jag sällan ser ringde och berättade att han var i stan och tänkte komma förbi igår kväll.

Tänk så mycket man hinner på en kvart när man måste!

Äta upp.
Röja undan middagsresterna.
Röja köksbänken.
Bära ner allt som skulle bäras ner i källaren.
Skura toaletten.
Nya handdukar.
Ringa mamma och se till att hon också kom (det samtalet tog nog längst tid, hon stod gubevars på Twilfit och hade massor att berätta...).
Torka av matbord och soffbord.
Få bort alla makens rena kalsonger och strumpor som låg i soffan (ja, han bar undan dem själv).
Vika ihop filtarna och drapera dem halvtaffligt över den gigantiska strykhögen.
Ställa ihop fågelburen som jag målat vit och alla dess bihang, så de i alla fall stod lite mer samlat.
Och vad mer det nu var jag hann med...

Men nybakta bullar fanns - hur ofta har man det när man får oväntat besök?

Och nu behöver jag -nästan- bara dammsuga, så kan fredagens gäster komma ;-)

(Bilden är från en välkrattad grusgång på Djurgården - där kan man säkert ta emot oväntade besök utan panikstädning!)