En smak av Gotland...

En av sommarens få regniga dagar flög jag med två söner till Gotland.
I ett väldigt litet plan.
Jag tycker inte om väldigt små plan.
Jag tycker inte om turbulens.
Jag fick blunda hela vägen över Östersjön för att inte bli åksjuk.

Men jag överlevde.
Väl på ön gjorde vi en del utflykter.

Hamra:

Här finns ett litet, litet bageri med fantastiska bullar och gott bröd. Numera kan man även fika på plats, mitt fruktbröd med blåmögelost satt fint!

I detta hus låg förr en Icabutik, här satt snabbköpskassörskan i kassan och Göran Ringbom som huserar tvärs över vägen skrev sjöng sin stora hitlåt om henne.

Granne med fågelmålaren Lars Jonsson finns en gårdsbutik med grönsaker och lite blommor.

Vamlingbo:

Det är här han ställer ut, Lars Jonsson. I prästgården. Här finns också ett suveränt fik och två stora lador har rustats upp och rymmer både Naturum och Östersjöcentrum.

Burgsvik:

Traditionell lördagsmarknad på sommaren. En blandning av mat, bröd, lammprodukter, smycken, böcker och Amnesty Internationals insamlingar.

Här står Laban som började mala sitt dinkelmjöl långt innan bakning blev trendigt, först fanns han i en gammal väderkvarn - numera har han stor butik i Hemse. Det sägs att han inte var nöjd med sin fru, så efter ett års äktenskap tog han med henne tillbaka till föräldrahemmet och sa att "Ni får tillbaks henne".

Hoburgen:

"Ett av det märkvärdigaste som naturen formerat på hela Gotland" sa Linné om den 35 m höga kustklinten. Här finns grottor, raukar och vid säsong tusentals flyttfåglar. Gissa var Lars Jonsson ofta står och målar fåglar?

Holmhällar:

Pensionat. 

Raukar. 

Strand. 

Kult. 

Jag har skrivit om det förr.

Härlig prisvärd husmanskost. Saffranspannkaka med salmbärssylt på eget porslin, dekorerat med en av de mest karakteristiska raukarna.

Hantverk:

Det kryllar av keramiker på ön. En av de namnkunnigaste är Thord Karlsson som bor alldeles bakom Lye kyrka.

Själva har vi handlat mycket av Tomas Stöfling i Alskogs gamla mejeri. Det var rena aha-upplevelsen för sönerna att gå runt och känna igen både pannkaksfat, misosoppeskålar, tekanna och lergök. Dessutom insåg de att priserna manar till viss försiktighet...

Tove Adman jobbar med betong och formgivning. Vi tänkte köpa en fällpall i borstad aluminium, men just då behagade hon försvinna in i huset och eftersom vi hade en tid att passa "sparade" vi 1000:- på att åka vidare.

Fisk:

Visst äts det av östersjöfisken! Runt ön finns flera små fiskehamnar, en av dem är Herrvik. Och vill man äta tillagad fisk på restaurang är Majstregården på Hoburgen vida berömd för sin spätta - både för smaken och portionsstorlekarna!

Historia:

Sveriges största fornborg heter Torsburgen och är en besvikelse. Sönerna som fått uppleva fantastiska borgbyggen under resan tidigare i sommar, var allt utom imponerade av kalkstensplatån. När de fick veta att platåns flackare södra sida försetts med en mur mot fienden, hoppades de få se något i stil med de franska byggena.

Att vår utveckling var långt långt efter den i övriga världen kan inte vara så mycket tydligare...

Medeltidsveckan i Visby:

Teater, föreläsningar, marknad, jippon, mat, riddarspel.

Men först tog Lilleman och jag en fika på dotterns favoritfik, Skafferiet på Adelsgatan.

Och den mesta tiden tillbringade vi på stranden och i vågorna.

Sedan flög vi hem igen. I ett väldigt litet plan. Men i solsken, så det skumpade inget.

Och jag överlevde.