Till att börja med så sov jag uselt. Väcktes av maken som påstod att jag snarkade. Jag tror honom inte. Jag låg på sidan och mig veterligt snarkar jag enbart om jag ligger på rygg, vilket jag aldrig gör.
Min teori är att maken vaknade av sina egna snarkningar och skyllde på mig, för han somnade om på två röda.
Och snarkade.
Själv låg jag vaken i två timmar.
Så småningom somnade jag igen, bara för att vakna framåt fem och återigen ha svårt att somna om.
Sedan blev det så där som det brukar bli när man slumrar och vaknar och drömmer och inte har begrepp om tid och rum. Lägg till två nioåringar som sovit i rummet intill och lekte bollkull, spelade hög musik, dansade och jag vet inte allt. Antagligen åt de frukost också någon gång när det var tyst.
För jag drömde.
Jag var på besök på ett hem för föräldralösa. Bestämde mig för att ta med mig några till mig, inte skulle de behöva vara på ett hem? Jag tog med mig en 85-årig tant (!!), en grabb i elvaårsåldern och en liten flicka. Insåg att min ekonomi inte skulle räcka till mat åt alla, jag hade ju mina egna fyra barn där hemma redan. Men nej, jag skulle inte få någon ekonomisk hjälp.
Ok. Hur skulle vi få plats då?
Jo, det visade sig att jag bodde i mina föräldrars hus, så familjens nytillskott kunde fördelas på rummen. De var lite trötta när de kom, för de hade tillbringat natten på fest med min man, samtidigt som jag ägnade mig åt uppdrag - vilka har jag helt glömt.
Nu hade de föräldralösa förändrats och tur var väl det, för var den 85-åriga tanten skulle ta vägen har jag ingen aning om. Nu hade jag en väldigt liten flicka som kunde bo med min man och mig i mitt gamla tonårsrum. Den inte riktigt så lilla flickan fick dela rum med dottern, i det rum jag själv hade som liten.
Så var det grabbarna. De stod ute på grusgången, så jag gick dit. Den elvaårige killen hade nu förvandlats till en artonårig fransk skejtare som redan fått massor av vänner i grannskapet. Utanför dörren stod 7-8 olika långhåriga killar med skateboard under armen och det långa håret uppsatt i hästsvans. Det var enbart min franske adoptivson som hade kortare hår.
Jag tror att det blev lite för komplicerat med rumsfördelningen här, eller så drog nioåringarna igång med något igen, för här vaknade jag.
Min egen tolkning av drömmen är en kombination av den telefonundersökning jag fick svara på igår kväll där det frågades om vid vilken hyresnivå jag kunde tänka mig hyra ut del av min bostad (och vi är som sagt redan trångbodda!) och filmen Inception, som vi såg på annandagen...
Vad tror du?
13 kommentarer:
Hahaha, gud, du måste känna dig helt slut efter den drömmen!!
För det första: tyckte du Inception var bra? jag tyckte sådär...
för det andra: drömtolkning - ingen aning... klippa navelsträngen? nej det har du redan gjort! sugen på fler barn? nej där tror jag att du är klar??? börja jobba på ålderdomshem?- nej tror inte det....
nej jag tror att det var snarkningarna = dåligt med syre som fick hjärnan att få ett litet fantasifullt dröm-hopp.
Sov gott i natt.
jag har märkt att jag sover mycket sämre med socker i kroppen... särskilt den som slinker ner framåt kvällen... kram till dig
Men du drömmer väl inte redan mardrömmar inför att jag ska komma upp?
Tänk på mig då som ska lindas in i bacon och kastas i en vulkan;-))
Ja du Anne-Lie, jag skulle gärna vilja veta i vilket sammanhang det mottagandet förbereddes! Jag ska be en bön för dig inför besöket ... ;)
Anni, du drömmer väl som du lever - donar och fixar och tar hand om för att allt och alla ska finna sin plats och ha det bra?
Nämen Maria, nu var det typ sju timmar mellan den påstådda snarkningen och drömmen, så den teorin går jag inte på!
Om Inception? Jo, den var bra, men som så ofta alldeles för mycket skjutande hit o dit som jag kan vara utan - tycker att de kunde fördjupat sig i drömnivåernas möjligheter bättre istället! Specialeffekter som utmanar hjärnan är så mycket intressantare än pangpang! Jfr Eternal Sunshine of the Spotless Mind!
Skrattar så jag gråter - vilken underbar dröm.
Och det är väl klart att den 85-åriga damen var på hemmet (garanterat föräldralös).
Det häftiga med drömmar är ju att de är så logiska då man drömmer dem :)
Och Inception tyckte jag om - gillar slutet. Hur tror du att det gick?
YES Anni där satte huvudet på spiken. Mer drömmar! Mer Sunshine! Alldeles för mycket av pang-pang. Det var väl det du gjorde i drömmen, balanserade upp för allt pang-pang.... å du.. nu har jag dragit igång en alfabetsblogg fotoalfabetet.blogspot.com à la gamla goda tider fast med bild och ev text denna gång - kanske du har tid och lust att vara med???
Ska även hinta till Annika- hon var ju PÅ förra gången :) kram till dig!.. å du, det går bra att svara i alla mina bloggar - är stolt ägare av 4 bloggar med olika inriktningar - nöjd som 1000 helt enkelt.
@Cari; hur den slutade - du menar om snurran stannade eller fortsatte...
Vet inte om det spelar någon roll, viktigast är att han var på den nivå han ville vara!
Du har fått en sockerkick för mycket:-)
Go natt-kram!
Hahahaha!
Kan rekommendera någon bok av Jung, t ex. Många arketyper där.
BTW, har ändrat adressen till dubbelhakorna - inte för att jag behöver recept på godsaker.
Nog kan vi röra till det i våra drömmar. Ofta är det något som vi bearbetar. Einstein lär ha varit specialist på att skriva upp ett problem som han somnade med och så hade han lösningen när han vaknade. Jag tror din tolkning är väl så bra som någon från Jung.
Dröm sköna drömmar med ett Gott Nytt År!
Söta Annie!
Tack för dina kommentarer - dom har värmt!
Slutet på året har inte blivit vad jag önskat mig precis, inget allvarligt dock, men sjukdomar i familjen och alldeles för mycket jobb har gjort att jag inte varken haft lust eller tid till bloggandet. Men äntligen ser jag slutet på tunneln s a s.
Jag önskar dig och de dina ett gott slut och ett fantastiskt 2011!!
Vi hörs mer nästa år! Kramar!
Fniss...vilken dröm!
Inception ja, en snurrig film som jag tyckte var sådär, inte undra på att du snurrade till det i drömmen :)
Skicka en kommentar