Sidor

11 augusti 2026

Sevärdheter är inte alltid så sevärda

Vi bodde alltså i en hel vecka mitt i en nationalpark med fantastisk natur och ... inte så mycket annat. Skulle vi se något behövde vi köra i minst en timme, i alla fall på måndagen när de närmaste sevärdheterna var stängda.

Så vi satte oss i bilen igen och körde genom detta sanslöst vackra landskap.

En och en halv timme senare var vi vid det kända destilleriet Blair Athol där maken smakade yttepyttesmå skvättar och köpte en flaska som inte går att köpa här hemma.

I närheten skulle the Queen's View ligga, en sevärdhet. Och visst var drottning Victoria här 1866, men man tror att namnet kommer från Isabella of Mar, som var Robert the Bruces första fru. Isabella lär ha flytt hit och gömt sig i skogen under skotska självständighetskriget. Hon dog 1296, bara 19 år gammal och tio år innan Robert blev kung. Alltså var hon aldrig drottning, så vem gav platsen sitt namn?

Här är då platsen. En utsiktspunkt. I regn. Jaha. Det var i alla fall ingen entréavgift - istället fick man betala för parkeringen!

När vi var på väg tillbaka till bilen kom solen fram och då rusade vi tillbaka. Ville ha någon valuta för våra £3.

För att slippa p-avgiften vid nästa sevärdhet parkerade vi på en plats jag hade sett när vi körde förbi. Vi fick en stunds vandring innan vi kom fram, men vi hade ju all tid i världen för det! Då kom såklart en sjuhelsikes regnskur. Jag hade en sådan där engångsregnkappa i fickan, men maken blev redigt blöt trots att vi ställde oss under det största träd vi kunde finna (inte på bilden!). Till och med fåren hade gått in i skydd.

När regnet var över gick vi vidare.

Och kom fram till detta. Som vi tror var sevärdheten. Någon sten där nere varifrån Donald McBane hoppade 5,5 meter över floden Garry när han flydde från Jacobiterna.

Jaha. Men vi hade sluppit betala p.platsen!

Näe, det är verkligen inte lätt att alltid förstå vad som är sevärt och vad man kan skippa. Jag har varit med om motsatsen också, när sevärdheten visar sig var mångdubbelt större än man förstått.

Vi fick i alla fall se lite Highland cattle!

Och på väg tillbaka till vårt boende stannade vi till vid denna honesty shop - gårdsbutik - som var ett bageri! Här kunde man sitta ute och fika, för det fanns både te och kaffe, men

man kunde såklart också köpa med sig fikabrödet hem. Det hade funnits ännu fler godsaker tidigare på dagen men bagaren Paul kom och tog bort de tomma faten (han hade varit i Ängelholm en helg, jag borde frågat varför). Jag köpte av alla sorter. Men bara en per sort, för man kan ju dela!

Så fortsatte vi i det vackra landskapet med det tråkiga vädret

och de ljuvliga fotgängarna (klövgängarna?) skuttade framför bilen.

Vi hade ätit scones till lunch och nu blev det mikrad kyckling med rotmos (vi hade bara kyl, mikro och diskho i studion) plus bakverk till efterrätt. Man kunde tro att cookien skulle vara sötast, men det var tvärtom. Tyvärr var dessa vackra skapelser alldeles, alldeles för söta.

07 augusti 2026

Metallskulpturerna av Stonehavens "Banksy"

Längs strandpromenaden i den lilla kuststaden Stonehaven fann vi en rad detaljerade och fantasifulla metallskulpturer. I efterhand inser jag att vi borde kikat närmare på dem och inte lite slentrianmässigt fotograferat av dem, för här döljer sig detaljer. Här, i krabbans och hummerns fiskebåt, är det människorna som ligger i tinorna!

Tyvärr var det så soligt att jag inte såg att jag missade hela årorna i denna långbåt med fiskar som vikingar, i hjälmar med horn (suck).

Ännu en fiskebåt

och en trålare. Även här är det människor som är fångsten.

1865 dödade Andrew Brown kaptenen på skeppet Nymph och seglade tillbaka till Stonehaven för att få se sin mamma en sista gång.

The Harvester - en hyllning till två Ian som gick i pension efter att ha arbetat till sjöss i över 50 år.

Länge visste man inte vem det var som gjorde dessa skulpturer, de dök upp nattetid som en variant av Banksy. Men nu har Jim Malcolm avslöjats och intervjuats på BBC.

Sjöflygplanet MF11 No340 flögs av norske Stein Gustavsson Abildsö till Stonehaven i april 1940 för att fly från kriget mot Tyskland.

Fyrtornet lyser upp om natten, då kan man se in genom fönstren på den som bor där inne. Nedanför står mistluren beredd på dimma.

Själva Stonehaven kan också vara värt att utforskas. Vi var bara i en liten del vid hamnen

för att få något att äta. På puben The Ship Inn var det knökefullt inomhus men tackolov precis tillräckligt varmt för att vi skulle kunna sitta ute.

Vi åt god fisk och drack gott öl och tänkte att hit skulle vi gärna komma tillbaka.


03 augusti 2026

EFIT - en augustimåndag på Storsudret

 
0.30
Befinner mig på Storsudret.
Kollar senaste rapporten för algblomning innan jag lägger mig. 



7.00
Kan inte somna om. 
Lätta snarkningar hörs från sovhytten bredvid.
Lika bra att gå upp medan huset är lugnt.



8.00
Stickning och te.



9.00
Flyttar ut i solen med stickningen och nästa tebalja.

10.00
Kollar hur flädern mår.
Planterade den igår och vill få den att rota sig.
Vattnar med regnvatten.


 
11.00
Mot stranden!
 

 
12.00
Har vi vandrat längs stranden till panget på Holmhällar.
Lunchserveringen har just öppnat.
 

 
13.00
Med mätta magar på väg tillbaka till stranden. 
Barnet är brorsans barnbarn, inte mitt.
 

 
14.00
Njuter. Badar.
Det är nog 16 grader i vattnet.
Inga synliga alger.
 

 
15.00
Ett sandbygge har massakerats.
 

 
16.00
Dags att gå hemåt.
Med många upptäckter längs vägen ...

 
17.00
Signerar jag ett dokument för att få dela soptunnor med grannen.
De stora åbäken som levererats
är inte dimensionerade för fritidshus
med några få sommartömningar!

 
18.00
Går med plast och kompost till soptunnorna.



19.00
Lammburgare på grillen!


20.00
Diskar efter middagen. 
Köttet var fantastiskt gott!


21.00
När vi åkte hit tog jag med min agapanthus som var full med knoppar.
Det är jag glad för!



22.00
Har vi spelat brädspel och när jag ska stänga dörren
snubblar jag ut och nedför trappan.
Landar bland barr och kottar.
Det kommer att kännas imorgon!

Tror det får räcka för idag.