Sidor

09 december 2025

Hundertwassers stationshus i Uelzen och hem

Sista inlägget från sommarens bilresa! I norra Tyskland ligger Uelzen, där Hundertwasser fått roa sig med stationshuset. Jag hade bara sett bilder på fronten, så jag blev väldigt positivt överraskad när jag såg hur mycket som faktiskt pimpats och förskönats!

De typiska pelarna, markbeläggningen och kloten mötte oss redan vid entrén. Lite otur att det pågick arbeten som störde arkitekturen och fotograferingsvinklarna.

Titta även på husets sockel - inte ens den har fått vara orörd ;-)

Entrésidan må ha varit ett rätt propert tegelbygge, men mot perrongerna började det bli lite rundare former.

Hissen fanns i ett rosa torn. Med knopp.

Trapphusens form ute på perrongerna växlade mellan lite oformliga

och lite rakare - med tegelinslag för att knyta an till huvudbyggnaden.

Jag tog inte så många bilder inomhus eftersom det var fullt av resande, men här fanns gott om pelare och rundade väggar. Maken kostade på sig att gå på toa, men tror ni att han fotograferade? Nej, han tyckte att jag också skulle betala för att gå på damernas. Det gjorde jag faktiskt inte, för det han beskrev liknade det badrum vi hade på hotellrummet i Magdeburg (ett hotell jag varmt rekommenderar, har visat några bilder därifrån en gång men behöver visa fler!).

Nu kan jag checka av sex av Hundertwassers byggnader, men det finns många fler att se!

Vidare norrut till Lübeck som är så känt för sin marsipan. Vi tog oss till en fabriksförsäljning

där det fanns massor att välja på.

Sista natten bodde vi nära färjeläget i Puttgarten, men körde till Burg för att äta middag och blev genast förtjusta i den lilla kuststadens hamn.

Här fanns museum som tycks vara värt att besöka

och ett fik/restaurang med uteservering av tyska strandstolar. Vi som alltid bara brukar bränna över Fehmarn för att komma vidare, insåg att här fanns mycket att utforska. Nu var det stängt.

Och vår middag på en öppen restaurang i hamnen ... den må se sådär ut på bilden men jisses så gott det var! Detta fat var för två personer, med blandade fisksorter. Hollandaisesåsen var så sanslöst god att vi beställde in mer och fick en betydligt större skål. Hit kan jag återkomma bara för att få äta samma sak igen.

Snipp snapp snut så var denna reseberättelse slut och jag har en massa foton från två turer till Spanien att ta mig igenom. Hehe. De får samsas sedan, vi var trots allt i samma område dessa två resor, förutom Barcelonavändan.

Åter till verkligheten så 
*har vi firat dotterns 35 år (och hennes älsklings 34), där hon chockat fick ta fram en kökskniv när hennes mamma knappt hann in på festen förrän hon skulle testa att sabrera en flaska Gueuze, 
*har jag varit på Unc och Boomers konsert, jag menar Jöback och Salo,
*har jag stickat sju nya tröjor, olika varianter på Riddari,
*har jag stått på julmarknad i ösregn och varit tacksam över vårt fina dyra marknadstält, 
*har det förstås varit väldigt mycket hockey
*har jag peppat en ursnygg okänd kvinna som skulle på dejt och var jättenervös
*har jag inte hunnit läsa alla böcker jag ville läsa
*har jag inte hunnit skriva ned mina tankar om de böcker jag faktiskt hunnit läsa
*med mera

och nu ska jag in till stan med Lillhunken för att se ljusskådespelet under Nobel Week samt gå på julölsprovning! Imorgon borde jag hinna läsa bloggar och fixa bokföringen ;-)


03 december 2025

EFIT - en decemberonsdag med ryggskott

8.00
Vaknade med ryggproblem
och har framåtlutad stapplat ned till medicinskåpet.
Det här hade jag inte räknat med!
Ser bäst-före-datumet när jag lägger upp bilden ;-)

9.00
Tabletten hjälper inte.
Jag tröstar mig med julkalenderns godbit.

10.00
Sitter där jag sitter.
Surar.

11.00
Maken kommer och visar hur mycket som var kvar
av bandet han köpte för kanske 20 år sedan
till den lilla soffan som stått i dotterns flickrum.
Den har väntat länge på att bli omklädd
och nu har det äntligen skett. 
Snacka om UFO (som flyttats från källaren till garaget
till övervåningens hobbyrum under dessa år)!

12.00
Tar mig en macka.

13.00
Maken har själv släpat ned soffan från övervåningen.
Så fin den blev!

14.00
Med voltaren i kroppen
(jag hade två gamla tabletter kvar)
släpar och drar jag runt möbler,
växter och diverse bråte
i ett femtonspel.
Ska det stå växter bakom soffan eller inte?
Vilket bord passar var?
Hur ska allt få plats?
Vad måste bort?
Pausar ofta och låter maken ta det tyngre.

15.00
Har det mörknat ute och med mörkblått inne
syns ingenting på bilden.
Men det känns bra.
Nu återstår bara alla växter, böcker
och annat som står spritt i vardagsrummet.
Vi hade köpt en ny matta till matsalen,
som vi också packat upp,
så den gamla passade perfekt här på verandan.
Här står nu också fasters rullbord
som jag målat och fäst bl a de franska
kakelplattorna på,
de som jag visade i en tidigare EFIT.

16.00
Såg jag på skidskyttet,
men glömde fota i tid.

17.00
Klistrar jag etiketter på min äppelglögg.
Ska stå på julmarknad på lördag.
Vik hädan ryggskott, jag har inte tid med dig!

18.00
Har jag hittat kålpudding i frysen,
det blir bra till middag.
Receptet är Lotta Lundgrens kåldolmar
med lammfärs, messmör och kantareller.
Men jag ids inte rulla små dolmar
utan gör alltid pudding istället.
Ett toppenrecept!

19.00
Gör te i min nyinköpta mugg.
Det var julöppet i g-studion i Gustavsberg i helgen,
där min dotter har sin ateljé,
och vi handlade hos två keramiker.
Jag kan aldrig få för många temuggar/-baljor!

20.00
Äter maken sin kålpudding,
jag åt min när han var på scouter.

21.00
Ser vi handbollen och behöver tröstäta.
Romkulor från Österrike blir perfekt.

22.00
Vi gav upp handbollen
och såg på Australiens mästerkock istället.
Ett helt fascinerande program!
Sedan strulade kamerans minneskort
så jag trodde inte att jag skulle få fram mina bilder,
men tackolov fanns de kvar.

Nu ska jag sova bort det ryggonda!

30 november 2025

Korsvirkesmeckat Quedlinburg, även det ett UNESCO-världsarv

Från Eisenach körde vi direkt till Quedlinburg, checkade in på vårt bryggerihotell (jag är väldigt förtjust i bryggerihotell) och bokade bord till kvällens middag på bryggeriets restaurang. Sedan gick vi ut på stan för att spana på några av de runt 1300 korsvirkesbyggnader som gjort att stan utsetts till världsarv.

SÅ många vackra hus! Men hallå, vad har hänt med det vänstra?

Vi kikar närmare. HUR kan man få för sig att byta fönster på detta sätt? Ser ni? Högra halvan av huset har fått tjocka, klumpiga nya fönster! Vilken skillnad på utseende och vilken skillnad det måste vara på ljusinsläppet inne?! På ett världsarv? På ett så vackert och så gammalt hus?

Jo, jag fattar ju att de vänstra fönstren inte kan vara original från när huset byggdes, men någon måtta på förfulning får det väl vara?

Tyvärr var det många av de flera hundra år gamla husen som fått moderna plastfönster. Jag blir så olycklig.

Alltså. Hur kan man?

Nu blir det korsvirkesfrosseri!

Klart att jag blev extra glad på denna lilla undanskymda gränd där husen fått

djurgårdsfärger :-D

Ögonen gick i kors av allt korsvirke! Så många gränder, så mysig stad!

Och dessa olika portar!

Snett och vint och alldeles underbart.

En extra bonus var de olika gatubeläggningarna!

Hur många olika varianter kan man få in på en liten yta?

De som tröttnat på nyfikna fönstergluttare kan täcka rutan med whiskeyförpackningar (jag tog bilden på behörigt avstånd för jag är ingen gluttare)

eller pynta med sådant som förvillar betraktarens ögon.

Även i ett UNESCO världsarv finns nybyggen Tyvärr.

Jag kan bara sucka.

Efter rundvandringen och en stunds skydd under ett träd när himlen öppnade sig, gick vi in i restaurangen,

drack våra första öl

och åt var sin jätteportion rejäl tysk husmanskost där en stadig bit griskött som kokts i schwarzbier (mörkt öl) serverades med rödkål och klötse (men jag fick spätzle istället). Det här är så magiskt gott att jag blir nästan lite tårögd när jag skriver om det. Mätta, det blev vi.

Till sist en bild från lokalen när det inte längre var byst med folk.

Glad första advent på er alla!