EFIT - en isande kall novemberonsdag

7.30
Kontrasten mot de 24 grader vi hade i Spanien kunde knappt bli större
(jo, om vi bott i norra Sverige, förstås).
Vi kom hem sent på natten till söndag,
för att möta den kalla nordanvind som svepte ned över landet.

8.30
Anpassar jag kartongskivor
som förhoppningsvis ska fungera
som stödförpackning till de stora glasstjärnor
jag gjorde innan vi reste.

9.30
Ett lager is på fontänen.
Det är precis så att vattnet fortfarande flödar,
men nu gäller det att ha koll
så att pumpen inte fryser sönder.

10.30
Hade jag inte varit så trött när vi kom hem
så hade jag vält krukor i tid och tagit in
en del för att försöka övervintra växter.
Nu går jag ut i kylan och välter omkull
de nästan bottenfrusna krukorna
med växter och allt.

11.30
Formulerar jag ett omdöme om denna underbara bok
till mitt bookstagramkonto:
@annis_bokhylla

12.30
Blir det grötlunch
och jag har etiketterat dunderglöggen
som stått och jäst klart under vår resa.

13.30
Tycker jag att det är så kallt att jag behöver baka en kaka.
Allt för att få sätta på ugnen och få lite extra värme.

14.30
Sticka varm tröja är också ett knep mot kyla.
Och den är skarpare i verkligheten,
jag lovar.

15.30
Fika!
Grädden smaksattes med en macademia-kola-likör
som jag köpte i Frankrike i somras.
Den smakar ganska likt Bailey's
så den blir nog bra som pralinfyllning
till julen.

16.30
Mörkret har lagt sig där ute
och jag inser att det snart är dags att
byta till vintergardinerna
som gör köket mer ombonat.

17.30
Spelar lite med Susjos.

18.30
På fredag och lördag ska jag jobba
och dessutom julpynta butikens skyltfönster.
Bäst att packa ihop fler juliga glasgrejer,
för maken har lovat att skjutsa in mig med allt det tunga.

19.30
En onödigt närgången bild på middagsresterna
från när äldste sonen var här i måndags.
Nu är maken på scouterna så jag äter av detta.

20.30
Ser vi på den gamla filmen
Bron över floden Kwai från 1957
för att se om den håller än.
Alec Guinness är helt underbar! 

21.30
Första ärmen färdigstickad
och sammanfogad med fram- och bakstycke.
Jag börjar på nästa.

22.30
Bomber och granater!
Ja, filmen håller.
Men jag ser mer Monty Python i den nu
än jag gjorde när jag såg den förra gången
(vilket måste ha varit för mycket, mycket länge sedan).
Skrattar gott åt vissa scener som inte alls ska vara roliga.

Och där slutar min dag!

EFIT - Ett Foto I Timmen

Raka spåret genom Schweiz och vidare

Frukost vid Genevesjön kan innebära bakeoff-croissanter med "soggy bottom", tunna brödskivor med en liten klick smör och obestämbara marmelader (ej i bild), små yoghurtförpacknngar och en hel kanna te utan mjölk. Ja ja.

Denna dag skulle vi tvära väst - öst genom Schweiz enbart för att jag älskar sommaralper. Sex timmar skulle bilfärden ta.

Jag knäppte bilder från bilfönstret, på vinstockar

och snöklädda bergstoppar.

Fram till Brig var det motorväg, men sedan blir bergen högre och dalgångarna trängre. Vägarna slingrigare. Den rakt framför oss skulle vi inte köra (denna gång) utan vår, lika slingriga, går åt höger i bild.

Upp till Rhonegletscher, den stora glaciären som blir mindre och mindre för varje gång vi kommer dit.

Jag blir bara olycklig när jag ser hur den har förändrats. Detta var mitt tredje besök här, men nu betalade vi inte inträdet för att gå fram till själv glaciären.

Den här vägen är det vi har kört hit och nu skulle vi äta vår lunchpicnic, men det fanns ingenstans att sitta.

Eller jo, på trappan till det nedlagda hotellet! Bilvägen sveper nära trappstegen, men ingen lär köra på oss där vi sitter på den kalla stentrappan.

Sedan fortsatte vi nedför på andra sidan.

Genom andra bergspass,

förbi andra toppar

och nedför slingriga vägar. Jag var så nöjd och lycklig.

Framme i Österrike checkade vi in på ett sant alphotell 

och nästa morgon fick vi en underbar frukostbuffé. Säga vad man vill om croissanter och baguette men det är något annat med tysk/österrikisk frukost. Rejält bröd, ost, kött, müsli, frukt ...

Nästa mål var Lindau, vid Bodensjön, där vi möttes av en glad överraskning. 

En utställning med en av mina favoriter! Jag hade ingen aning!

Nu var det hans konst och inte hans arkitektur det handlade om, men vi skulle ju se två av hans byggnader på vägen hem, så det här var rena bonusen.

Hundertwasser var konstnär innan han började rita hus, men han hade många sunda tankar om miljö i allmänhet och boendemiljö i synnerhet.

Hans hus i Wien känner många till. Där var jag på tidigt 80-tal, när huset var rätt nytt.

Efter utställningen vandrade vi runt i den trevliga staden

med gågator och hus i glada färger.

Självklart hittade jag en keramiker och kunde köpa mig ytterligare en ny tebalja.

Aldrig hade jag väl trott att man kunde ha en hortensia i balkonglådan?!

Nere vid sjön var det gudomligt vackert. Här ser man Schweiz, Österrike och Bayern på samma gång.

En mycket trevlig stad dit jag gärna återkommer. Andelen turister var precis lagom, dessutom.

Vi satt vid sjön och njöt weisswurst, brezeln och öl. Jawohl!