Sidor

Visar inlägg med etikett Österrike. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Österrike. Visa alla inlägg

16 november 2025

Raka spåret genom Schweiz och vidare

Frukost vid Genevesjön kan innebära bakeoff-croissanter med "soggy bottom", tunna brödskivor med en liten klick smör och obestämbara marmelader (ej i bild), små yoghurtförpacknngar och en hel kanna te utan mjölk. Ja ja.

Denna dag skulle vi tvära väst - öst genom Schweiz enbart för att jag älskar sommaralper. Sex timmar skulle bilfärden ta.

Jag knäppte bilder från bilfönstret, på vinstockar

och snöklädda bergstoppar.

Fram till Brig var det motorväg, men sedan blir bergen högre och dalgångarna trängre. Vägarna slingrigare. Den rakt framför oss skulle vi inte köra (denna gång) utan vår, lika slingriga, går åt höger i bild.

Upp till Rhonegletscher, den stora glaciären som blir mindre och mindre för varje gång vi kommer dit.

Jag blir bara olycklig när jag ser hur den har förändrats. Detta var mitt tredje besök här, men nu betalade vi inte inträdet för att gå fram till själv glaciären.

Den här vägen är det vi har kört hit och nu skulle vi äta vår lunchpicnic, men det fanns ingenstans att sitta.

Eller jo, på trappan till det nedlagda hotellet! Bilvägen sveper nära trappstegen, men ingen lär köra på oss där vi sitter på den kalla stentrappan.

Sedan fortsatte vi nedför på andra sidan.

Genom andra bergspass,

förbi andra toppar

och nedför slingriga vägar. Jag var så nöjd och lycklig.

Framme i Österrike checkade vi in på ett sant alphotell 

och nästa morgon fick vi en underbar frukostbuffé. Säga vad man vill om croissanter och baguette men det är något annat med tysk/österrikisk frukost. Rejält bröd, ost, kött, müsli, frukt ...

Nästa mål var Lindau, vid Bodensjön, där vi möttes av en glad överraskning. 

En utställning med en av mina favoriter! Jag hade ingen aning!

Nu var det hans konst och inte hans arkitektur det handlade om, men vi skulle ju se två av hans byggnader på vägen hem, så det här var rena bonusen.

Hundertwasser var konstnär innan han började rita hus, men han hade många sunda tankar om miljö i allmänhet och boendemiljö i synnerhet.

Hans hus i Wien känner många till. Där var jag på tidigt 80-tal, när huset var rätt nytt.

Efter utställningen vandrade vi runt i den trevliga staden

med gågator och hus i glada färger.

Självklart hittade jag en keramiker och kunde köpa mig ytterligare en ny tebalja.

Aldrig hade jag väl trott att man kunde ha en hortensia i balkonglådan?!

Nere vid sjön var det gudomligt vackert. Här ser man Schweiz, Österrike och Bayern på samma gång.

En mycket trevlig stad dit jag gärna återkommer. Andelen turister var precis lagom, dessutom.

Vi satt vid sjön och njöt weisswurst, brezeln och öl. Jawohl!

20 februari 2023

Godsaker och skelett i mängder

När vi lämnade hotellet i S:t Johann Im Pongau så hade vi en dryg bilresa framför oss. Ett stopp var inplanerat på vägen, men när skylten om Pralinenwelt dök upp fick maken snabbt svänga av vägen! Sådant vill inte den här chocoholicen missa!

Här på Confiserie Wenschitz i Allhaming finns världens högsta chokladfontän, 12 meter av smält choklad ... Här finns såklart också ett chokladmuseum, men det fick inte plats i vår tidsplan

utan vi koncentrerade oss på pralinerna

och valde var sin påse

med åtta praliner som vi sedan mumsade på i bilen tillsammans med äpple och kex. Struntade i att stanna för lunch

utan körde (via Vyssni Brod där jag skulle köpa en speciell sorts glaskulor) direkt vidare till Kutna Hora och benhuset i Sedlec.

Både spirans topp och

gatstenen framför kyrkan visade vad som fanns därinne.

Tyvärr fick man inte fotografera - förbudet kom 2019 då man tröttnat på turisternas respektlösa selfies - så mina bilder från denna mycket speciellt dekorerade kyrka kommer från affischer som satt uppe i en annan lokal.

Det finns många fina foton härifrån på internet

men det är verkligen en upplevelse att se 60 000 skelett konstnärligt och dekorativt placerade. Bättre än en enda stor benhög, som det blev när man inte hade plats för pestens alla offer, ens om de begravdes stående?

Kutna Hora lär vara en fantastiskt vacker stad, men de flesta turister kommer enbart för att uppleva memento mori.

Vi fortsatte sedan till en betydligt mindre ort med ett vackert torg, Ceska Lipa.

Här skulle vi bo ovanpå konditori U Madony

och fick faktiskt det i mitt tycke snyggaste rummet på resan. Blått, vitt och trä är aldrig fel!

Vi gick tvärs över torget och åt på en indisk restaurang, lite oväntat i dessa hus som ser ut som bakelser. Bilden är från nästa dag då vi skulle åka vidare norrut.

Men först middag! Goda pappadum med dip (och pakora och smörigt naan)

och en rejält kryddstark Rogan Josh. Gott!

Men vi bodde som sagt ovanpå ett konditori och café, så vårt trapphus var dekorerat med bakverk!

Frukosten åts i caféet och levde upp till förväntningarna med fina sötsaker

tillsammans med ljuvligt nybakt bröd (vi vaknade av doften!), pålägg, äggröra

färsk frukt och allt man kan behöva.

Jag var såklart tvungen att smaka på bakverken

och den goda frukten. Men tyckte att det var rätt uselt av ett café att servera tepåse istället för bryggt te ...

Bakverken såg förföriska ut. Men man kan ju inte äta allt! Och vi hade viktiga utflyktsmål att resa vidare till.