En skiss över trädgården och det där med siktlinjer

Okej, skissen är kladdig och inte perfekt, träd och buskar är inte exakt på rätt plats, blommorna i alla rabatter är inte rosa i verkligheten och träslipern som kompenserar höjdskillnaderna är inte så dominerande men ändå;

Jag har gjort ett (andra) försök att rita upp min trädgård (i första försöket fick grusgångarna fläcktyfus). Mitt smultronställe på gott och ont, min lilla plats på jorden. Dessutom tema för veckan hos Trädgårdsfägring.

De två tomtgränserna mot norr har uppvuxen syrenhäck och gunnebostängsel mot grannarna på andra sidan. De långa gränserna åt öst (från grusgången söderut) och väst har vildvuxen klasespireahäck mot gatorna. Vi tog ned elva träd när vi köpte huset 1991 och några till senare, främst björkar men också en gigantisk ädelgran. Plommonträdet, mullbäret och ett äppelträd har vi planterat, övriga fruktträd fanns redan och ger fortfarande gott om frukt.

Det konstiga röda i min skiss är faluröda snickerier; spaljéer, portaler och liknande. Det bruna är alltså slipers som fungerar som rabattkanter och höjdutjämningar då hela tomten sluttar åt sydöst.

Om ni vill kan ni öppna en rundvandring i min trädgård i nytt fönster och jämföra med skissen för att få lite mer förståelse.

Men så är det redan nytt tema hos Trädgårdsfägring imorgon. Lika bra att jag tar det på en gång. Siktlinjer. Ett så viktigt begrepp som så många missar - framför allt inom stadsplanering skulle jag vilja säga. Siktlinjerna behövs för att man ska kunna orientera sig. Byggs de igen blir hjärnan vilsen.

Men nu håller vi oss i det lilla, i trädgården. Det finns flera sätt att tänka på siktlinjer då. Det vanligaste är att planera siktlinjer med en lockande fokalpunkt längst bort, något som lockar en att gå dit. Eller genom att öppna upp för en vacker vy.

Två exempel från Jardin d'Angelique, en pärla i Normandie.

Och ett pampigare exempel från Champ de Bataille, Normandie.


Men det finns ett annat sätt att se på siktlinjer också: när man planerar en trädgård går man gärna omkring och tittar i själva trädgården utan att egentligen tänka på hur den ser ut från huset. Något man bör göra är att från köksbordet, från soffan, från sovrummet eller något annat ställe där man gärna ser ut genom fönstret, se ut i trädgården och bortanför tomtgränsen. Finns där något som stör? En vägskylt? Ett fult hus? Något annat? Hur kan man dölja detta genom att plantera något i siktlinjen som döljer det fula? Med detta i tanken kanske trädgårdens planering blir lite annorlunda!

Trädgårdsfägring

EFIT - hockeysöndagen

Dags för februaris första EFIT - Ett Foto I Timmen. Jag har ägnat en stor del av dagen åt ishockey, men lite annat blev det såklart också. Vad andra har gjort just idag ser du på EFIT-sidan.

8.00

Den senaste veckans vinterväder har varit minst sagt varierat här i Stockholm. Massor av snö följt av plusgrader och smältvattensjöar följt av massor av snö följt av smältvattensjöar följt av minus 16 och total kaoshalka följt av just nu plusgrader igen. Vi hade sjötomt en dag, då det inte gick att gå ut genom grinden eftersom de stora snöhögarna på var sida om den stängde in en stor sjö som man inte kunde gå över. Denna söndagsmorgon är grusgången nästan framtinad igen.

9.00

Ser gårdagskvällens Melodifestival. Igår var vi på middag hos vänner som i sista stund fick ta emot oss gäster samtidigt som det ordinarie värdfolket körde över med maten. De hade drabbats av avloppsproblem och hade avloppsvatten på golvet i tvättstugan. Värden fick åka hem igen för att ta emot saneringsbilen som skulle komma efter slamsugen som varit där tidigare och sedan borde Stockholm Vatten också komma för att undersöka om felet var deras.

Mitt under middagen fick två av de andra gästerna hastigt lämna middagen eftersom den ene blev akut magsjuk.

Ja jisses, vilken kväll!

Kan tillägga att maten var fantastisk, även om trattkantarellsoppan som skulle varit förrätt inte kom med i transporten. Renfilé med portvinssås och duchessepotatis gjord på mandelpotatis och västerbottenost följt av hjortronparfait. Mmmm.

10.00

Har jag vunnit en match över min världs Mellodrottning

(eller "hon med boan" som mina barn säger).

11.00

Åker vi på Essingeleden söderut och jag fångar lite soligt Stockholm genom bilrutan.

11.30

Går förbi Globen med sin lilla utsiktskula på toppen.

Råkar få med en vacker djurgårdssköld på bilden. ;-)

12.00

Nu ska vi se match mellan Ryssland och Tjeckien.

Tjeckerna har sina vita bortalagströjor på sig.

12.45

Mitt på varje långsida sitter en tjeckisk hejaklack som håller igång hela matchen.

Jag har zoomat in när de sjunger och rör sig så bilden är extra usel.

13.30

Två gånger per period rensas isen framför målen på löst material.

Reklampaus, kan man också kalla det.

14.15

Matchen gick väldigt fort, det var bra hockey men tyvärr vann ryssarna.
Nu byts reklambanderollerna ut inför nästa match.

14.45

Vi har gott om tid att äta mellan matcherna.

Det blev en intetsägande hamburgare.

Men den var varm, vilket behövdes för det var väldigt kallt där vi satt.

I varje paus öppnades dörrarna ut precis under oss och all kalluft drog upp på oss.

15.20

Nu är det dags för Tre Kronor mot Finland.

Hovet har fyllts på publik, vi har fått en svensk-finsk familj bakom oss

som skriker på en synnerligen obehaglig frekvens hela matchen.

Den finska mamman är väldigt aggressiv och de tre sönernas gälla röster

får mig att önska att jag tagit öronproppar med mig.

En otrolig kontrast mot det testosteronfyllda brölet som jag är van vid från djurgårdsklacken.

16.30

Det var inte Adam Reideborns kväll i målet.

Hoppas att han återhämtar sig och taggar till inför tisdagens match.

Då är jag på Hovet igen!

17.40

En svängig match slutade med straffläggning som Finland vann.

Vi fick i alla fall full valuta för biljettpengarna.

Vilken underhållning!

19.00

Lillhunken är avsläppt till scouterna och jag har handlat lite nödvändigheter.

Värmer tacopajrester till middag.

20.00

Monterar de tre bord jag köpte igår.

Dessa ska jag lägga mosaik på.

21.00

Tar mig en frukt.

Vi har just sett klart på Så ska det låta.

22.00

Jag testar att göra egen Limoncello och bär nu ner burken i matkällaren.

Den ska få gotta till sig i några dagar.

Vet inte exakt hur länge för alla recept tycks ha olika åsikter om tiden.

Jag får väl smaka mig fram.

KL 23 satt jag här vid datorn för att få ihop mitt inlägg.

Nu ska jag kika hur andra EFIT:are haft det!

EFIT - Ett Foto I Timmen

Mina åtta mest lästa inlägg

Jag roade mig med att se vilka inlägg som haft flest läsare sedan jag startade bloggen för drygt tio år sedan. Helt sann blir inte statistiken eftersom den enbart räknar klickar direkt in på ett specifikt inlägg och inte de som läser förstasidan. Dessutom är det inget som säger att besökaren verkligen läst inlägget ifråga, det syns tydligt när en sökrobot eller liknande varit inne i bloggen och nosat. Då blir det en rak pik i besöksdiagrammet.

Men i alla fall, enligt statistiken kommer ett inlägg som hade tre teman i ett på åttonde plats, då fanns Helgbilden, Blue Monday och Måndagstema att delta i och jag hade varit på en tjejhelg i Sörmland. Antalet besökare kan bero på att man sökt på Grytsbergs säteri varifrån mina bilder kom.

Plats 8; Inlägget om Grytbergs säteri.

På sjunde plats ligger mitt inlägg från när jag och Anne-Lie besökte keramiken, författaren och professorn Birgitta Watz. Detta inlägg fick ett eget liv när en modeskribent på Aftonbladet länkade till det. Idag är det en av få träffar som dyker upp när man googlar på Birgitta.

Plats 7; Inlägget om Birgitta Watz

På sjätte plats kommer ett inlägg från min favoritutmaning Veckans hus, som Hedwig höll i. Oj, så jag saknar dessa teman! Här skulle vi visa röda hus med vita knutar, så det var bara för mig att gå på promenad och fotografera mina grannars hus. Och mitt eget.

Plats 6; Inlägget om röda hus och vita knutar

På femte plats finns ett kort inlägg som helt klart är påverkat av googling.  Antingen har man sökt på blå penséer eller på Birger Kaipiainen, den store finske keramikern som anses vara en av de främsta finska konstnärerna genom tiderna.

Plats 5; Inlägget om Birgers blå penséer.

Inlägget om den årliga kräftskivan hos väninnan kommer på en välförtjänt fjärde plats. Jag vet inte vad man kan ha sökt på för att hamna här, men kanske det har varit bilder som dykt upp? Jag har visat bilder från våra kräftskivor i flera inlägg, men detta är det mest besökta.

Plats 4; Inlägget om kräftskivan i växthuset

Ett annat inlägg som jag själv tycker mycket om är det från Folkmusikfestivalen i Hässelby slott. Där fick jag riktigt bra bilder på artisterna, som här Ale Möller. En välmatad och mycket trevlig helg!

Plats 3; Inlägget om folkmusikfestivalen

Konstigast av alla inlägg på listan är detta. Fullständigt ointressant ur allmänhetens synvinkel, anser jag. Okej, jag kan förstå att man söker på det gör ont, men att man sedan klickar in på detta inlägg? Ingen kan ha blivit nöjd med den obefintliga info man då fått. Visst, jag hade ont i en tand och gick till tandläkaren, men hur upplysande är det?

Plats 2; Inlägget om en ganska vanlig dag

Helt utan konkurrens, med tre gånger så många besökare som inlägget på plats två, är det med mitt besök på Villa Lusthusporten på Djurgården. Inte alls konstigt med tanke på hur många vi är som sett detta vackra hus och hur få som kunnat gå in i det. Förutom alla som studerade där under ett antal år, förstås.

Plats 1 och värdig vinnare (som om det vore en tävling); Inlägget om Villa Lusthusporten.

Dubbelhakornas fullmatade och snörika helg

Min dubbelhaka har bott hos mig över helgen. Vadå, tänker ni? Jo, Anne-Lie och jag försöker skriva en mat- och receptblogg ihop - Dubbelhakornas välmående - alltså kallar jag henne för min dubbelhaka.

Med ett försenat Göteborgståg dök hon upp på fredagskvällen och vi gick tvärs över Vasagatan för att äta på Italiana, en restaurang som jag aldrig lagt märke till men som just nu erbjöd 30% på matnotan. Där satt vår väninna Lotta vid vårt bokade bord och vi fick några trevliga timmar ihop. Vi åt alla risotto, Lotta en krämig variant med Karl Johanssvamp, men vi dubbelhakor åt en tomatig skaldjursrisotto.

Hemma hos mig fick Anne-Lie sova i gästrummet, själv hade jag redan sovit i mitt arbetsrum några nätter eftersom maken drabbats av en "man cold" och jag absolut inte hade tid att bli smittad.

På lördagen tog vi oss direkt till Söderhallarna där "den franske bagaren" Sebastien Boudet öppnat bageri. Tänk, detta visste jag inte alls om - sådan tur att Anne-Lie hade koll! Vi fick oss en pratstund med honom där han stod och fixade semlor.

Anne-Lie mumsade loss på en croissantsemla med gudomlig mandelfyllning, själv provade jag en bulle med valnötter och havtorn.

Vi promenerade sakta längs Söders gator och kikade in i flera udda butiker på vår väg till Fotografiska

där vi började med en god räkmacka i väntan på Janicke. Pepparrot i potatissalladen och tunt hyvlad fänkål gjorde mackan extra god.

Anne-Lie provade också en rödbetsbiskvi. Jag hörde aldrig något mmmm från henne, så jag tror inte att den riktigt levde upp till förväntningarna.

Vi gick runt på de olika fotoutställningarna och det var Kirsty Mitchell som fängslade mig mest.

Hon ser sig med all rätt som en konstnär som fotograferar och jag älskar sagovärldar som dem hon med stor möda bygger upp.

Från Fotografiska gick vi i snögloppet till Bishop's Arms i Gamla Stan där Janicke tog sig en räkmacka, hon hade bara druckit en liten kaffe tidigare. Sedan åkte hon hem, samtidigt som Anne-Lie och jag tog Djurgårdsfärjan

till Cirkus där vi såg Jonas Gardells föreställning som var närgången och allvarlig

och samtidigt flamsig och storslagen. De handmålade kulisserna var sevärda bara de. Cirkus var inte fullsatt, men hela publiken stod upp och jublade efter föreställningen.

Det tjocka snötäcket hade förvandlats till sörja men vi tog oss hem, öppnade en flaska bubbel och satte på teven bara för att se att Bridget Jones dagbok precis skulle börja. Perfekt avslut på en bra lördag!

På söndagen vaknade vi till ännu mer snö. Min gata var oplogad, men en bil hade lämnat djupa spår.

När jag stod vid grinden med kameran kom ytterligare en bil svepande förbi.

Vi tog tåget till Odenplan och promenerade till Mr Cake bara för att upptäcka att där var det dubbla raders kö.

Vi vände tillbaka och jag ringde Mellangrabben för att höra om han kunde ta emot oss en liten stund.

Vi köpte med oss sushi och bjöd även honom innan vi fortsatte

till Sven-Harrys konsthall i Vasaparken där Barbro väntade och Janicke dök upp.

Vi njöt av Jenny Nyströms fantastiska målningar och förundrades över hennes mångsidighet.

Hade ingen aning om att hon gjort så otroligt mycket! En klok kvinna som gifte sig med en man med helt annat yrke och därför kunde fortsätta sitt konstnärskap även som gift. Ja, hon försörjde även sin man som aldrig blev färdig läkare.

I en monter låg illustrerade böcker och jag gillade speciellt den här som för tankarna till Baskervilles hund men handlar om läskiga Tyresö :-)

För allmänheten är väl Jenny Nyström mest känd för sina tomtar, så då bjuder jag på en av hennes charmigaste tomtemålningar; "Tomtar på tåg med gris".

Från Sven-Harrys gick vi till Grill där ytterligare tre väninnor skulle dykt upp men väder och förkylningar satte stopp. Kyparen berättade att de fått 60 avbokningar denna snöiga söndag, så de var såklart glada att det alls kom gäster. Jag hade bett att vi skulle få sitta i Carl Larssonrummet för att få sitta lite avskilt och det gick ju bra trots att vi bara blev fyra.

Och som vi åt! Grillbuffén var ännu bättre än förra gången jag var här och allt var otroligt gott!

Vi kom hem riktigt tidigt och hann uppdatera oss på både På spåret och Så ska det låta innan vi kröp i säng.

Idag vaknade vi till många minusgrader och haltande kollektivtrafik, men Anne-Lie kom iväg och hennes tåg till Göteborg var inte ens försenat.

Och imorgon ska det bli plusgrader igen. Suck. Jag tänker inte gå ut på några dagar nu.