Sidor

25 september 2026

EFIT - en dag i York

8.00
På resa igen, nu i England. Samma problem som i somras med att stående bilder vrids, men ni får ursäkta. Jag får snygga till inlägger när jag väl kommit hem.
Här har dagens frukost dukats fram av vännerna i Yorkshire!

9.00
(Wow, bilden står upp!??! )
I vännernas trädgård finns gigantisk fänkål, vars frön uppskattas av blåmesarna. Jag ska försöka komma ihåg att ta med några frön när vi åker vidare imorgon. 

10.00
Beundrar vi vispen väninnan fick i arv på 80-talet. 

11.00
Har vi kört till en park & ride utanför York och tagit bussen in i city.

12.00
Kikar vi på Dick Turpins grav.

13.00
Vandrar vi på stadsmuren.

14.00 
Äter vi lunch på en trevlig pub.

15.00
Har vi hamnat i en julbutik som känns mer magisk än kommersiell. 

16.00
Dags för Cream Tea!

17.00
Vandrar vi runt i gränderna. 
18.00
Tar vi bussen tillbaka till bilen. 

19.00
GT hemma hos vännerna.

20.00
Baconlindad och stiltonfylld kyckling till middag.

21.00
Till ostarna provar vi det gotländska vin vi haft med oss.
22.00 
Missade jag att fota.

23.00
Maken somnar medan jag lägger in bilderna.

20 september 2026

Tack för kaffet - dotterns utställning

Vi har varit på Gotland i två omgångar under sommaren. Andra omgången hade vi med oss Hasse, så att dottern skulle kunna förbereda sin utställning i lugn och ro. Hasse brukar hålla sig mest till mig, men nu har han insett att maken är den som tar med honom i bilen (han älskar att åka bil, då vet han att han inte blivit lämnad), så nu är maken också populär! När han och bilen försvann satt Hasse och väntade i dörröppningen.

Själv plockade jag allt som mognat när vi varit borta. Blåbär, björnbär, tomater, physalis. Och när maken kom hem tog vi Hasse med i bilen till dotterns utställning!

Dottern, hennes älskling, Hasse och katterna ska flytta från Gustavsberg och därför ville hon göra en avskedsutställning mest riktad till gustavsbergsborna själva. Som hon själv beskrev den: "Inspirerad av alla de händer som byggde bruksorten samlar jag egna verk kopplade till min tid som boende och konstnärligt verksam i Gustavsberg." 

Utställningen var i Panncentralen, en häftig byggnad. När vi klev in möttes vi av hennes gesällarbete, det stora dubbelsidiga broderiet Epos, för vilket hon också fick Stora belöningsmedaljen i Stockholms stadshus.

Själva utställningen var annorlunda och i blandade tekniker.

En broderad kaffeduk med Gustavsbergs gamla hamnbyggnader. Här hade hon också samlat många porslinsrester, något som finns liggande i stort sett överallt i området.

Hon hade dessutom vävt bildväv med motiv från olika färgfläckar på väggar i Gustavsbergs Konstcenter, där hon haft sin ateljé. Flera besökare reagerade på att de kände igen motiven men inte kunde placera dem.

Fler udda delar, slängda i naturen

och en karta i akvarell där hon markerat alla fyndplatser.

En vägg fylldes av hennes fotografier från björkallén som hon promenerat i dagligen. I alla årstider och väder.

Ett elskåp

hade omvandlats till en textil avbild som visade hur hon arbetar.

På väggen bakom mig fanns massor av olika fotografier från Gustavsberg, men det var hela tiden folk där, så jag har ingen bild.

Hon hade borrat hål i mönstrade porslinsskärvor och hängt upp dem i kedjor på grenar. De mindre såldes direkt, allesammans. Det här är den största.

En jacka ned logga har broderats med många olika kända mönster från ortens porslin

och finns med stor sannolikhet att se när Gustavsbergs auktionskammare har öppet eller har auktion framöver.

Här fanns också två overaller,

även de fyllda med kända motiv i brodyr.

Mitt i utställningen skulle det på lördagskvällen vara en konsert. Kul när det händer saker!

Vi gick och åt middag för att sedan komma tillbaka

och lyssna på härliga kända sånger i avspänd miljö.


16 september 2026

Scotland's Secret Bunker

Sista dagen i Skottland i maj. Efter att ha njutit blåblommande skogar körde vi till vårt sista besöksmål; Scotland's Secret Bunker.

Den ganska oansenliga byggnaden döljer en gigantisk hemlighet från åren 1951-1993, då kalla kriget pågick som mest. Under tre meter betong finns en labyrint i två våningar, varifrån Storbritannien skulle styras om ett kärnvapenkrig bröt ut.

Numera är denna underjordiska bunker en skrämmande aktuell sevärdhet, som gav en synnerligen otrevlig eftersmak.

150 yards är ungefär 137 meter

och det är ganska långt att gå, 30 meter under jordytan.

Sedan kommer man fram till själva bunkern

och dess massiva dörrar.

Alla rum vi fick gå in i var autentiska,

utrustningen stod kvar

liksom bäddarna i sovsalarna.

Där alla hade skåp för personliga saker, men delade sängar eftersom man arbetade i skift. 300 personer kunde finnas under marken.

Här hade BBC sin egen radiostation som skulle fungera även om allt ovan mark slutade sända.

Överallt hade papper och material av olika slag lämnats kvar när faran ansågs över. Men det var flera ställen vi inte fick besöka.

Kattskylten trodde jag var ett skämt, men vi träffade faktiskt katten. Det var verkligen inte mycket som var skämtsamt här.

Här fanns två biografer och detta café

där vi åt var sin BLT (Bacon-Lettuce-Tomato-sandwich).

Sedan kom vi till de verkligt otäcka rummen och informationen som påminner om hur allvarlig situationen var och hur otrevligt nära vi är igen idag.

Varje atombomb skulle döda mellan 100 000 och 300 000 människor, vilket betyder att de bomber som fanns (finns?) i Storbritannien skulle döda mellan 10 och 30 miljoner människor när/om de släpptes med några minuters mellanrum.

Det visades filmer, en längre som vi inte hade tid att se, en kortare som visade fruktansvärda bilder på stackars offer för strålning efter bomber och en som hade sänts på brittisk tv och visade hur och var man skulle skydda sig för bomber (dock ej atombomber). Viktigt att veta var man var säkrast i olika typer av byggnader, som den här i tre våningar (ta skydd på ett mittenplan nära vägg till grannfastighet) och villor (längst ned nära en utgång).

Liksom hur man skyddade fönster och dörrar med sandsäckar, hur mycket mat man skulle bunkra och på vilket sätt, hur snedställda dörrar skulle lutas som skydd osv osv. Handgripligt och alldeles för nära dagens verklighet. Stor skillnad mot den lilla broschyr som delades ut till svenska hushåll.

Klumpen i magen var gigantisk när vi tog oss upp i ljuset och vidare till flyget. Hem.