EFIT - en händelserik torsdag i oktober

6.30

Vi ska åka hem efter 17 härliga dagar i England. Vi har "gjort Beatles" i Liverpool, träffat vänner i Yorkshire, kört kanalbåt vid Birmingham och bilat i Cotswolds.

Nu vaknar vi på hotellet vid flygplatsen i Manchester. 

7.30

Frukosten var inget att hurra för, men nu var hotellets läge viktigast.

8.45

Bagage incheckat, säkerhetskontrollen avklarad och Pimm's inhandlad. Bara att vänta.

9.45

I gaten. 

10.45

I luften. Ser ni fronten i väster? Ser ut som rena tsunamin!

11.45-12.45

Klockan ställs om och lunchmackan tas fram.

13.45

Har vi landat och ser hur arrangemangen för bakre utgången ordnas.

14.45
Är vi hemma!

15.45
Har vi packat upp allt innan vi stressat inser att kalendern i mobilen har såklart varit inställd på engelsk tid. Vi har en timme till på oss ...
På bilden några av de mindre souvenirer jag köpt.

16.45
Röjer maken bort barr och skrutt som samlats på bilen när vi varit borta. Nu ska han köra högertrafik igen!

17.45
Äter vi indiskt vid Globenområdet. Det blev inget indiskt i England, men med tanke på hur gott det här var
så gör det inte så mycket. Här fick vi valuta för pengarna! 

18.45
Pågår uppvärmningen.

19.45
Första pausen. Till vänster är alla knattar som skulle få spela hockey i pausen, men nu måste vänta till nästa. För till höger syns fyra män som försöker få isen vid målburen att fungera som den ska. Andra perioden blir lite försenad.

20.45
Kommer spelarna in för tredje perioden (och knattarna fick spela i andra pausen). 

21.45
Matchen slutar 2-1 för Djurgården mot Örebro. Och jag är hes. Nu är vi på väg mot Gustavsberg.

22.45
Och nu är vi på väg hemåt igen. Med Hasse som varit hos vänner till dottern och hennes älskling under dagen. Just idag flyttar de från Gustavsberg med sina två katter och då fick inte Hasse plats i bilen. 

23.45
Hasse ska få bo med oss ett tag, han lär behöva ha lugn och trygghet efter att ha sett hela sitt hem packas ihop utan att förstå något. Han var väldigt glad över att komma till oss och få se att här är allt som de ska vara, både med leksaker, filtar, matskålar och alla äpplen i trädgården. Nu är vi tre trötta som behöver sova!

EFIT - Ett Foto I Timmen

Leksands knäckebröd och Avesta Verkets konst

Efter vår andra hotellfrukost vände vi bilen hemåt igen. Första stopp var familjeägda Leksands knäckebröd för att köpa just knäckebröd. Deras brungräddade stora brödkakor var det knäcke jag alltid köpte förr, men numera blir det bara de rektangulära bröden som inte tar så stor plats i köket. Och då har det blivit Falu rågrut, vilket jag inte vill - de tillverkas av Wasabröd som ägs av Barilla. 

Nu köpte vi en rejäl låda Minirut och en del av de lite lyxigare sorterna.

Nästa besöksmål var Skedvi bröd, mellan Borlänge och Hedemora. Ett udda ställe med små butiker i containrar,

flera sittplatser

och troligen/förhoppningsvis mycket folk när det är högsäsong. Vi gick även in i den stora matbutiken där det också fanns en restaurang, men det enda som köptes var hårt tunnbröd till makens kommande surströmmingsmiddag.

Vidare till Verket i Avesta. Vilket ställe! Halva ordinarie entrépriset med Kulturarvskortet även här. (Himla bra kort det där, jag har haft det i många, många år och utnyttjar det mycket)

Miljön är häftigt suggestiv och här finns både tillfälliga och permanenta utställningar.

Frågan är bara HUR jag kan ha missat att utställningen med Kjell Engmans glas har varit här i 20 år!?! Kommunen köpte in hela den då tillfälliga utställningen och det gjorde de sannerligen rätt i. 

Vilken upplevelse!

Här kunde jag ha gått runt hur länge som helst, bara på denna våning.

Men vi tog oss runt i hela byggnaden

och såg även övriga installationer. Den som grep mig nästan lika starkt som glasvåningen var en superläskig installation som heter "Korridoren". Den var lätt att missa, men den var fullt i klass med filmen The Shining ...

En utmärkt liten tredagarsutflykt!

Mora och Rättvik med Zorn, Bauer och andra sevärdheter

Från Tällberg körde vi till Mora för att besöka Zorngården och Zornmuseet. Här hade jag aldrig varit, så det var verkligen på tiden. Vilken tur att jag fick en spark i baken av Ingela!

Jag hade bokat en guidad tur i Zorngården, där paret Zorn bodde. Tyvärr fick vi inte fotografera inomhus, men det var faktiskt en snudd på lika magnifik upplevelse som att se Lilla Hyttnäs (paret Larssons hem i Sundborn). Matsalen och det stora "vardagsrummet" var helt fantastiska!

I timmerhuset bredvid hade Anders Zorn sin ateljé och där kunde man kika in genom fönstret i dörren.

Carl Milles staty visade vägen till museet där Kulturarvskortet gav halv entré.

Förutom Zorns egna etsningar (här ett självporträtt med fru Emma i bakgrunden) 

fanns även målningar på både av- och påklädda kvinnor. Han var och är vår allra störste konstnär genom tiderna.

Även om man försöker tvätta bort Zorns gubbsjuka genom att visa alla fantastiska målningar han gjort, så kvarstår bilden av de där fryntliga konstnärsgubbarna (Carl Larsson, Bruno Liljefors, August Strindberg m fl) som roade sig med diverse unga kvinnor på bland annat Dalarö. 

På museet fanns även annat av Zorns konstverk, som den här fantastiskt vackra silverasken.

Och det som fick oss att resa hit - en utställning med och om John Bauer. Här del av ett porträtt av honom, målat av Hugo Carlberg.

För mig är Bauer min barndom. Lilla Tuvstarr,

de speciella husen och trollen

och andra målningar ur Bland tomtar och troll.

Målningen av sig själv och hans gravida fru Ester målades troligen 1915, tre år innan förlisningen där de alla tre (även sonen Bengt) omkom. Jag rekommenderar starkt Jakob Ringboms fiktiva roman om John Bauer, den heter Öster om sol väster om måne (sök på bibliotek eller Bokbörsen!). När jag lyckas sätta mig för att skriva recensioner kommer den boken att finnas med på mitt bookstagramkonto @annis_bokhylla.

Dags för lunch, men den åt vi inte på museets café utan vi tog oss till närbelägna Korsnäsgården

som var charmigt och fint både inne och ute.

På vägen tillbaka mot Tällberg stannade vi till i Nusnäs där dalahästar tillverkas i parti och minut.

De finns i alla storlekar och färger och det är såklart roligt att se produktionen men

det var ännu roligare att hitta dessa häftiga marschallhållare som en ung kille från Vännäs skapar!

Jag köpte tre stycken och de står nu i en av mina rabatter. De kommer inte att användas till marschaller utan bara vara fin prydnad. Ska fixa lite med dem så att de rostar fortare.

En sväng inom Nittsjö blev det också.

I sommarhuset på Gotland finns en hel del av deras keramik, så det var roligt att kika in.

När vi parkerade bilen i Rättvik snubblade vi över Rättviks gammelgård, en samling byggnader från olika tider och byar placerade som på en tidstypisk rättviksgård.

Men. Allt stänger när skolorna börjar. Inte lätt att vilja turista utanför industrisemestern, trots att det fortfarande var augusti.

Nästa lilla pärla var Persborgs brygga, ursprungligen byggd i början av 1900-talet, men förstörd av en översvämning på 1920-talet och sedan återuppförd av Sjurbergs byalag 2002-2009 genom donationer och ideellt arbete. Så fin!

Kolla bara på de två stora lyktorna, snacka om äkta steam punk!

Vi rundade byggnaden och gick ända ut på bryggan. Initiativ som dessa gör mig så otroligt glad.

Vid Rättviks kyrka fann vi Gärdsjöfjärdingens kyrkstall. Vi trodde först att dessa 87 (!) små timmerhus var en kyrkby där kyrkobesökarna sov över, men det var stall med plats för 192 hästar!

När stallen byggdes var hästarna förkrympta efter generationer av svältfödning. På 1900-talet fick de bättre utfordring och växte så att dörröppningarna behövde förstoras! 

Nog undrar man vad hästarna tyckte om att förvaras i dessa små byggnader?

Kyrkan var stängd men vi gick ett varv

och såg på den pampiga Vasastenen, rest 1893 till minne av Gustaf Vasas första tal till dalkarlarna på kyrkvallen 1520.

Den långa kända bryggan i Rättvik gick vi inte ut på, utan vi tog oss en mycket enkel middag på Sibyllas innan vi åkte tillbaka till hotellet.