Skottlands vackraste by, högsta sluss och kändaste viadukt

Åter till Skottlandsresan!

Vi bodde en natt vid Loch Lomond och körde norrut längs sjöns västra sida. Stannade till vid det som kallas Skottlands vackraste by, lilla Luss. Här hade husen längs huvudgatan en speciell stil

och de var onekligen väldigt söta.

Den söta gatan gick hela vägen ned till sjön, men tvärgatorna såg annorlunda ut.

Vid kyrkan låg denna "korv", en så kallad hogback från vikingatiden.

När vi körde vidare norrut genom Glencoe tog jag en hel del foton genom bilrutan,

det gick ju inte att låta bli!

Vädret växlade dessutom kraftigt mellan regn, mulet och sol.

Så kom vi fram till Neptune's Staircase, en mäktig slusstrappa där ett kryssningskepp just var på väg ned.

Vi hade köpt oss lite lunchmat och satt på första parkett.

Slusstrappan är 19 meter hög och tar 90 minuter att ta sig nedför.

Och när båten väl kommit ned måste både väg- och tågbroar öppnas.

En bit längre fram kom vi till en av de största sevärdheterna, Glenfinnan Viaduct. Här finns en stor parkering så att alla besökare kan få plats, sedan är det en liten bit att promenera till viadukten. På vägen passeras den här stubben där massor, massor av mynt är inhamrade.

Sedan gör man som alla andra. Fotar, fotar och fotar.

Många av oss gick dessutom upp på höjden för att få den rätta vinkeln på viadukten. Alla som sett Harry Potterfilmerna känner igen sig, eller hur?

Till kvällen nådde vi den aktiva fiskebyn Mallaig där vi checkade in och sedan gick för att leta restaurang. Jag såg fram emot havets läckerheter i en eller annan form, men blev så besviken. Det var fullt på vartenda ställe!

Vi hade COOP mittemot hotellet, så det fick bli mackor till middag, precis som till lunch. Och rödvin i rummets te/kaffemuggar.

Tur ändå att vi fick de sista "lyxmackorna" som faktiskt var riktigt goda. Nästa morgon skulle vi åka färja!

EFIT - från tåg till ö, en junilördag i Nederländerna

7.30

Här har vi sovit i natt (men jag tog bilden redan igår innan vi stökat runt). En helt underbar tågkupé med massor av fina detaljer. Det får bli ett helt inlägg om detta b'n'b i Marrum vid senare tillfälle.

 

Jag fotar med mobilen och ny version av Blogger som envist vred stående bilder i bloggen. Nu har jag varit tvungen att skärmdumpa bilderna, vrida dem och sedan klistra in dem igen för copy-paste fungerade inte. Upplösningen är usel och jag har lärt mig något.

 

bonusbild 

 

8.30

Frukost i tågvagnen bredvid. Här åt vi pannkaksmiddag igår.

 

 

9.30

Nu lämnar vi detta ljuvliga ställe och kör inåt land. Tur att vi har AC i bilen ...

 

 

10.30

Har vi kommit till Kornwerderzand vid norra änden av Afsluitdijk. Vi går över och under den öppningsbara bron och varnas för att bilarna skvätter vatten - för det gör de! Troligen används vatten som smörjning för brons öppningar. 

 

 

11.30

Går vi runt bland bunkrar och annat vid Kazemattenmuseet. Denna befästning byggdes för att skydda IJselmeer och den långa vallen mot havet. Soldaterna höll tyskarna stången men var tvungna att lämna ifrån sig vapnen när Nederländerna kapitulerade.

 

 

12.30

Här finns mycket att se och en hel del är rörligt material, eller ljudillustrationer.

 

 

13.30

När vi går tillbaka till bron blir det broöppning och vi får vänta. Segelbåtar, fina skepp och en pråm ska igenom. 

Sedan blir jag skvätt på av en bil.

 

 

14.30

Närmar vi oss södra änden av vallen Afsluitdijk och ser blixtar slå ner i vindsnurrorna. Temperaturen har sjunkit till behagliga 28 grader.

 

 

15.30

Vill inte göra reklam för detta ställe, men maken behövde äta och när han öppnade påsarna hade han fått både pommes och den beställda salladen. Då offrade jag mig på salladen.

 

 

16.30

Går jag över bron till det lilla hus vi ska bo i några dagar. Vi bodde här när vi besökte Keukenhof för några år sedan, men då blommade inte hortensiorna. Det gör de nu!

 

 

17.30

Äntligen en balja te och ett litet glas av en bitter havtornslikör jag köpte i Tyskland. Det är svettigt varmt, temperaturen har gått upp igen. 

18.30

Värdinnan plockade hallon på förmiddagen, de står i kylen och väntar på att bli uppätna. Vi har också fått gårdens ägg och hemgjord jordgubbssylt. I en kyl vid vår parkering finns hemgjord yoghurt och ägglikör att köpa.

19.30

Kan ni förstå hur underbart detta är? Jag som älskar hortensior går som i trans och där borta breder polderlandskapet ut sig.

20.30

Jag har lagat mat så brandlarmet tjöt. Det var pac choien som var boven, men den ska ju vara hårt stekt ... Under den ligger stekta champinjoner, chipolatas och gnocchi.

21.30

Anar vi att ovädret är på gång. Åt det här hållet är det ljust,  men bakom huset desto mörkare.

22.30

Det blixtrar och dundrar konstant åt alla håll, helt utan mellanrum, minst sagt mäktigt! Men svårfångat på bild. God natt.

EFIT -Ett Foto I Timmen

Lite Glasgow

Att vi åkte till Edinburgh och besökte HMY Britannia berättade jag i en EFIT. Det finns mycket annat att se och göra i Edinburgh, men denna gång var det huvudattraktionen. Nästa morgon var det dags för första riktiga skotska frukosten, där jag som alltid undviker korvarna och de sötsliskiga vita bönorna i tomatsås.

Sedan tog vi spårvagnen tillbaka till flygplatsen för att hämta ut vår hyrbil och köra direkt till Glasgow

och House for an Art Lover. Här i Glasgow skulle vi frossa i Charles Rennie Mackintosh!

I parken runt byggnaden fanns en del konst

och ramslöken blommade för fullt. Men om vårt besök i huset kommer ett eget inlägg senare, det blev ett turbobesök där våra kameror smattrade som tokiga för att utnyttja tiden.

På väg till hotellet visade det sig att vi hade tappat luften i ett däck, så när maken väntade på service gick jag ut på stan. Här finns både nytt och gammalt, som denna tunnelbanenedgång som ersatt den gamla i bakgrunden.

På den gamla byggnaden satt denna plakett. Tänk, världens äldsta!

Mitt mål med promenaden var favoritstället till höger, Hotel Chocolat. Deras choklad är SÅ god! Men huset var också intressant, varför denna utsmyckning? Efter att ha handlat mina praliner gick jag in genom en modern och lite trist kal entré till vänster om L'Occitane och kom ut till

ett inglasat torg/galleria som var så vackert! Det var butiker och restauranger runt kanterna och denna öppna yta med sina magnifika rulltrappor i mitten.

Allt blir vackrare i trä!

Ville man inte åka i rulltrapporna så kunde man såklart gå i vanliga. Längst ned fanns runda bord med skräddarsnickrad soffa.

Här fanns så många detaljer, som de runda glaskloten

på de vackra smidesräckena.

Här och var fanns glasskivor inmonterade i räckena.

Och en del butiker hade skyltat så läckert.

Tillbaka ut på stan, och nu hade maken kommit ifatt mig. Vi hade ett mål som också har med Mackintosh att göra, så det blir också ett eget inlägg. Annars kanske vi hade köpt något att äta i denna roliga matkiosk? Undrar hur det är att stå där inne och arbeta, kan inte finnas mycket plats att röra sig på.

Vi tog bilen till det stora Kelvingrove Museum där det fanns parkering, något som kan vara svårt att hitta i stan. Vi fick aldrig betalappen att fungera och har fortfarande inte fått någon p-räkning ...

Museet i sig kräver ett återbesök,

här verkar det finnas hur mycket som helst att se och entrén var gratis.

Men detta var ännu en av Mackintosh-sevärdheterna, så här får ni två smakprov av hans verk.

Från vårt hotellrum hade vi dessutom utsikt över en annan av de Mackintosh-sevärdheter jag ritat in på kartan. En muralmålning som vi nu inte behövde lägga tid på att leta upp

när vi ju satt på första parkett! Får jag presentera Charles Rennie Mackintosh, mannen som blivit en kultfigur i Glasgow och ligger bakom "the Glasgow Rose". Idag har man förstått hur mycket hans fru ligger bakom (jämför med Karin och Carl Larsson) som tillsammans med sin syster och hennes man bildade konstnärsgruppen the Four.

Så måste jag få visa badrumsdörren på hotellrummet. Den gick att stänga åt två håll!

Antingen stängde man till hela badrummet

eller bara till toaletten, så att badrumsdelen kunde nyttjas av andra. Himla fiffigt!

Och så får ni se vad maken köpte. Jag provåt en, det räckte.