Bryter av reseskildringen med lite bilder från nutiden och (lång)helgen som gick eftersom det var så mycket trevligheter och aktiviteter som pågick. Förutom det jag har bilder på hann jag även med att gå på bio två gånger, både onsdag och torsdag! (Och inventera en blivande garnbutiks lager på tisdagen, men det är en annan historia.)
Mellangrabben, som numera bor i Köpenhamn, var i stan och försökte samla hela familjen på tapasrestaurang i Gamla stan i torsdags. Han lyckades nästan, men vädret kunde han inte göra något åt. Dotterns bussar från Gustavsberg ställdes in på grund av ösregn och stormbyar, så hon och hennes älskling kunde inte komma.
Vi andra mumsade tapas och hade det väldigt trevligt ...
... och jag njöt av att vandra bakom grabbarna (plus en flickvän) på väg till tunnelbanan efteråt.
Där hemma hade grannens björk vält av ovädret! Det var ett stort träd, så det kunde gått riktigt illa, men det hade fallit åt rätt håll och bara precis nått till vårt staket. Ingen bil hade stått parkerad på gatan och ingen människa hittades mosad under trädkronan. ;-)
På fredagskvällen var jag iväg på en decimerad tjejmiddag. Fördrinken och dess tilltugg var nya varianter som gav mersmak!
När jag kom hem någon gång efter midnatt ställde jag mig och buteljerade
den äppelglögg jag gjort under dagen. Jag var minst sagt jättetrött när jag kröp i säng.
När jag vaknade var det bara att dra igång nästa sats med äppelglögg och bära in alla krukväxter från sommarvistelsen i trädgården innan
det var dags för SHL-start och match mot Skellefteå! Jovisst har jag en bestämd plats på Hovet men det blev inget sittande under matchen. Största delen av publiken stod upp hela matchen.
Och vi vann :-)
På söndagen var vi inbokade på en (nästan) tvåmilavandring med arkitekturinslag. Först tog det oss 75 minuter att komma till samlingsplatsen vid Masmo tunnelbanestation, söder om stan. Här ligger Ralph Erskines första bostadsområde, stora höghus blandade med
terrasserade radhus. En annorlunda blandning
där de flesta hade en fantastisk utsikt!
Vi vandrade till färjeläget i Slagsta och tog färjan över till Ekerö, en bra smitväg för bilister som vill slippa köra genom stan.
Vid färjeläget på Ekerö låg så lämpligt ett fik, så det blev tidig lunch. Eller så gjorde man som jag och köpte med en macka till eftermiddagen. Det är alltid lite jobbigt att gå med mat skumpande i magen, så jag nöjde mig med en toscabulle (den där till höger ...).
Sedan vandrade vi på smala stigar över stock och sten, genom skog och fält
fram till Ekebyhovseken, ett av Sveriges volymmässigt största levande lövträd.
Sedan var det inte långt till Ekebyhovs slott, där det också går att fika (en påminnelse till senare utflykter) och besöka äppelgenbanken. Jag såg med tillfredsställelse att våra tre äppelträd var alla representerade!
Här finns också en anlagd bokskog, något som ju inte finns naturligt på vår breddgrad. Ack, så vacker!
Vidare till Ekerö centrum, som Erskine också ritat
men sedan var det många magar som skrek efter kaffe, så efter en sanslöst tung sträcka längs en åker som gav tre kilo lera under varje sko, satte vi oss på stockar och stenar och fikade.
Vi nådde Drottningholmsparken vid fina lilla Kina slott
med sitt lusthus
där kungligheterna kunde sitta på övre våningen och få maten uppskickad från köket under genom de runda mathissarna.
När resten av sällskapet skulle avsluta genom att gå i den engelska parkdelen valde jag att lyssna på mitt knä och gå direkt till bussen hemåt. Vi har trots allt varit till Drottningholm ganska många gånger.
Det blev benen högt och franska delikatesser i mun på kvällen, men sedan hade jag vansinnigt svårt att somna! Borde ha tagit en värktablett för att slippa snurra runt i sängen i timmar.
För det var inte någon vila som gällde på måndagen! Då hade jag bokat träff med Kristina från Kristinas Oas, utanför Nordiska museet när de öppnade kl 10. Vi såg den utomordentliga utställningen Nordbor, som jag rekommenderar varmt (stekhett!) till alla. Jag hade hört mycket gott om den, men den överträffade alla förväntningar.
Att visa bilder säger egentligen ingenting, för det var så mycket annat, så många dramatiserade berättelser och interaktiva skärmar att utforska!
Och vackra, fantasieggande miljöer! Här har en del från Ulvsunda slott fått skapa hela rummet. Så pampigt!
Så många detaljer att kika närmare på
och kombinationer av tavlor och prylar.
Som Bellmans dödsmask.
Tänk att just den där Skipper hade jag! Min är dock inte i
mint condition, utan har stora märken efter boxertänder ... Jag hade faktiskt just den där Barbiedockan också, men minns ingen röd baddräkt utan en flygvärdinneuniform.
Efter att ha spanat in de stora planteringarna vid vattnet (där Kristina fick syn på en ny växt som hon villhöver) åt vi middag på Blå Porten och kunde sitta i deras trädgård. Vi tog färjan till Gamla stan och då började det regna.
Idag är jag sanslöst trött och imorgon ska jag jobba. Hej, vad det snurrar på, det här livet!
