Sidor

fredag 20 januari 2017

Jag längtar ...


... till en kanalbåt i England i lövsprickningens tid



när båten sakta glider fram och ginstens dofter når mig




när djuren kommer nära




när jag kliver av båten och plockar ramslök till kvällens middag



när farbröder på hundpromenad går fortare än vi färdas



när vårljuset är sådär lyckobringade att man knappt kan andas



när livet och vårkänslorna spritter i kroppen




när blomningen på bar kvist är överdådig



när rhododendronen är gigantiska buskage.



Snart är det dags igen!

onsdag 18 januari 2017

En era är över


Idag har jag haft det åttionde och sista utvecklingssamtalet med ett barn i grundskolan. Fyra barn, tio års grundskola och två samtal om året. Något enstaka av dessa har maken gått på.

Och tänk att detta var ett av de allra bästa! Tro mig, jag har varit med om många urusla samtal. Klipp och klistra-modellen är inget jag rekommenderar, men en lärare som faktiskt bryr sig om eleven på riktigt - det är guld värt!

Firade milstolpen med att köpa tulpaner och hår till mina huvudkrukor.

Ikväll ska vi iväg på nästa gymnasiums Öppet Hus. Snart är den tiden också över.

söndag 15 januari 2017

En batteriladdande helg


Mysfredag med alla fyra barnen hemma på lunch! Dottern kom förbi efter att ha varit hos tandläkaren. Mellangrabben försov sig, men kom när vi nästan hade ätit upp, Äldste sonen var äntligen ledig efter sin senaste inlämning och Lillhunken hade två timmars håltimme precis vid lunch!

Jag hade hunnit baka en kladdkaka och förbereda lunchen (tackolov för tillgångar i frysen när kylen ekar tom!).

Dottern hittade kassarna med julsaker jag lagt undan för att ta till Erikshjälpen och protesterade vilt mot vissa av sakerna som skulle bort, så de fick följa med hem till henne istället.



På kvällen åkte Äldste sonen och jag via middag på Blå Porten (Budapestbakelsen är sonens, inte min) till den nya Skandiascenen bakom Cirkus för att njuta av en exklusiv spelning med Jason Mraz.



Det är tredje gången vi ser honom. Första gången var på Fryshuset sist han var i Sverige, 2008. Då hade monsterhiten I'm Yours slagit igenom. Sedan åkte vi till Frankfurt 2012, en resa plus konsert som sonen fick i födelsedagspresent (tackolov för lågprisflyg och billiga hotell!).

Nu var det en enda spelning i Stockholm, på en miniturné med konserter i Köpenhamn, Oslo och Helsingfors. Det var huggsexa om biljetterna men länken till förköpsbiljetterna fungerade inte, så jag satt vid datorn i 2,5 timmar innan det fanns en fungerande länk och jag lyckats få mina biljetter! Det blev en bra överraskning för sonen när han fick biljetten i julklapp (speciellt som jag rimmat på den och sedan glömt att lägga den i paketet!).

Skandiascenen är en liten arena och Jason var helt ensam med gitarr, så det var väldigt intimt och mycket stämningsfullt.



Han spelar just nu in ett nytt album i London, så den här turnén är ett avbrott i inspelningarna. Förutom sina välkända låtar spelade han också några från det kommande albumet. Vi var många i publiken som skrattade igenkännande åt texten i Chocolate och jag njöt lite extra när han i en favoritlåt (93 Million Miles) mycket passande stoppade in min favoritscen (Galaxy Song) från Monty Pythons film Meaning of Life - men den senare kände publiken inte igen!!!

Läste DN.:s recension idag och den journalisten tyckte att det saknades svärta i Jasons låtar. Tror jag det, här handlar det helt om feelgood och kärlek - det behövs, det också!








Resten av helgen har varit ganska lugn med en son borta på hajk. Maken har fotograferat av sin mammas diabilder, eller i alla fall en del av dem och jag har virkat en del, sett på film samt fortsatt med sortering och plock i olika gömmor.



Idag drog jag äntligen igång med det blyinfattade fönster som jag började skära glas till redan i höstas. Jag känner mig ganska ringrostig, för det är ett bra tag sedan jag gjorde ett blyinfattat fönster senast, men nu flyter det på.

Ett längre inlägg om blyinfattat glas och sådant jag gjort finns här.

torsdag 12 januari 2017

Min favorit; växt, vinkel, rabatt - vad?


När Blommig fredag har temat Min favorit blir det svårt. I våras var temat begränsat till favorit om våren och det var i alla fall lite enklare. Den här gången började jag samla på mig blombilder i hög tills jag insåg att det inte fungerar!

Väljer istället att visa en bildvinkel mot min veranda, en vy som är en favorit under första delen av sommaren, men som blivit ett problem allt eftersom torkan drabbar växterna.

På våren blommar min äng av narcisser under "Kungsankörsbäret". Jag har grävt ner lökar i flera år och njuter för fullt när de blommar.



I slutet av maj börjar blåregnet blomma, det planterade jag för ca 20 år sedan och jag tror att det har blommat i stort sett från start!



Nu håller jag det strikt längs med verandan, vill inte att det ska fortsätta runt huset.



Sedan går det fort. Pioner, rosor och smällspirea blommar frikostigt i juni.



Men sedan mattas allting av. Stockrosorna brukar bli fina tills de drabbas av rost. Vissa lavendelplantor stortrivs, andra dör. Flammentanz-rosen frodas, men andra rosor jag planterat har kanske börjat blomma överdådigt för att sedan få rost och bli mer av skelett.

Några år har jag planterat Rosenskära som växt sig höga, andra år vill de inte alls. Rabatten är torr med lerjord i söderläge. Jag förbättrar med kogödsel, men det verkar inte hjälpa tillräckligt.



Min älskade Louise Odier får gärna växa sig lika stor och frodig som Flammentanz på andra hörnet!

Har ni något tips på vad jag ska göra för att rabatten ska vara snygg långt in på hösten, för att slippa gapande hål efter junis överdådiga blomning?

måndag 9 januari 2017

Sista jullovshelgen


Bortbjudna på middag hos goda vänner på trettondagsafton. Maken var lite småförkyld och det var svinkallt ute, så vi tog bilen.



Det är verkligen mysigt att få sitta ned vid ett vackert dukat bord och njuta av genomtänkta, goda och lyxiga rätter. Vi fick till och med champagne till förrätten!



Älggrytan var så god att den glömde jag fotografera.



Fyra mogna ostar och lite marmelad som jag kokat och gett till värdfolket vid ett annat tillfälle.



Den franska chokladtårtan glömde jag också att fotografera, men de amerikanska chokladkyssarna hamnade på bild!



Hungriga koltrastar, nysnö och rejält med minusgrader höll mig inne större delen av helgen. Som mest har jag räknat till 18 trastar, det är som en scen ur Hitchcocks Fåglarna att öppna ytterdörren! Till slut blev jag tvungen att gå ut för att handla mer äpplen till dem.



Men innan dess hann jag utnyttja att Mellangrabben sov över. Han fick fixa en gång genom nysnön ner till grinden. Jag tog hand om snön vid bilinfarten efter att jag handlat.

Och sedan kom plogbilen, så nu ligger en två meter bred och blytung plogvall på vår sida gatan. Hur svårt kan det vara att vinkla bladet när man kör förbi en port/grind/infart istället för att proppa igen det som skyfflats bort för hand?



Söndagen ägnade jag åt att plocka undan julen. Hade bestämt mig för att rensa ordentligt och det gav resultat, en hel flyttkartong med julpryttlar försvann! Två stora kassar ska till Erikshjälpen med ljuskedjor och pynt vi inte använder, en kasse fylldes med skräp. Så skönt!

Nu måste jag köpa vårblommor till mina huvuden, de ser lite nakna ut.



Repriserar onsdagens julfoto för kontrastens skull!

lördag 7 januari 2017

Mormorsrutor och spöklik tajming


För drygt 25 år sedan virkade jag rutorna till denna filt, men det dröjde mer är 20 år innan de syddes ihop och fick en kant! Alla rutor var av samma storlek. Garnerna var desamma i mitten och utanför, men mellanpartierna bestod av flera olika garner i ungefär samma tjocklek. En del luddiga, en del inte. Och färgsmaken var densamma då som nu.



När jag sytt ihop den filten blev jag sugen att virka en ny. Tekniken satt kvar i fingrarna efter 25 år, det är kanske ungefär som att cykla - kroppen minns hur den ska göra?

Den här gången köpte jag garnet på marknad på Gotland eftersom jag åkt till ön utan handarbete. När jag kommit en bit på väg insåg jag att jag behövde mer garn, men se då var garnet utgånget! Tack var mina foton från marknaden lyckades jag hitta säljaren och hon letade rätt på allt garn hon hade kvar och skickade det till mig.

Här virkade jag både stora och små rutor och satte ihop de små fyra och fyra, så att de blev lika stora som den stora rutan.



När Mellangrabben flyttat hemifrån fick vi ett rum ledigt och maken kunde ta bort sitt skrivbord och allt som hörde dit från det som varit vårt gemensamma arbetsrum. Istället fick en gästsäng plats och nu behövde den ett överkast. Jag köpte ett ganska tjockt garn på nätet, för att det skulle gå fort att virka. När jag fick garnet äcklades jag av dess acrylkvalitet, men färgerna var helt okej.

Någonstans mitt i allt virkande av rutor hade jag bytt tjocklek på virknål, för plötsligt var rutorna mindre! Bara att repa upp. Dessutom behövdes mer garn av den mörkt blå som skulle omgärda härligheten

Här är alla rutor lika stora och hopsydda fyra och fyra. Det mörkblå garnet omgärdar alla kvadrater men räckte inte till ytterkanten, så den fick bli av det mellanblå garnet. Lite felberäkning där, speciellt som jag dessutom hade kvar flera nystan av den färgen när överkastet var klart!



Nu kunde jag äntligen sätta händerna i det tunna bomullsgarn jag köpte i danska Naestved i påskas. Jag hade sett det i Köpenhamn förra julen, men då flög vi med enbart handbagage så garnköp var inte aktuellt.

Och nej, jag vet inte vad garnet kan räcka till, inte heller vilket modell av mormorsrutor jag ska virka!



Gjorde en provlapp av "Afrikas blomma", men blev inte helt nöjd. Insåg dagen efter att jag faktiskt virkat fel på mittenpartiet. Kanske ska göra ett nytt försök?



En bild jag hittat på Pinterest lockade också och med hjälp av den försökte jag förstå hur rutan var virkad. Hittade inget mönster. Gav upp när jag kommit en bit och insåg att jag inte vill virka något som kräver  räknande och för många olika slags maskor. Men snygg är den!



Det kanske slutar med att jag gör en blandning av olika stora klassiska mormorsrutor, som det här lapptäcket av olika restgarner som jag virkar på lite då och då i brist på annat. Jag har kommit längre än bilden visar, men inser att det nu är dags att bestämma hur rutorna ska sys ihop om filten ska få raka ytterkanter. Planera vilka storlekar på rutor som ska virkas.

Mitt i allt mitt grubblande över hur jag ska göra med det nya garnet ringer telefonen och en kvinna berättar att hon hört talas om de hårnät jag virkat. Hon var också hårlös och ville ha någon sorts mössa istället för peruk. Jag skickade över bilderna på de nät jag gjort, men det visar sig att hon tänkt sig något annat. Även om det nu inte blev någon beställning, så det väl rätt spökligt att hon ringer just då!?!

fredag 6 januari 2017

I varje frö finns det hopp om vår!


Kung Bore tog ett järngrepp över oss. Minus 18 i natt. Gott om snö och frusna fåglar. Ändå finns det där, det hoppingivande ljuset. Det kommer en vår. Och det kliar i fingrarna.



Jag blir alltid lika imponerad och inspirerad när jag ser andras prydliga sortering och etikettering av fröer och fröpåsar. Jag är inte sådan, även om jag stundtals skulle vilja vara det. Mina fröpåsar ligger i en salig röra i en låda i matsalen. I vikta kaffefilter finns egenplockade fröer från olika utlandsresor, i en burk gamla fröer jag fått från Finland.

Varje vår gräver jag runt för att se vad som finns, så att jag inte köper dubbelt.



Fem olika sorters Rosenskära har jag, en sann favorit. Inser att jag sparat frö från årets blomning, undrar var jag lagt dem?



Kålen till vänster blev succé, så den ska jag så igen. Den flerfärgade mangolden till höger sår jag alltid. I somras köpte jag frön till en udda basilika i Italien, den kan jag så ganska snart!



Dessutom har jag fått frön från Isas trädgård, hoppas verkligen att plantorna blir lika fantastiska som hennes! Ja, nu kliar det i fingrarna!