Sidor

måndag 19 februari 2018

Tjejhelg och Kapten Zoom


En minihelg med tjejerna, bara fredag till lördag, startade helgen. Men nej, vi flög inte. Planet stod vid parkeringen till COOP i Norrtälje där Ulla och jag handlade maten.



Vid stugan i Roslagen var det lite mer snö än hemma, men inte så pass att vi behövde skotta fram parkeringen.



På med värmen och igång med en brasa så att de fjorton graderna steg till en drägligare temperatur. Det luktade väldigt mycket bränt damm om spisen som inte använts sedan förra vintern. En död bålgeting låg på rygg i askan.



Karin och Cari kom lite senare, vi fikade först och öppnade sedan bubblet.



Så lagade jag maten. Och så åt vi. Och såg på film. Och somnade.



Nästa morgon gick jag upp först av alla. Hur ofta händer det? Jag gjorde te och tänkte läsa lite bok, men hann inte mer än kolla mobilen förrän Cari kom tassande.



Vi fick lite problem med frukosttillagningen eftersom en säkring gick när jag drog på ugnen. Vi fick väcka Ulla så att hon kunde ta sig in i teknikrummet och slå på strömmen.

Efter frukost åkte Karin vidare och vi andra började dra oss hemåt.



Så här års är inte så mycket öppet i Roslagen, men fina Wira Bruk kan man alltid lita på.



En ovanligt fräsch och god räkmacka till lunch och ett besök på konstsmidesbutiken, men inga inköp.



Världens vackraste trädkoja såg jag redan i somras, men den var lättare att se nu när det inte var löv på träden.



Kojan har uppenbarligen fått bli symbol för bruket, med all rätt!



På söndagen blev det mest OS-tittande, men sedan tog Lillhunken och jag en promenad till Vällingby och Sankt Tomas kyrka där "Morfars band" hade familjekonsert. Mellangrabben och hans flickvän kom med tunnelbanan från stan, så morfar blev glad över att några av barnbarnen dök upp. Han och orkestern spelade musik bland annat från Nötknäpparen, Star Wars och Peter och vargen. (Men bäst i mitt tycke var stycket från Snövit; En gång är prinsen här, som spelades enbart på klarinett och bas i ett jazzigt arrangemang.)



Berättare till Peter och vargen var Anders Linder som gjorde en kort och överraskande entré som Kapten Zoom redan till Star Wars-musiken. Nog är det härligt med människor som bjuder på sig själva!




onsdag 14 februari 2018

EFIT - en inte-så-många hjärtans dag

På självaste Alla Hjärtans Dag är det dags att fotografera ett foto i timmen. Andra som gör det idag finns här.


7
På Lillhunkens frukostplats står den skål av geléhjärtan
jag ställde dit innan jag lade mig igår. Snart är de slut.



8
Hänger ut ett äpple till småfåglarna.



9
Ser reprisen av damernas hockeymatch mot Schweiz.



10
Skivar ägg till mackor.



11
Kikar på makens fantastiska sågschema.
Han ska bygga badrumsskåpet.



12
Måste visa hur mycket (lite) snö vi har i Stockholm.



13
Tittar på några videor om olika glastekniker.
Det finns så mycket man kan göra.



14
Vi ska ha glasblock i badrummet
så jag kontaktar några firmor för att kolla upp lite fakta.



15
Fortsätter mitt ringande och får svar på många frågor
(bl a angående en skuld en person har till mig)
samt bokar tid till något jag borde gjort för länge sedan.
 


16
Kollar ingefäran som jag tänker plantera.
Vore kul med en egen odling!



17
Tar tåget till stan, har Mellangrabbens post med mig.
Nu blir det mobilbilder.



18
Hämtar den keramik jag hann göra innan jag blev sjuk i januari.
Är väldigt nöjd med mina små kaniner, ska jobba vidare med dem!



19
Grymma bilköer på stan gör att bussen är sen,
men nu är jag hos väninnan som bjuder på middag i sin nya lägenhet.



20
Pannacottan är piffad med geléhjärta
och citronmelissblad.



21
Den fantastiska utsikten över stan
blir rätt usel med mobilen och alla speglingar.



22
En av väninnorna undrar om vi vill lära oss knyppla och jag tänker
- Aldrig i i livet!
Sedan visar hon armband hon gjort i silvertråd och jag ändrar mig direkt.



23
Får bilskjuts hem och möts av en röd ros.
Givaren sover.

måndag 12 februari 2018

Väninnor, nöjen och jobb i skön blandning


Fredag.
Jag köpte rosor till dagens födelsedagsbarn Helen, som bjudit på kalas.



Hon bodde granne med mig förr och vi har i många år stått bredvid varandra på olika marknader. För några år sedan sålde hon sekelskiftesvillan och flyttade till en nybyggd lägenhet.



Hon har en fantastisk förmåga att göra det mysigt omkring sig; i villan och trädgården, på marknader, på arbetsplatsen och nu i lägenheten. En dag vill jag gärna se hennes landställe, för det tror jag också är helt fantastiskt.




Längs köksdisken var det uppdukat goda ostar i mängd. Och generös storlek!




På småbord runt om fanns andra läckerheter.



Och på den fjorton meter långa inglasade balkongen (bara det!) stod semlor i mängd.



Födelsedagsbarnet älskar semlor! Här serverade "with a view". I horisonten syns Kistaskraporna.



Men jag fick inte stanna länge, jag skulle vidare till Ewa på tjejmiddag. Blev upphämtad vid station av en av de andra och så åkte vi lite västerut.



Vi har inte setts sedan vi var på Pharmarium i oktober, så det var både trevligt och självklart gott att ses igen! Vi fick en väldigt god kyckling i whiskysås. Tur att jag inte ätit någon semla innan!

Lördag.
Jag såg på OS, jobbade i butiken och såg Melodifestivalen på kvällen. Inte så mycket att visa bilder från.



Söndag.
OS igen, såklart. Sedan var det konsert tillsammans med väninnan Yvonne på China. Peter, Bruno & Matilda - unplugged. Fast så mycket unplugged var det ju inte. Men charmigt och alldeles underbart med killarnas fantastiska röster. Matilda var sjuk med halsont och sjöng bara två sånger.



Första gången jag såg Peter Johansson var i London på We Will Rock You. Kan det varit 2006? Sedan såg jag honom i Footloose 2008, både mot Måns Zelmerlöw och mot Brolle.



Bruno Mitsogiannis såg jag på Stadsteatern när han spelade i musikalen Next to Normal med Lisa Nilsson och Dan Ekborg. Det var en speciell upplevelse eftersom han spelade Lisas döde son, som bara hon kunde se. Samtidigt som jag satt där var min äldste son på sjukhus och opererades akut för blindtarmsinflammation, så hans stol stod tom bredvid mig.

Men sedan dess har jag följt Bruno, för han har en makalös röst med stort register!



Jag har sett killarna vid inspelningar av Så ska det låta och på den konsert de hade på China 2014. Dessutom såg jag dem i Jersey Boys tillsammans med David Lindgren.



Inte blev jag besviken denna gång heller. Två och en halv timmes sköna låtar med sköna röster!



Direkt från China åkte jag till min glaskollega Rakel. Redan i farstun möts man av hennes underfundiga glaskonst.



Temat med figurer på smideskub fortsatte i hennes lägenhet.



Skidåkaren, skuggan och den putsade skorstensstocken är hur läckert som helst tillsammans, eller hur?



Vi ses inte så ofta, men oj vad inspirerade vi blir av varandra när vi ses!



God mat blev det såklart även där. Och vin. Och mycket, mycket prat tillsammans med vår kollega Åsa som numera jobbar mer i silver och plexiglas.

Så blev det måndag och vardag och bokföring och bokslut igen. Jag behöver ju andas mellan kuligheterna.