Sidor

fredag 18 januari 2019

Ljuva drömmar om favoriter bland sommarblommor


Jag har idag trotsat isande vindar och knöggliga isgator för att gå till biblioteket och hämta en beställd bok. Efter en behagligt mild, men grå, vinter är det nu soligt och fullständigt vedervärdigt att försöka ta sig fram. Icebugs är det enda som fungerar.

Ser att Trädgårdsfägrings tema för veckan är "Min favoritsommarblomma" och försvinner snabbt in i sommarens underbara bildskörd. Under hösten har jag varit usel på att delta i Trädgårdsfägrings veckoteman, trots att det är så inspirerande och alldeles underbart att kika runt i alla trädgårdsbloggar.

En vecka var visst temat att tipsa om trädgårdar värda ett besök - jag som besökt så många trevliga trädgårdar under sommarens bilresa får lägga in länkar till dessa i slutet av mitt inlägg ifall nu någon av trädgårdstokarna kikar in hos mig denna gång.

Men favoritsommarblomma är temat nu. Jag tolkar det som ettåringar, helst frösådda, inte de trogna perennerna som jag älskar minst lika mycket - om inte mer.

Så. En klar favorit är paradisblomstret på översta bilden. I somras lyckades jag få tre fina plantor av denna kinkiga skönhet. Den är så lurig att få att gro, så om någon där ute har tips om hur det ska göras är jag väldigt tacksam.



Ofta har jag garderat mig genom att köpa plantor av paradisblomstret, så även 2018. De blev inte alls lika maffiga som mina vita frösådda, men fyllde istället ut sin kruka med sin frodighet.



För två år sedan fick jag en ny favorit. Jag som inte gillar tagetes och inte vill ha gult eller brandgult i min trädgård föll pladask för Linnétagetes efter att ha läst om den hos Isas trädgård. Hon skickade frön som jag sådde. Det blev två stora välfyllda krukor med blommor som gladde mig hela sommaren 2017. När hösten kom tog jag egna frön. I somras hade jag fem stora krukor med Linnétagetes på trädäcket!



Här satt jag i min svarta hängstol och bara njöt.



Gungade sakta av och an, drack te och tittade ut över mitt blomsterhav.



I september hade paradisblomstren ränt iväg ordentligt på höjden. Ja de fick inte ens plats på samma bild som tagetesen!



Nu syntes det också hur olika tagetesblommorna var. Här två av dem.



Tidigare under sommaren var variationen inte alls så stor.



Den första oktober blommade både paradisblomster och Linnétagetes fortfarande. Nu var några av blommorna rent gula.



Vilken fantastisk och tacksam sommarblomma!

Zinnia och Rosenskära är två andra favoriter, men jag ville begränsa mitt urval lite denna gång.

Till sist några länkar till sommarens trädgårdspärlor:
Trädgårdsutställningen vid slottet Chaumont
Fantasifulla och annorlunda trädgården i Etretat
Gigantiska trädgårdsutställningen i Appeltern (tre inlägg)
Hemma hos Piet Oudolf, sista öppna sommaren (två inlägg)
Mien Ruys magnifika anläggning

onsdag 16 januari 2019

En sen sammanfattning av hösten


Jag upptäcker att alla höstens inlägg utom två handlar om antingen bilsemestern eller är en EFIT.

Jisses.

Klart att jag gjorde saker andra dagar också! Halvvägs in i januari ska nu den som orkar få se lite av min höst och hela vägen fram till nyår.



Mycket av hösten präglades av åldrande, sjukdom och död. I augusti åkte jag med mina två svågrar för att hälsa på deras mostrar på var sida Dalälven, väl medvetna om att det var sista gången vi fick träffa dem. Här skulle jag kunna skriva ett långt inlägg om behandlingen på ett äldreboende, men jag nöjer mig med att skriva att jag inte sov på flera nätter efteråt.

Båda systrarna gick sedan bort och det blev begravning.

Jag var också med en son till min faster och farbrors tomma hus för att åtminstone tömma kyl och frys efter att deras hus stått tomt i ett år. Vi rev ned det fuktskadade innertaket som min farbror försökt hålla uppe med stöttor. Huset behöver säljas, men det är ägarna av olika orsaker inte kapabla till.

Så. Nog om elände.



Maken jobbade en del på Gotland, så jag åkte över till honom några dagar och vandrade varenda gata och gränd i Visby. Det blir nog ett eget inlägg, fullt av små söta hus.



Mina tjejgäng har jag träffat flera gånger, bland annat på den traditionella kräftskivan i väninnans fina växthus.



Jag gjorde efterrätten, en chokladkräm med kolasås (som skar sig men var god ändå), browniebitar, fudge och karamelliserade popcorn. Senare på hösten firade vi vår 200:de middag tillsammans, då gick på restaurang på stan!



Äntligen fick jag komma till Trädgårdsdagen i Enköping och se Drömparken när den är som vackrast! Jag köpte en del fina perenner och bjöd in oss på fika hos brorsonen.



Brorsans grannar Marih och Ramon som driver Skogsbackens ost hade ett stånd i "Smaka på Enköping", så det blev några av deras godbitar med hem.



I trädgården planterades perenner, häck och lökar. Jag fotograferade av lökförpackningarna bredvid platserna där jag grävt ned dem, ovanligt ordentligt för att vara jag.



Och på tal om trädgård så var det inte "bara" bloggarna Mia och Annette jag träffade på Mr Cake, en annan dag träffade jag Kristina som har en mycket inspirerande trädgårdsblogg! Vi pratade på som om vi känt varandra i många år, trots att det var första gången vi sågs!



Några teveinspelningar/direktsändningar har jag varit på. Både Idol och Så ska det låta. I söndags kunde jag se mig själv flera gånger under programmet, men det är inte därför jag går. Jag gillar underhållningen och är inte alls beroende av att synas. Jag har haft mina "15 Minutes of Fame" tidigare.



Waldemarsuddes utställning om konstnärskolonin i Worpswede fick såklart besök av mig. Där har jag utlovat ett specialinlägg, så det ska jag samla ihop tankarna kring.



William Morris hänger på sniskan på bilden, kanske surade han över att Millesgårdens utställning inte var fullt så omfattande som jag hoppats på? Ingenstans nämndes hans arsenikfabrik, konstigt ...



Broderierna var det dock inget fel på.



Det fanns en hel del för mig att dregla över och efteråt köpte jag och tre av mina väninnor Morris-kläder som så lämpligt tagits fram av H&M.



Det visade sig också att några av väninnorna aldrig gått vidare till själva huvudbyggnaden på Millesgården, så vi gick en extra vända både i park och hus. Så mycket sevärt där!



Årets rejäla äppelskörd mustades som alltid på Äppelfabriken och sedan tog vi en promenad i höstvackra Drottningholms slottspark.



På höstlovet åkte maken, jag och Lillhunken till Dublin. Några trevliga dagar som också ska få ett eget inlägg.



Jag tog tåget till äldste sonen i Göteborg en helg. Bodde längst bort i den lååånga hotellkorridoren



med en rätt maffig utsikt över den regnblöta staden. I högerkant på bilden ligger en indisk restaurang där vi skulle träffa Eva Trillian och hennes man, men det var fullsatt så vi fick byta ställe. En supertrevlig stund tillsammans - återigen det där med att känna det som om vi känt varandra länge trots att vi träffades för första gången! Eva följde sedan med på Bio Roy för att se dokumentären om författaren Ursula K. LeGuin.



Nästa kväll gick sonen och jag på musikalen om Ringaren i Notre Dame, på Göteborgsoperan. Den var mycket sevärd!



Några helger senare kom sonen hem för att fira sin syster som fyllde 28 och det konstaterades att alla ungdomar var nästan fånigt matchade.



Jag hade fixat finfina parkettplatser åt mig och väninnorna på Orups 60-årskalas i Globen. En personlig konsert och härlig kväll som jag hoppas kommer att visas på teve!



Tidigt morgonen därpå körde maken och jag en välfylld bil ner till Göteborg igen för nu hade sonen äntligen fått eget studentrum och skulle flyttas! 31 kvm med högt i tak i en ombyggd varvsbyggnad, på den sida älven som hans del av Chalmers ligger.

Det blev mycket fixande och bärande och släpande, men det blev väldigt trivsamt och fint!



Dessutom hade han ett läckert matställe tvärs över gatan, där åt vi båda dagar!



Hem igen för att fixa firande av Mellangrabben som fyllde 23, han har lite svårt att fixa kalas där han bor.



Jag stod på julmarknad en lördag och så plötsligt blev det vinter i några dagar



lagom till att vi skulle baka pepparkakor, en sann jultradition här. Pappan kavlar, barnen stansar kakor och mamman sköter ugnen. Väldigt effektivt.



Ja, det hanns faktiskt med att pikeras också, men sedan var alla väldigt trötta.



På julafton tände vi ljus för svärmor och hennes systrar.



Alla fyra barn var hemma, mina föräldrar och min bror kom för att äta julbord. Pappa hade med sig grisfötter, glasmästarsill och ingredienser till sin mumma.



Vi såg på Kalle Anka, delade ut julklappar (med rim, såklart!) och åt godis. Dottern hade gjort marsipangrisar, Mellangrabben knäck och Äldste sonen praliner. Jag hade bakat saffransbröd, kokat kola och fixat jordgubbsmarsmallows.

Dottern åkte hem, men alla grabbar sov här. Så mysigt!



På annandagen fyllde brorsans barnbarn tre år, så då var det kalas! Gillar man inte tårta får man sina ljus i en bulle.



På tredjedagen var det spelkväll med dotterns älsklings familj. En rejäl beställning av pizzor var middag!



Årets sista kväll tillbringade vi hemma med Lillhunken. Hummer, fondue och marängswiss stod som så ofta på menyn.

Nu är det sent och imorgon ska Äldste sonen åka tillbaka till Göteborg efter att ha tillbringat några veckor hemma. Det kommer att blir tomt och tyst när han åkt.

söndag 6 januari 2019

EFIT på trettondagen


Årets första EFIT - Ett Foto I Timmen och jag har inte bloggat sedan förra årets sista EFIT. Vad hände?

Förra julen dog min svärmor på julaftons morgon. I år har ledigheten präglats av min mammas (än så länge rätt milda) alzheimer och den loop hon fastnar i som gör henne orolig och ledsen - helt i onödan. Dessa veckor har det varit nästan omöjligt att få henne att komma ut ur loopen vilket har dränerat min energi. Jag städade bort julen redan i torsdags för jag kände inte längre någon glädje i pyntet och granen. Sociala medier har inte varit lockande alls.

Annars har julen faktiskt varit bra, så när det nu är dags att fotografera min dag en gång i timmen öppnar jag bloggen igen även om det nog tar ett tag innan jag kikar in hos er andra.



00.15
Lägger mobilen på laddning och ser att mamma ringt två gånger
efter att den blev ljudlös kl 23.
Jag kollar mobilsvar och det är samma visa igen,
fast lugnare denna gång.



8.15
Sitter med dagens första tebalja och bok på verandan.



9.15
Fortfarande på verandan, spelar Wordfeud.
Kollar min statistik som är rätt okej.



10.15
Köket doftar som ett orangeri,
mitt citrusträd slog ut på julafton och har blommat sedan dess.



11.15
Fyller på knäckebrödsburken.



12.15
Två timmar efter att jag väckte honom
får jag med äldste sonen på en promenad.
Det snötäcke vi hade till jul har töat bort.



13.15
Vi har handlat lite nödvändigheter och är på väg hem.
Den här tomten har stått tom i minst åtta år nu.
Här ska byggas flerbostadshus och COOP.
Någon gång.



14.15
Hampar det sig så att jag köpt biljetter till en musikal i England.
Behöver lite roligheter att tänka på.



15.15
Fikar vi.
Telefonen har varit tyst hela dagen.
Jag väcker inte den björn som sover.



16.15
Äldste sonen läste en extra kurs med skönlitteratur under hösten, där ingick bland annat Alice i Underlandet. Kursboken var full av noteringar och extra information, så nu gav jag honom ett ex av versionen med illustrationer av Tove Jansson. Köpte den i London för ett antal år sedan och tycker inte att den ska ligga i presentförrådet längre.



17.15
Dumglor jag på fisken och undrar vad jag ska laga.



18.15
Är en Västerbottenost riven och en vindunk tömd.



19.15
Är vi i alla fall några i familjen som tycker att fisken
med ost- och nöttäcke och rödbetsrisotto blev god.



20.15
Ska vi försöka lära oss ett nytt brädspel.
Det ska ta kanske två timmar att spela.
Sedan vill jag se på film.



21.15
Vi har inte kommit speciellt långt än.



22.15
Ett komplext spel för våra trötta hjärnor.
Men min blåa spelpjäs är snygg!



23.15
Inte är vi klara ens efter tre timmar.
Det tar fyra timmar och precis när vi nästan är klara stänger mobilen med facit av sig.
Vi utgår från att vi gjort rätt och jag kommer tvåa efter sonen som läst reglerna.
Är inte direkt jättesugen på att spela det igen.
Nu vill jag bara sova ...