Med fötterna högt, eller?

På fredagen var jag på Junibacken med fyra väninnor för att se muminutställningen. Det var på dagen 16 år sedan vi hade vår bröllopsfest där, så det var en väl vald dag. Sedan blev det lammfärsbiffar till middag på Blå Porten. (Årets bröllopsdag firade jag och maken på olika håll eftersom han var fullt upptagen med ett scoutjippo på stan.)

Lördagen var en obokad dag med alla mina karlar på annat plats. Jag hade skrivit en lista med saker som behöver göras, små som stora, där den viktigaste var att städa ur ateljén. Väderprognosen varnade för regn framåt eftermiddagen, så jag ville försöka hinna få jobbet gjort innan dess.

Men jag började med att rensa hallonlandet och klippa ur vinbärs- och krusbärsbuskarna. Sedan gav jag mig på ateljén. Dessvärre är jag ju sådan att jag tröttnar när det är som värst, då vill jag helst bara slippa ta hand om eländet. Den här gången var jag ända in under glasugnen och röjde. Hittade en oöppnad påse separatorpulver som jag inte visste att jag hade. Jag hade ju t o m skrivit upp en ny påse på inköpslistan! Plötsligt var det mycket roligare att röja, trots alla dammpartiklar som inte är direkt hälsovänliga. Jag borde nog haft munskydd.

Men så började det regna. Lite. Jag räddade undan en del packmaterial; kartonger, wellpapp och bubbelplast. Fortsatte att städa. Det kom några regndroppar igen och molnen såg hotande ut. Till sist fick jag bara fatta beslutet att sluta. Att plocka in allt igen, trots att jag inte hunnit sortera.

Och när jag gjort det kikade solen fram genom molntäcket.

Jag satte på en balja te och plockade upp en hög trasig trätrall som skulle till skräphögen. Missade nedersta trappsteget. Missade steget på grusgången. Föll som en fura. En krokig fura. Hann tänka att det var tur att det inte var glas jag hade i famnen och att mobilen var i fickan på andra sidan. Så omtumlad man blir, även om resultatet bara blev ett skrubbsår på armbågen!

Jag borstade av mig, tvättade såret, bar skräpet dit det skulle och plockade ut de tunga krukorna ur växthuset. Ville ju visa vem som bestämde! Spred krukornas gamla jord i rabatterna och slog med spaden av en keramikblomma från sitt fäste. Stönade lätt, men vägrade ge mig. Släpade in krukorna igen och fyllde på med ny jord. Tog jord i tre plastbunkar för att så lite frön och bestämde mig för att nu räckte det faktiskt med utomhusaktiviteter.

Gick in och såg tebaljan på köksbänken. Suck.

Sådde mina frön, blandade till ny separator, mikrade mitt te och kände att kroppen inte alls uppskattat fallet. Sedan fick det bli lite choklad och ett glas rött i tevefåtöljen och en tidig kväll.

På söndagen hann jag sortera lite mer i ateljén innan jag höll glaskurs i lusthuset. Fyra deltagare skar alster så det stod härliga till. Scouterna kom från sin hajk, dottern kom hem på middag och på kvällen fixade jag med finishen på mina glashyacinter.

Lite öm här och var i kroppen är jag allt.

Helgbilden