Sidor

tisdag 11 november 2008

Akvareller


Min pappa har rest mycket i sitt jobb. Under sina resor har han alltid haft med sig skissblock och tusch, så istället för att fotografera eller skriva dagbok har han tecknat. Idag har han flera böcker fulla med tuschteckningar från världens alla hörn, det kan vara på detaljer likaväl som på vackra vyer.

En del av hans teckningar har jag kopierat, ramat in och satt upp på väggen. När de är i svartvitt är det enkelt att använda en vanlig kopiator och ändå få tillräckligt snygga bilder. Grafiskt läckra.

När mina barn var små, riktigt små, bad jag honom att måla en akvarell till dem varje födelsedag, som present. Det har han sedan dess gjort, så nu sitter ett stort antal fina akvareller i trappan. Där finns allt från porträtt, alfabet, pirater, riddare, hästar, boxrar, kaniner och blombuketter till favoritleksaker. Väggarna räcker inte till, det är några som står på golvet i väntan att få plats. När barnen så småningom flyttar hemifrån får de ta med sig sina tavlor och har då vackra och mycket personliga minnen av sin morfar.

När vi köpte huset ritade pappa av det i tusch. Slitet, ruffigt med vildvuxen trädgård. Förra året önskade jag mig en akvarell som stämde bättre med dagsläget. Den fick jag till min födelsedag.

19 kommentarer:

Nastasia sa...

Ååååh va roligt att få! Vad vacker bilden är!

Hi, hi...jag fuskade lite med akvarell förr. Men så träffade jag maken och upptäckte att jag var inte så himla bra! För han målar jätte bra - dock i olja.

Så har han "sin specialitet" och tecknar fingrar, som fungerar som människor.
Så på många väggar hänger nu hans tavlor. för många ber om att få en tavla vid högtider.
ROLIGT!

med fyra barn och ganska många födelsedagar...det blir ganska många tavlor det! ;o)

Ha en BRA dag!

Kram på Dig!

Gunnel sa...

Vilken härlig idé med födelsedagstavlor och vilka fina minnen barnen får från sin morfar.

Gillar teckningen av huset, rena bullerbystämningen med snickarglädje och grönska !

Ha en skön tisdag !

Susanne sa...

Vilken underbar gåva att få ha dessa fina konstverk i er ägo. Tavlan du visar på bilden tycker jag är jättefin! Sedan älskar jag trappor med bilder och desto finare när de är gjorda av någon man känner och står nära.

Kram till dig!
Susanne

Barbro sa...

Lika vackert som i verkligheten ♥ ♥ ♥

Tindra sa...

Lite Bullerby-känsla fick jag då jag såg bilden!
Ska minsann se det på riktigt nån gång.

Måste sluta nu. Ska ner i kökssoffan en stund!

Cari sa...

Tror du inte att jag har (miss)lyckats igen!!! Tappade ett av glasörhängena du gjort i klinkergolvet. Jag ska inte ha örhängen av glas. Eller så får jag hitta ett annat ställe att ha dem på. God morgon förresten.

Nastasia sa...

Hej på Dig Anni! =D

Kollar lite till på Din vackra bild...ser det inte lite ut som "Emils" hus? Har Du nå´n snickarbod också? ;o)

*drömmer mig bort*
...tänk OM man kunde göra en så vacker målning!...då skulle jag ha målat, målat och målat!...hi, hi...men mina blir liksom lite mer likt ett litet barns om man så säger....inte något som nå´n vill hänga på väggen diret! ;o)
Men det hade varit sååå himla ROLIGT OM jag kunnat nå´t sån´t där "göra-med- händerna" på riktigt! Jag blir alltid lika fascinerad av er som kan!

Tänk va roligt att Din pappa målar istället för att ta kort! Så ser jag en man som sitter och målar "vackra vyer" här nå´n gång - då ska jag gå fram och kolla om det är Pappan! :o)

Ha en BRA dag!
Kram på Dig!

Annika sa...

Väldigt roligt med sådana gåvor - och minnen - som barnen får med sig.
Har några få svartvita bilder (foton dock) på diverse anfäder och anmödrar i vår trappa, skoj att se likheter hos oss ättlingar.

Ulla sa...

Jösses, så fint! Tur att du ärvt din pappas konstnärliga ådra! Jättebra idé med födelsedagsbilder.

Anonym sa...

Vi har inga som helst konstnärliga gener i vare sig min eller min mans närmaste familj, men så helt plötsligt dyker sådana talanger upp i vår 13-åriga dotter! Kul, men maken är nästan lite misstänksam och undrar varifrån EGENTLIGEN den talangen kommit ... ;)

Så några akvareller o teckningar hänger i huset, men kanske inte med den finess som den du visar!

Louise sa...

Nämen, vad hände nu?? Min kommentar nyss blev visst anonym! Jag "signerar" i efterhand! Kram!

Helga sa...

Hej på dig!

Man känner sig välkommen in i din blåa värld.
Vackert! Njutning för ögat.
Sägs att blått är en kall färg men här måste man nog säga att blått är varmt och vänligt.

Kram

Helga

Anonym sa...

Underbara minnen att ta med sig i livet! Bättre än något kan jag tänka mig!
Tid är en annan god gåva!
Anne-Lie

Ewa sa...

Vilken kanonide´med tavlorna. Han verkar mycket duktig din lila pappa.

Kram Ewa

Ewa sa...

Lilla ska det vara förstås!! ;))

Maria sa...

underbar bild! min farfar höll oxå på med akvareller. det bästa jag visste var när jag fick sitta bredvid honom och lära mig den konsten... han var så duktig,tålmodig och snäll... saknar honom.

kul idé med att ge barnen sina tavlor när de flyttar hemifrån. jag ägnar mig åt scrapbooking med bl a samma syfte att ge dem sina blad och berättelser den dagen de är vuxna. härligt med minnen, härligt med kreativitet.
kram till dig vännen.

Krylla sa...

Vilken underbar talang och vilka minnen det ger! Och teckningen för tankarna till Emil i Lönneberga!
Livet är gott och hos dig är det alltid blått.
Tänker jag och beundrar din blå värld.
Hade en farbror som var fantastiskt duktig på att måla, hans tavlor är från 40-50-60-talet. Har två av hans tavlor och de gör mig glad varje dag jag ser dem.
Annars är det musik i vår familj. Sönerna håller på att lära sig dragspel, eftersom de fått min pappas och är intresserade. Pappa spelade jämt, så bland goa barndomsminnen finns alltid en dragspelsmelodi med.
kram!

Nastasia sa...

♥♥♥TACK!!!♥♥♥

Anonym sa...

Vilken tur jag kunde hitta dig!
Hade missat en underbart blå blogg annars.
Jättesnyggt♥
Kramar från Ann-Charlotte även kallad Lotta alias Lakriss:))