Vaknar av morgonljuset,
öppnar dörrarna ut till den minimala sittplatsen på fördäck,
ser den uppstigande solen spegla sig i det stilla vattnet och båtarna intill.
öppnar dörrarna ut till den minimala sittplatsen på fördäck,
ser den uppstigande solen spegla sig i det stilla vattnet och båtarna intill.
Det enda ljud som hörs är ett svagt gnissel
från tamparna som håller båten kvar i bryggan.
från tamparna som håller båten kvar i bryggan.
Jag gör en kanna te och sätter mig på en handduk
eftersom plåten på sittbänken är lite kall.
Solen värmer mina bara armar,
den svenska vårvintern känns långt borta.
När jag blundar känner jag båtens stilla rörelser,
gungningarna är knappt märkbara.
eftersom plåten på sittbänken är lite kall.
Solen värmer mina bara armar,
den svenska vårvintern känns långt borta.
När jag blundar känner jag båtens stilla rörelser,
gungningarna är knappt märkbara.
Lilleman kommer tassande.
Han har med sig bröd
för att mata svanarna som kommer simmande.
De sträcker sig girit mot relingen
och jag kan lägga brödet direkt ner i gapet på den tuffaste.
Lilleman törs inte, han kastar iväg bitarna i vattnet istället.
Han har med sig bröd
för att mata svanarna som kommer simmande.
De sträcker sig girit mot relingen
och jag kan lägga brödet direkt ner i gapet på den tuffaste.
Lilleman törs inte, han kastar iväg bitarna i vattnet istället.
Vi bodde en vecka i en sexbäddars kanalbåt i Bedford, norr om London. Båten låg för ankar, utan motor, tillsammans med ett 10-tal likadana och några fyrabäddars.
I fören fanns ett dubbelrum, i mitten två riktigt stora badrum på var sida om en hytt med två enkelsängar.
I aktern det välutrustade köket med matplats, där britsarna kunde förvandlas till smala sängar.
Längst bak, några trappsteg upp, var förarhytten med entré och utsikt över båtens tak. Där hade man också kunnat sova om det inte luktat för starkt av diesel.
Att vi bodde på en båt kändes egentligen bara när maken rörde sig eller någon av sönerna kämpade för att sätta båten i gungning. Eller när vi på fast mark plötsligt fick för oss att det gungade omkring oss...
9 kommentarer:
Tillbringade en vecka på en kanalbåt sommaren -82 tillsammans med några engelska vänner. Vi tog oss till Stratford upon Avon. En härlig semester även för en ung Anne-Lie!
Kul att läsa. Fast jag trodde ju att ni skulle åka!
Åh, det där ska jag lura på nästa gång! Ser så rofyllt ut!
Ser fram emot fler bilder. Kram!
Mysigt änna ner i tårna!
Verkar ha varit en bra båt. Lite liten plats att vara ute på bara. Men ni kunde kanske sitta ute på land om ni ville det?
Ser fram emot fler bilder från er resa.
Hur i all världen kom ni på att bo i en kanalbåt? Låter så härligt! Och suck vilka fina bilder... Du förmedlar till och med doften från vattnet med dina foton!
Varsågod! Hämta en award hos mej!
Hej igen!
Är lite i oskick och skulle godkänna din kommentar och så tryckte jag på AVVISA! Har du hört ngt värre? Kan du snälla skicka din kommentar på nytt... :)
Anni! Du är ju en pärla utan dess like! :) Det kommer att komma en kompensation så småningom, ska bara komma på nått som är lika genomtänkt.
Mysigt!
/Öbon
Skicka en kommentar