Sidor

25 oktober 2015

En hjältes belöning


Helgen har bestått av tjejmiddag, trädgårdsröj, glasalsterskapande och skräptransport till tippen, men avslutades av ett besök av Lillhunkens f. d. skolkamrat med föräldrar.

I början av sommaren stoppade Lillhunken en grov misshandel av kamraten och nu fick han en fin påse med te och choklad samt ett biopresentkort som tack för sin insats. Idag kan vi tacksamt konstatera att hans hjältedåd räddade kamraten från än värre skador och att polisen följde upp fallet med hög prioritet och lyckat resultat. Killarna åkte fast, men är för unga för det fängelsestraff dådet förtjänade.

Lilleman bytte självklart alias till Lillhunken i samband med detta.

Att Lillhunken inte äter choklad gör inte hans chocoholic till mamma ett dugg. Han ska få något han tycker om i utbyte.

12 kommentarer:

Violen sa...

Tack för att det finns killar som Lillhulken! Modigt att gå emellan och stå upp för en kompis som blir misshandlad! Synd att han inte gillar choklad!

Mia Eggimann sa...

Men gud va bra, jag gillar din son skarpt trots att jag inte träffat honom.
Mia

Beppan sa...

Så härligt att det finns dom som vågar ingripa när någon råkar illa ut. All heder åt din Lillhunk!!

anemonen sa...

Det kallas civilkurage och det är inte många som har det idag. Var glad att din "Hulk" har det. Trevlig helg och jag behöver väl inte fråga om chokladen smakade. Jag är också en chokoholic om helgen inte annars.

Mias Mix sa...

Så fantastiskt gjort av Lillhunken!!! Tur att det finns såna som han. Min dotters kompisar räddade en tjej i Södertälje en gång för några år sen, hon blev svårt misshandlad och de ingrep. Då kom massor av utländska killar och gav sig på dem så flera av dem blev riktigt allvarligt skadade.
Choklad kan man ju alltid offra sig på :)

Anki sa...

Fint gjort av Lillhunken!Skönt att det fortfarande finns människor med ett stort mått civilkurage!
Hm... choklad kan man aldrig få för mycket av!

Anita Malta sa...

Tjejmiddagar, trädgårdsröj och glasalsterskapande låter på något sätt lite bekant här "hemma hos" Anni och det låter härligt !

All heder åt Lilleman för sin modiga insats och nog är du mer än väl värd chokladen som har en så fin son :-) Mod och styrka kommer ju inte bara sådär av sig själv. Snarare något man får genom uppmuntran till ett gott självförtroende som skapas under uppväxten.

Chocoholic !! Det är jag också !! Mums, det ser frestande gott ut där på bilden.

Anonym sa...

Det är såna som Lillhunken som behövs i vår värld!! Samtidigt slås jag av tanken att det är just dom grabbarna och tjejerna som skadas mest när dom går emellan. DET är min rädsla MEN dom behövs och är riktiga hjältar. Och vilken tur att bovarna åkte dit men ska vi sen prata rättssystem så avslutar jag det ämnet för min ilska blir då för stor....
Och chokladen.... tänk vad han går miste om. En choklad till en kopp kaffe!! Jisses! DET är livet ;) Ha det gott!! Kram

Janicke sa...

Så underbart modigt gjort. Åh om det ändå funnes fler som han. Härligt att polisen tog riktigt tag i händelsen, det måste ju också kännas bra.

Monica o Jacob sa...

Vad härligt det måste kännas att ha
räddat en kompis, ibland tycker jag
att man skulle sänka straffåldern det
händer lite mycket runt omkring en nu.
Vilken tur för dej att han fick choklad;-)

Unknown sa...

Drama, drama...men modigt av din son måste jag säga.
/Kiki

kissed by an angel sa...

It's frightening, how brutally even young people can be...You can be very proud of your son and his courage!!!