11 december 2020

Lite bilder en grå fredagseftermiddag

Bara lite bilder, ett livstecken liksom. Tiden att blogga finns inte just nu, eller egentligen är det väl mest att jag inte fotograferar något och därmed inte har så mycket att berätta. Eller egentligen är det nog mest så att jag vill skriva mycket och utförligt om en del saker och då behöver jag tid och lust. Som att skriva om kråkslottet som fick sina nya ägare i torsdags. Deras miner när de fick sina nycklar! Om kråkslottet vill jag skriva en riktig berättelse, för det finns så otroligt mycket dokumenterat som inte ens sitter i väggarna.

Några ville se lampan med sin skärm. Lampfoten är från kråkslottet, liksom fotoramen med bilden på min faster i tidsenlig frisyr. Lampskärmen vek jag av en bit tapet.

Vi åkte tillbaka till kråkslottet en dag, för jag hade hittat ett kuvert bland pappas pärmar. I kuvertet låg beskrivningar av var de gömda nycklarna fanns och teckningar av de stora nycklarna - vilken som gick vart. Nu kunde vi komma upp i det tredje tornet, där min faster hade haft sin sy ateljé. Dottern botaniserade lyckligt bland tyger och kläder.


Vi kunde också låsa upp badhuset och se ut på den trasiga bryggan. Vilken dröm att få sitta där och njuta. Ta sig ett dopp och sedan sträcka ut sig på den solvarma bryggan ...


In i verktygsboden och förråden intill kom vi också med rätt nycklar. Det var som att hälsa på hos Pettson. Alla dessa gamla vackra hyvlar! I ett hörn, bakom en madrass fann sonen de två statyer som en gång stått ute i trädgården. Här fanns också mallar till plåtsnickerier och detaljer.


En gång var äppelträdgården välskött och varje träd hade sin skylt. Visst är de vackra?

Och, som sagt, ni skulle sett de nya ägarnas min när de fick nycklarna ...


Här hemma har jag fått en tekalender av maken (han fick ju en kalender med spritfylld choklad av mig, så han fick väl brått att hitta någon han också ;-) ). Britter är fantastiskt duktiga på att göra snygga förpackningar!



Lika snygg är den inuti och teerna är riktigt goda. När jag tagit en ask vänder jag på den, så bildas en annan bild av baksidorna.


Lillhunken har haft avslutning på scouterna och då får alla ledare traditionsenligt en chokladask. Sicken tur jag har att grabben inte gillar choklad/nougat! Han kom direkt och gav den till mig :-) Väluppfostrad grabb.

Maken fick också en från scouterna, men den har jag inte sett röken av. Han tyckte väl inte att jag behövde få av hans också ...


En stor överraskning var avin om stort brev som skulle hämtas på "posten" (alltså matbutiken i centrum). En ask med superdupervackra och superdupergoda praliner som Vonkis skickat till mig! Här fanns smaker som pepparkaka-cognac, hallon-kardemumma, saffran-apelsinkola, glögg och granskottskola. Vilken njutning!


Ekorrarna och koltrastarna är igång igen. De har full koll på när jag rör mig i huset och påpekar att det är dags att få mat. Tänk, jag har knappt sett koltrastarna på hela sommaren men nu är de sju-åtta stycken som äter russin.




På ytterdörren har jag återbrukat en krans från pappas begravning. Det gröna är fortfarande alldeles fräscht, så den vore dum att slänga. Jag fäste några tygamaryllis och ett gäng keramikstjärnor på kransen, men kommer nog att pimpa lite mer eftersom jag inte är helt nöjd. Ska nog sätta stjärnorna tre och tre, så kan det bli bättre.

I år känns den i alla fall lite lämpligare än den vanliga Disneykransen med Musse och Mimmi Pigg.



Passade på att byta ut svenska flaggan mot en med lite rött i sig. Och så några fina kulor på det.
Glöm det där jag just skrev om lämplighet.


I helgen ska jag jobba i butiken igen. Jag har sluppit arbetsdagar i oktober och november vilket har varit skönt med tanke på mycket jag haft att stå i.

På Stortorget i Gamla stan lyser den traditionsenliga julmarknaden med sin frånvaro. Här finns i alla fall en gran.
 



På Österlånggatan har vi haft julgranar och julbelysning i många år samtidigt som de andra gatorna varit utan. I år satsar Visit Stockholm och flera andra på att julpynta hela Gamla stan, så här är det verkligen vackert just nu. Det är dessutom väldigt coronasäkert eftersom gatorna är nästan folktomma och butikerna kämpar för sin överlevnad. Själv har jag inte sålt ett enda av mina alster under november-december och min lokala julmarknad som brukar vara årets bästa dag är såklart inställd.

Men nu vet ni var jag finns i helgen!

10 kommentarer:

BP sa...

Jättekul med ett livstecken:-) Vilket jobb med kråkslottet! Har nog aldrig sett så många nycklar till ett och samma ställe, så jag kan föreställa mig de nya ägarnas miner mycket väl. Hoppas varje nyckel hittar sitt nyckelhål;-)

Chokladen du fick av Vonkis såg jag hos Chokladfabriken i Täby Centrum igår. Fantastiska konstverk. Då jag heller inte äter choklad köpte jag inga, men kom på att jag j faktiskt kan ge bort en ask i julklapp.

Har sett på en annan blogg hur fint pyntat det är i Gamla Stan. Så himla trist att det är folktomt där, så att ingen kan beundra de fina utsmyckningarna. Tycker synd om dig, dina kollegor och alla andra näringsidkare i Gamla Stan. Å man kan ju inte ens skymta ett slut på pandemieländet...

Maribel sa...

Hej Anni!
Vilken lycka för de nya ägarna att få nycklarna till huset. Lampfoten är vacker och med skärmen blev det en snygg kombination. Det är så vackert ute med alla belysningar och dekorationer. Synd att det är så få som ser dem, men nu låter det riktigt illa, med sjukvården som går på knä, så egentligen är det bra om folk håller sig hemma. Det är ett märkligt år, som man bara hoppas skall vara över snart, så man kan börja leva ett normalt liv igen.
Ha det gott /Kram Marika

Carina sa...

Rent hypotetiskt försöker jag tänka ut hur lång tid det skulle ta mig att gå runt med nyckelsamlingen och hitta rätt nyckel till rätt lås... Men det påminner mig också om en liknande, dock mindre, min son hade som liten. Jojomän han plockade nycklar ur lås och samlade redan som väldigt liten. Charmigaste var när han hittat och lagt undan en nyckel till traktorn och min pappa bara såg problemen växa. Att John skulle komma ihåg var nyckeln fanns var ju helt uteslutet. Men icke - han gick på 3-åriga ben fram till timmerklon och plockade fram nyckeln.

Har nog aldrig sett Gamla stan så vacker som den är i bilden julpyntad och där bristen på människor gör att det syns. Men jag förstår att det intäktsmässigt är ren och skär katastrof...

K

Vonkis sa...

Det är något fridfullt över bilden på badhuset och bryggan. Kråkslottet ser sannerligen ut som en dröm på många sätt men med mycket jobb framför sig.

När min pappa fyllde 60 möttes mamma, han och jag upp i Stockholm för att se Singin in the rain och passade på att besöka julmarknaden på Stortorget. Det var mysigt med alla bodar och stånd.

Det är min morbrors sambos sonhustru i Gnarp som gör chokladen i deras ombyggda garage. Runt fettisdagen gör hon en otroligt god semelpralin som nog är min favorit :-)

Anita, de fyra blomsterhaven sa...

Men se, där är ju lampskärmen. Riktigt fin är den.
Det är nästan som hämtat ur en roman eller en saga när jag ser alla nycklar. Det känns så otroligt att det kan finnas så många och jag förstår att dom blev lätt överraskade när dom fick se dom. Och skyltarna för äppelträden. Och badhuset, vilken dröm!
Kalendrarna var fina. Det verkar som om många satsat på kalendrar i år.
Bilden på ekorren är verkligen superfin! Älskar hur svansen liksom tonar ut som om det ligger ett mjukt filter över.
Jag lider med dig att det inte finns några kunder i år och att julmarknaden är inställd. Den nedersta bilden från Österlånggatan är makalöst vacker. Hoppas, hoppas att du kanske fått sälja något under gårdagen i kanske idag.

Kram Anita

Janicke Henrikson sa...

Åh, det där huset ... Jag ser verkligen fram emot en berättelse om det och hoppas att du kan bita tag i den.
Till och med jag skulle kunna mumsa i mig de där godisarna från Vonkis!
Känner med er alla handlare, må ni stå ut och hålla ut. Och hoppas att vår vän i Pite får en andra chans ett bättre år.

Lena i Wales sa...

Härligt att höra av dig. Man ska aldrig känna ett tvång att blogga, men det är alltid härligt med ett livstecken, kanske bara en bild, så man vet att allt är okej. Detta blev ett underbart inlägg!
Gillar din lampskärm, bra idé.
Vilket slit ni måste haft med kråkslottet. Men så mycket rolig grejer ni hittat.
Tekalender, har jag inte hört talas om, kul.
Skönt att du kunnat ha ledigt från butiken, men kanske roligt att komma tillbaka nu.
Sköt om dig!

LillaSyster sa...

Vilken underbart diger nyckelknippa, den i sig är ju en riktig skatt =)
Chokladen såg mycket god ut, jag måste nog googla lite på det märket inget jag kände igen.
Ha en bra helg!

Maggan sa...

Det måste ha varit en fröjd för de nya ägarna att ta över detta så kallade kråkslott. Så mycket känsla som finns i ett sådant hus bara nyckelknippan är ju en skatt i sig.Din lampskärm är jättefin tycker jag.Önskar dig en bra helg./Margareta

Kristinas oas sa...

Så fin den är lampan, tack gör att du visade hela på bild. :) och nyckelknippan!... Ja, hjälp vad nycklar! Tur du hittade guiden till dem i alla fall.
Kram Kristina