En vårhelg kom och försvann

En del blir som man vill – annat blir tvärtom.
Det är väl det som ger livet spänning?
Eller nå’t.

Idag är jag trött i fötter och ben.
Ja, faktiskt i hela kroppen.
Men det var det värt!

-♥-

Vernissaget var toppen, det var fullt med folk hela tiden, ibland så trångt att det var svårt att hinna med att fylla på glasen samtidigt som man skulle visa konst och prata med besökare. Ljudnivån var hög i det lilla galleriet.

En av mina väninnor köpte tavlor av två av mina medutställare, så de är glada idag – både utställarna och min väninna!

Nu är det bara att hålla tummarna för att alla utställare får sålt tillräckligt, så att det går ihop ekonomiskt!

-♥-

Igår höll jag kurs i att tillverka tittägg, 7 glada kursdeltagare gav sig hän åt socker, kristyr, silverkulor, spegelbitar, färger och modellering i sugarpaste. En oerhört tacksam kurs, eftersom det inte är någon svår konst och ändå blir resultatet så bra!

Snabba var deltagarna dessutom, de får lära sig att göra äggen en turboväg som i o f s är svårare än den traditionella vägen – men ska man hinna med allt på ett kurstillfälle så fungerar det bra. Dessutom tar jag alltid med extra ägg eftersom de så lätt går sönder.

Nu står jag här med massor av sockerblandning över, så det är bara att tillverka ägg tills sockret är slut. Ett problem är att jag inte törs ha äggen torkande i köket för då kommer jag att få en invasion av myror…

Hade i natt en bricka ägg på tork i sovrummet – dit brukar inte myrorna ta sig!

-♥-

När jag kom hem i det underbara vårvädret hade maken klippt alla fruktträden. Jag kallade ner alla söner för att kontrollera skostorlekar och slängde sedan två söners slitna vinterkängor. Två timmar senare började det snöa och idag vaknade vi till ett vinterlandskap igen.

Hela vägen till skolan fick jag retfulla kommentarer av yngste sonen där han gick i sina i o f s höga o rejäla gymnastikskor – dock ej vinterkängor…

-♥-

Och nu ser jag att dottern glömt sitt smörgåspaket i farstun…