Det bugter sig i bakke, dal

Planen var att äldste sonen skulle äta lunch i skolan, komma hem och duscha och så skulle vi komma iväg på vår Jyllandstur. Hela logistikschemat var satt, med mormor, farmor, dotter och mellanson i tydliga roller. Minstingen har som vanligt full koll ändå.

Äldste sonen kom hem. Försvann in i badrummet. När vi så småningom trodde att han var klar så att vi kunde resa, hörde jag duschen sättas igång. Det är ingen större vits att försöka skynda på en femtonåring. Bara att gilla läget.

Två timmar sena kom vi iväg. Middag åt vi på vägkrogen vid Brahehus. Jag gick ut till ruinen och såg ut över Vättern och Visingsö mitt i det av motljuset glittrande vattnet. Bondgårdarna som låg nedanför branten, i det starkt lysande gröna gräset. Makalöst vackert. Njöt.

Vandrarhem i Göteborg. Ost och vin på rummet. Sov som en stock. Nästa morgon spöregnade det (varför är jag inte förvånad?). Vi var den allra första bilen ombord på färjan (sådant där som man blir löjligt barnsligt glad av!). Hade bokat frukostbuffé på båten. Den första av fem (5) bokade bufféer på resan. Oj, vad vi åt!

Kvällens konsert med Jean Michel Jarre gick av stapeln i Århus och min plan var att vi skulle göra lite shopping innan. När vi åkte mot Århus reagerade jag på att vägarna var så tomma. Spökligt tomma. Som en sommarsöndag i Stockholm, sa jag. Väl framme i Århus kunde vi konstatera att allt var stängt. Det var helgdag. Store Bededag. Långnäsa.

Vi åkte för att kolla var konserten skulle vara. Hamnar utanför en stor utomhusarena. Utomhus? Hjälp! Det var vi ju inte klädda för! Skulle vi bli tvungna att åka tillbaka till hotellet i Silkeborg för att hämta kläder? Nej, längre bort fanns en inomhusarena också. Puh.

Det blev en middag på indonesisk restaurang istället för shopping. Rijstafel. En obokad buffé! Sonen var överlycklig – han kan äta i stort sett hur mycket som helst utan att det märks. Sex bufféer på tre dagar är en lyxresa för en sådan femtonåring. Lägg till två underbara konserter och en hög med choklad.

Konserten var super. Förra året såg vi Jean Michel Jarre på Cirkus i Stockholm, en retroshow utan lasereffekter. Denna gång var det fullt pådrag. Härligt! Bra platser hade vi och bra ljud var det. Basen gick upp i fötterna och benen – ja, hela min stol skakade som på 4D-bio. Jag var mäkta imponerad ända tills jag insåg att det var mannen bredvid mig som diggade så fysiskt att hela min stol rörde på sig!


På lördagen var det hotellfrukost (buffé 3), shopping i Silkeborg (jag hittade lågprisprylbutiken Tiger som var mitt mål med shoppingen –snygga läsglasögon för inga pengar alls – jag köpte sex par – gissa färgen!), hittade också en loppis/antikaffär (maken ville först inte släppa in mig och sonen) – där köpte jag mig lite mer Björn Wiinblad och en alldeles underbar gammal barometer som kommer att matcha mitt kitschiga gökur perfekt (sonen köpte en Gandalf-inspirerad pipa – så han är nöjd han också)! Så hann vi besöka uttrarna på Aqua ferskvands-akvarium innan det var dags för trippen till Herning och nästa konsert.

Och nästa buffé skulle jag kanske skriva. För jag hade köpt kombibiljetter – konsert och buffé. Vilken mat! Inte ens sonen orkade äta upp!

Eftersom ingen kontrollerat handväskor på fredagens konsert och vi hade sett flera präktiga kameror i publiken hade jag denna kväll med mig kameran. Det är ganska mäktigt att stå med en rejäl zoom bredvid stackarna som tar bilder med mobilen. Fick många bra bilder. Och ytterligare en härlig musikupplevelse. Något sämre platser, något sämre ljud, men gladare publik. Sonen vill absolut köpa biljetter till konserten på Hovet på torsdag…

Söndag: Hotellfrukost (buffé 5). Planen var att hinna till Den Gamle By i Århus, men när vi nästan var framme insåg vi att det inte var värt att rusa in där i en timme. Vi styrde norrut och gjorde en avstickare till Mariager istället. Promenerade lite. Köpte rågbröd och Ymer (dansk fil/yoghurtprodukt som jag älskar). Åkte till färjan och avnjöt resans sista buffé. Vilken gravlax! Vilken fisk! Vilken ost! Vilka tårtor!

Sonen och jag turades om att sitta i framsätet. Så skönt det var att resa med ett enda barn, ett som inte har något emot att åka långt i bil om det spelas bra musik under tiden. Vilken kontrast mot när vi reser hela familjen! Nu satt jag i baksätet de fem timmarna från Göteborg, i min egna lilla musikbubbla, och njöt av Bruce, av Elton, av Jason, av nostalgiskivor. Hörde inte vad de sa där framme. Diggade loss och skrålade med, halvt lomhörd i min egen lilla värld. Med uppknäppta byxor.

Trillade isäng vid midnatt efter en klart speedad resa med många intryck och full mage.

Och nu är det vardag igen…