Det var en gång en chocoholic som skulle baka chokladtårtor till ett födelsedagskalas.
Först bakade hon 3 stora Arlas fantastiska chokladkolapaj med lingon. Dubbel sats av varje. Det var bara det att hon inte hade några lingon i frysen, utan det fick bli röda vinbär på toppen istället. Och kolasmeten råkade koka till 128 grader – det är aningens för länge, så tårtorna blev väldigt väldigt hårda.
Men goda.
Dessutom bakade hon tre kladdkakor. En av dem tänkte hon smaksätta med krossad turkisk peppar som hon köpt i Cloettas fabriksbod. När hon hällde smeten i formen såg den lite annorlunda ut. Inte alls som den i den första formen. Hade hon mätt fel på smöret? Hon smälte lite till och blandade i. Sedan gräddades kakorna. Den med turkisk peppar blev mest smulor. Stora smulor. Ingen kladdkaka. Men det lilla hörnet som råkade falla av (finns det hörn på runda kakor?) smakade gott.
Chocoholicen insåg att hon måste ha glömt äggen. Synd på en så god kaka. Vad göra?
Tänka om.
Chocoholicen är väldigt bra på att tänka om.
Hon blandade ägg i den smuliga kakan, hällde den i en ny form och hällde sedan en ny omgång kladdkakesmet ovanpå. Tänkte att den kommer i alla fall att smaka gott och ingen vet att det skulle varit annorlunda!
På födelsedagskalaset tog den salmiakkryddade kladdkakan slut först.
När chocoholicen städade lokalen frampå småtimmarna fanns inga lämnade rester av just den tårtan på någon assiett. De andra fanns bitar av.
Och en av gästerna vill ha receptet att ge till sin man.
Undrar just om han ska få det…
16 kommentarer:
Kanske alla gäster var så PROPPMÄTTA till sist och därför lämnade lite smulor på tallrikarna... ;-)
Ha, ha, ha...och den tog jag av och tyckte minsann att den inte smakade så himla mycket av salvian...som jag nu fick svar på att den inte skulle göra heller! =D
Men tusan så GOOOD! Dock var jag så mätt och belåten av all den otroligt GODA maten, så biten blev liten. ;o)
Jag tror att den mannen lägger huvudet på sné och vädjar om mänskliga rättigheter!
Måtte han bara baka till någon trevlig kvinna så...
Hemma jublas det när kakan blir misslyckat för då kan grabbarna här hemma mumsa i sig det medan jag får baka nya;-))
HA HA HA du är bara bäst♥♥♥
Mmmm, så gott det lät! Jag vill också ha receptet på en - som det verkar - ovanligt lyckad misslyckad kaka! :)
Nöden är uppfinningarnas moder...
Härligt att höra om ditt kalas och om tårtbaket:-)
Men hörrödudu...gör mig en tjänst! Skit i att köpa skumtomtar eller salmiakchoklad. Köp en påse Turkisk pepparkross till mig i stället och jag betalar med post tillbaka direkt!
Då jag och sonen var på fabriken för snart två år sen köpte vi av den och hade till vanlijglass. Jädrans va´ gott!! Men man kan väl krossa själv kan tänka. Om man har fantasti...som vissa andra här inne i bloggvärlden tycks ha:-)
KRAM!
Mmmm.. den kakan låter smarrig !!
Kram..
Låter helt underbart alltihop!
Leeer och blir så imponerad, vilken chansning, vågar inte med kakbak!! Chansa alltså!! Gör om gör nytt!!
Hmm skriv gärna receptet låter spännande!! Rabarberkompott, chokladlakritstårta o vaniljglass men herregud va jag simmar ut nu då...det kan man nog mecka samman!!
Kram
Det ÄR det! =D
Va gör man inte för familjefriden? ;-))
Hoppas nu du har en underbar musikupplevelse! Höres!
Javisst ja...du är ju inte hemma, men en go helg kan du ha för det.♥
Det låter som en riktigt smarrig kaka. Förstår att den blev uppäten.
♥
Hoppas du har det bra just nu!
Jag sitter här och frestas och dreglar över din blogg. Som vanligt. Helt och hållet oförbätterligt halvonyttigt fresteri.
Men den var ju så himla gooooood! Kanske lite hård, men väl i munnen smältande, förföriskt smarrig.
Skicka en kommentar