Sidor

onsdag 29 juli 2009

Fullt medveten om riskerna...


Tänk dig ett gift som finns i naturen.
Tänk dig ett gift som fastnar på dina nytvättade lakan som hänger på tork, ja, på all din tvätt.
Tänk dig ett gift som ger svårt kliande utslag. I flera veckor.
Tänk dig ett gift som känns som att ha en krans av brännässlor runt halsen.
Tänk dig ett gift som får hästar i hagen att klia upp köttsår.
Tänk dig ett gift som gör att bönder inte kan ta hand om sitt hö.
Tänk dig ett gift som drabbar varannan boende, bofast såväl som sommargäst..
Tänk dig ett gift som får skogsarbetare att avbryta sitt jobb och fly hals över huvud.
Tänk dig ett gift som kan inandas.
Tänk dig ett gift som kan ge svåra lungproblem och på sikt hjärtsvikt.
Tänk dig ett gift som finns kvar i naturen i flera år…
Tänk dig en liten söt larv med långa hår och pepparkornsögon.

Underbara, vackra, unika Gotland.
En flora och fauna som skiljer sig från resten av Sverige.
Underbara, vackra, unika Sudret.
En flora och fauna som skiljer sig från resten av Gotland.
Där finns larven. Den lilla söta.
Tallprocessionsspinnaren!


De hullingförsedda gifthåren sitter i grupper på larvens rygg, en tiondels millimeter långa. De avges både aktivt när larven känner sig hotad och passivt, sprider sig ungefär som pollen.

Utvecklingen är tvåårig. Äggen läggs på tallbarr, övervintrar och kläcks i slutet av april. Larverna äter av tallarna under april-juli och lämnar träden i månadsskiftet juli/augusti för att spinna kokonger. När larverna lämnar träden förflyttar de sig i grupp, de ser ut som ett långt snöre. Kokongen övervintrar och fjärilen kläcks i juli året därpå.

Vartannat år är det alltså larvår, vilket ger extra mycket problem.


På bilden i den färska artikeln från Läkartidningen (öppna den gärna som pdf) ser ni hur min yngste son såg ut när han kom hem från en valborgshelg på Sudret för tre år sedan. Då skrev jag ett ilsket mejl till kommunpolitikerna. Blev omtalad i den lokala pressen som arg fyrbarnsmamma från Stockholm. Citerades.

Har det hänt något sedan dess? Inte mycket. Kommunen och länsstyrelsen vill fortfarande inte ta ansvar.

Till valborg förra året reste sonen till Sudret igen. Dagen efter hade han utslag.

Tyvärr har jag inga bilder på hur mina fötter såg ut för 5 år sedan, när dottern och jag cyklat vår vanliga tur till Hoburgen. Sedan dess har jag inte varit på Gotland.

Professor Stig Larsson från SLU som aktivt arbetar med problemen, blev trots full skyddsklädsel svårt angripen av giftet. Bilder på hans hals, full med utslag, finns på nätet.

Min mamma drabbades. Fick feber och besvärlig hosta som aldrig gav med sig. Sviter. Det slutade med att hon blev inlagd för hjärtsvikt och lungsäcksinflammation.

Mina föräldrars grannar måste periodvis fly till fastlandet när de drabbas alltför mycket av besvär. Olika personer är olika känsliga, varför vet man inte.

I Läkartidningens artikel redovisas en enkät som gjordes om besvären bland boende på Sudret. Det visade sig att många trodde att de fått loppbett, att det handlade om dålig hygien och ostädade hem. De skämdes. Nu finns svart på vitt hur stora problemen faktiskt är. 41 % drabbade i Vamlingbo!

41 %!!!

Nere i Europa varnas man för att röra larverna, där finns också många fall av lungproblem.
På Gotland, på vårdcentralen i Hemse, nonchaleras problemen och man uppmanas att duscha flitigt och smörja sig med hydrokortisonsalva. Tyvärr är det så att när man duschar så tränger håren längre in i huden…

Jag skulle kunna skriva långt om detta. Jag svarar gärna på frågor om ni har. Dessutom kan ni läsa en tidigare artikel i Läkartidningen. Läs gärna även den kommentar som finns, om kvinnan som först när hon läst artikeln förstått vad hon drabbades av på en grekisk ö för flera år sedan.

Undvik inte Gotland och Sudret, men var medvetna om vad ni kan drabbas av. Om ni får utslag, smörj dem med yoghurt! Och tvätta alla kläder i 60 grader för att få bort giftet…

Nu åker jag och sonen dit.


Frivilligt.


Och ja, jag vet vad vi ger oss in i. Rapport kommer när jag är hemma igen...

16 kommentarer:

Susjos sa...

Tack för all information! Har aldrig hört talas om dessa små söta(?)larver. Och på måndag åker vi till Grekland! Ska vara uppmärksam!
Ha det så skönt du med!

Artista sa...

Var och kikade på den där larvartikeln. Du har ju berättat om larven förut och det låter otäckt.
Har missat så mycket i din blogg. Bläddrade ner ända till halsbandsutlottningen. Åh! Att jag missade den... Men jag vet ju var du finns med dina vackra arbeten...

Hoppas du hade en riktigt skön resa!

Nu ska dottern chatta med kompisar, så nu får jag inte ha datorn mer. Vi hörs och ses!
KRAM till nästa gång!

Isabelle

Mona sa...

Hej Anni. Det blev mycket läsning att ta igen. Även jag var ända nere vid utlottningen av ditt smycke.
Vilken tur att jag inte träffade på den "söta" larven när vi var på Gotland. Åker till Grekland på onsdag, hoppas att han inte finns där.
Kram ♥

Anne-Lie sa...

Håll er i skinnet;-))

Babsan sa...

Gör de nytta över huvudtaget dessa små sötingar?

Håller tummarna för att ni ska klara er från dem ♥

Marie S sa...

Usch då... men ha det så trevlig (trots allt).
Kram kram..

Britten sa...

Hmm...det är nog bäst ni passar er för det "stora" "otäcka" djuret!!
Oavsett om ni träffar på "det"....Så NJUT!!!
Kramen

Artista sa...

Hoppas ni har det skönt!!! Utan tallprocessionsspinnarlarver!

KRAM!

Bloggullet sa...

Så intressant det du berättar.

Gotland är fantastiskt, det känns som om man är i ett annat land. Där är fullt av utflyktsmål och att bara vara där är härligt.
Ha det så bra och hoppas ni slipper larven.
Kram

Matvraket sa...

Minns när du första gången bloggade om de här otrevliga krypen. Hoppas ni slipper obehag av dem!

Jihå sa...

Å fy! Det mest skrämmande tycker jag är det du skriver om vårdcentralen, hur kan man där, mitt i eländet, rekommendera nåt som är åt helsike fel??
Brr, det kliar på kroppen när jag läser. Hoppas ni slapp undan denna gång.

emsa sa...

Uschanimej, men ni är ju där solen är och det väger tungt en dag som idag!!!!
Hoppas ni har det suveränt!!
Kramar

Maria sa...

Hej vännen!
Allt bra?
Jag har fått för mig att du bor i Stockholm, är det så?
Kram Maria

Ann-Charlotte sa...

Kommer du inte hem snart, saknar dina härliga inlägg!
Kram!

Anonym sa...

De där larverna kommer jag ihåg att du skrivit om tidigare, om jag inte minns fel så varnade du mig även för att kolla på bilderna (larvfobiker som jag är). Otäcka små sattyg... =)
Jag skäms för att jag missade ditt sista blogginlägg på VK, men är väldigt glad över att du länkade hit!
Jag önskar dig en fortsatt trevlig sommar!
Mvh / Viola på VK (Malin)

Anni sa...

Viola! Lycka är att hitta ditt namn här! Åh, så glad jag blir - hoppas att livet har ordnat upp sig lite för dig, jag har minsann tänkt väldigt mycket på dig!