Sidor

söndag 27 december 2009

På tredje dagen återuppstånden...

...från julkoma...

Mellangrabben har tröttnat på att spela trombon, så två dagar före jul åker jag till Instrument-förrådet inne i stan för att lämna tillbaka låneinstrumentet. Då står det där. Skrivbordet. Gammalt, slitet och alldeles alldeles underbart. Jag frågar direkt om det är något de tänkt göra sig av med (det står nämligen två gamla skrivbord precis innanför dörren och även om det ena är vackrare än det andra, så tar jag vilket som - bara jag får!). Lämnar mitt mobilnummer eftersom ägaren inte är där.

Går ut på stan och snubblar direkt över den svåra julklappen, den där som ska lottas ut och passa både svågern och hans gamla moster. Tre fotvårdsprodukter från Scholl i ett litet etui! Perfekt.

Nöjd och belåten kan jag sedan strosa runt bland alla julstressade. Jag har ju löst mitt största problem! Går in på Myrorna och köper några vackra gamla glas. Ringer dottern för att höra när hon var klar på Universitetet, ifall att vi kanske skulle fika.

Afternoon Tea på Vetekatten. Frossar i scones, marmelader, snittar och annat mums. Sedan går dottern för att handla julklappar. Jag tar tåget hem. På mobilen finns skrivbordsägarens röstmeddelande. Klart att han säljer bordet!

Ibland faller liksom alla bitar på plats.

Da'n före doppareda'n kan jag ägna mig åt julgodistillverkning och bakning. Helt utan stress. Skönt! Julkorten har jag gett upp. Det blir inga i år.

Maken och dottern åker in till stan för att kika på bordet. Javisst, hon tycker att det är underbart. Det visste jag väl! De tar hem det direkt och ommöblering sker. Sedan städar maken.

Och sedan blev det jul.

Svågern däckar i halsfluss, så julafton blir en lugn historia med enbart svärmor och hennes syster på besök.

Mina föräldrar kommer förbi på väg till min bror och jag känner mig väldigt nöjd när jag kan överlämna en korg fylld med hembakat. Ett vörtbröd och ett fruktbröd med vackra band runt, en burk med struvor, cellofanpåsar med biscotti, kolor, ischoklad, knäck och Rocky Road.

Vi andra äter julbord, knytis som alltid, vid kl 13.

Strax innan Kalle Anka kommer tomten och delar ut en julklapp till varje barn. Lilleman sitter i knät och intygar att han varit snäll.
Efter Kalle delar vi ut resten av julklapparna. Och barnens ögon tindrar.

Juldagen tillbringar vi hos min bror med familj. Vi tar med oss saffransbröd, syltkakor, vår stora burk med pepparkakor, portvinsinkokta plommon och ris a la Malta. Min bror lagar revbensspjäll och allt känns väldigt mycket som förr. Som det alltid varit. Som om pappa aldrig gjort sin stora hjärtoperation och min bror aldrig drabbats av hjärninflammationen. Otroligt.

Julklappsutdelning även här. Bästa klappen och julens finaste ögonblick står en av mina brorsöner för. Den drygt två meter långe hunken som sade upp sig från sitt jobb för att kunna sitta vid sin pappas sida under den månadslånga sjukhusvistelsen. Ifall att pappan skulle visa ett tecken, skulle lyfta ett finger, skulle vilja göra sig förstådd. Då skulle han se det.

Nu ställer han sig upp och berättar om Den Stora Festen. Ett minne för livet, med mingelparty, dansskola, proffs som fixar hår och smink, massor av traditioner, middag med dans, fyrverkeri, vickning, etc etc.

Officerselevernas kadettbal på Karlbergs slott.


Han säger att han vill ha med sig någon som förstår att uppskatta allt. En klok och vettig person. Som han kan dela ett minne för livet med. Vill hon gå med? Han betalar allt.

Min dotters reaktion när hon får frågan?

Ja, jag tror att ni kan gissa...
Hon har inte hämtat sig än.

Igår ishockey på Hovet. Brorsonen och min pappa fick biljetter i julklapp av oss, även Lilleman är med. Vi jublar och ropar och hejar på det bästa laget. Hela Hovet är en enda Djurgårdsklack. Underbar stämning. Men det räcker inte. En bra målvakt är värd sin vikt i guld och det har Linköping.


Nu är det tredjedagen, äldste sonen är kvar hos kusinen och jag väcker mellangrabben med en Ned Flanders Hot Chocolate (bortsett från grillningen) och dottern med kaffe med vispad grädde på toppen. Gjorde samma sak igår och sonens lycka var fullkomlig. Idag får jag berätta att det inte blir någon vana, utan redan imorgon är det vardag igen. Om än fortsatt jullov.

Sedan får jag ett litet ryck av lust att göra nytta. Men det går över. Vilken tur.

24 kommentarer:

Babsan sa...

Du får helt enkelt njuta av småkronorna istället. Ikväll är det dags igen...

Jag har inte gjort ett gnutta nytta idag men en promenad blev det. Nöjd.

Ingelapingela sa...

Så hade jag förmånen att halka in på din blogg. Verkligen en upplevelse både i ord och bild!

GOD FORTSÄTTNING!

Kristina sa...

Hej =)
Ahhh smart tips med bilderna, så långt har jag inte tänkt haha. Men rätt självklart när jag läste det!

Jag skulle kunna gå på musikal alltid, det är något speciellt med det....

God Fortsättning!!
Kramar

Nica sa...

Du njuter på ett särdeles bra sätt :)Julen verkar ha fröjdat sig hos dig. Det gläder mig. Och har med Simpson! Härligt. Lyssnar ni på den svenska dubben? *skrapar med foten* Jag är ju Bart sedan förra hysteriska "Nej man får INTE dubba Simpsons... " :)
Glad att du finns. Att du gör mig glad. Och att din livs-njutar-förmåga inspirerar!
Jag försöker lära. Av er alla. Nu sjunker jag tillbaka i julkoman. Inga barn hemma. Konstigt. Det doftar currykyckling i köket. Skönt att slippa julmaten.
Frid till dig, finaste Anni. Och tack för att du orkar vara den du är!

Mia ><((((º> sa...

Jag får önska dig en god fortsättning. Vilken tur med skrivbordet, men ibland så.
Ha det bra
Mia

Anne-Lie sa...

Förstår om dottern är i sjunde himlen - å där kan hon väl få vara kvar ett tag;-)) Tryggt att lillgrabben satt tryggt i ett knä när tomten lämnade ifrån sig sina gåvor - för man vet ju aldrig med den där lönnfeta skäggiga filuren!

Vardag vad är det egentligen - vill inte veta!

Lev väl-♥-

Anni sa...

Anne-Lie, du skulle nog se vår tomte, han är minsann inte lönnfet utan riktigt vältrimmad - lång och rätt snygg till vardags ;-)

Och Nica, klart att jag vet - jag skryter ju med dig! Fast barnen gillar inte heller att Simpson dubbats. Och så hade de svårt med att en tjej gör Bart...

Gärdsmygen sa...

Trevlig läsning! Det där röda huset med den blå dörren är så sött. Jo här har nästan all snön försvunnit...fast jag är inte så ledsen för det.

kadermo sa...

Tack för en underbar berättelse om hur din jul har varit. Alltid lika kul att läsa din blogg.

Anonym sa...

Som vanligt läser jag din blogg med ett leende på läpparna:)

Låter som om du/ni har det underbart.
Förstår om dottern är lycklig, vilken grej:)

Ha det så bra.
Kram Nina (VK)

Anni sa...

Nina, blir alltid så glad att se dig!

Ann Charlotte sa...

Så roligt att läsa....som alltid!
Kram!

Kerstin sa...

Vilket vackert skrivbord du fick tag på. Och att dottern svävar på moln, det förstår jag.
Tack för din berättelse, du skriver fint.
Ha en fin måndag.

Matvraket sa...

Allt Gott till dig och de dina!

Carolina sa...

Hej!

Såg att du var med i Tefrossas tävling, tänkte bara tipsa om att det finns en liknande tävling hos mig också - med avslut imorgon kväll där just Tefrossa är sponsor - te, choklad och doftljus är vinsten! Kika gärna in och var med. God Fortsättning! :-)

Susjos sa...

Vilken underbar läsning ! Va roligt med skrivbordet,och tänk att få gå på bal... :)
God fortsättning till dig!! ♥

Ulla sa...

Vem fick skrivbordet?

Anni sa...

Ulla, det var till dottern!

Janicke sa...

Å så fint ♥
God fortsättning, fina du.

Lallis - liv och leverne sa...

Härligt att komma in till dig, vännen:)
kram

emsa sa...

Härligt att du är återuppstånden och att du delar med dig av julen i både text och bild. Det är en sån glädje att kika in!!
Kraaam

Anonym sa...

Hej igen Anni!
Det var så länge sedan jag hälsade på här hos dig och jag märker nu hur mycket jag har saknat dina alldeles, alldeles fantastikt underbara.........berättelser! (Som en bal på slottet - lyckliga dotter!)
Jag ska inte glömma att titta in till dig - ofta, ofta♥
Kramar från
Inanna

Nica sa...

Hihi, jo att dubba Simpsons är ju nästan som att svära i kyrkan :) - Njuter av ditt fina pepparkakshus i förra inlägget. Så fint! Du får lära mig någon gång - eller bara låta mig sitta bredvid och njuta av din kreativitet!! Du gör så vackra saker. Dom gör mig glad! Kram, kram och just det, hälsa barnen att det är en tjej även i originalet :)

Anni sa...

Inanna! Så glad jag blir! ♥