Jardin d'Angelique - strikta delen

Ett av många blogginlägg jag ville skriva var det om den vackra trädgården öster om Rouen i Normandie. Knappt skyltat alls, men en liten privat väg leder in till en parkering till vänster och en gång att promenera på rakt fram.

Väl framme vid entrén möts man av Gloria Lebellegard. Det är hon och hennes bortgångne make Yves som ligger bakom skapandet av Jardin d'Angelique. Det var genom att arbeta med trädgården de bearbetade sorgen efter dottern Angelique som togs ifrån dem alldeles för tidigt. Nu är det parets andra dotter Claire som hjälper Mme Lebellegard i den 25-åriga trädgården.

Huset, bostaden, är bedårande vackert. Så franskt, så välvårdat, så stort! Framför huset finns en stor gräsmatta och den romantiska delen av trädgården, som vi just passerat på utsidan utan att ana dess skönhet.

Men vi börjar med att gå runt på högersidan av huset till den striktare delen av trädgården. Vi passerar olika stilleben, som denna blomsterprydda cykel och en uppradad samling vattenkannor i zink.

Här, på baksidan av huset, domineras trädgårdsrummet av vackert formklippta häckar som delar upp ytan i gångar, gräsytor och planteringar. Det är raka linjer och runda klot, väldigt ordnat och geometriskt.

En mittgång leder fram till platsen framför huset där en rejäl fontän med fyra vattensprutande lejon står.

Bakom alla välklippta häckar får växterna breda ut sig. Yvigt, lyckligt, generöst och färgsammanhållet. Det finns vita, rosa och blå-lila blomsterrum. Hortensior och rosor frodades i slutet av juni.

På sina ställen är rabatterna vilsamt gröna, bara bladformer och inga blommor. Här och var finns sittplatser, ibland skyddade av klätterväxternas valv.

På den här sidan är huset mest vitt, en spännande kontrast mot den tegelröda framsidan. Här, runt lejonfontänen är rabatterna också vita.

Att stå framför det vita huset och se dessa frodiga vita rabatter, ordnade men ändå så överdådiga, höra vattnet från fontänen och fåglarnas kvitter - ja, det var i sanning ljuvligt.

Det märktes att växterna satts samman av någon med känsla för form och färg. Och att de trivdes!

Längs bortre kanten av trädgården gav en mur värme och skydd mot vindarna från de odlade fälten utanför. Här dominerade den rosa färgskalan.

Längst bort från fontänen var rabatterna i olika blå toner. Helheten var som om en konstnärs känsliga öga planerat färgerna för att uppnå harmoni och vila. Och mycket riktigt, Mme Lebellard har studerat konst i Spanien. Hon är den som ligger bakom de stora dragen i trädgården medan maken stod för växtvalet, rossamlare som han var.

Överallt fanns detaljer att upptäcka, en blandning av sittplatser,

färgstämda klätterstöd

och tokiga figurer.

Keruber, änglar och väna damer bidrog till ett romantisk intryck även i denna del av trädgården.

Efter att ha njutit oss igenom denna första magiska del av trädgården var det så dags för den andra delen, som bokstavligt talat tog andan ur oss. Vi gick tillbaka till framsidan av huset, över gräsmattan och in i ett annat inlägg - hur ska jag annars kunna visa alla bilder jag vill visa?

(alla bilder blir större om du klickar på dem!)