Att det var växlande molnighet kan man inte förstå när man ser hur vi åker in i molnen vid Bad Hofgastein.
Men väl uppe vid toppstationen på Schlossalm hade molnen lättat. Jag ville ha mer höghöjdsvandring!
Här fanns massor av olika vandringsvägar att välja bland. Antingen gick man uppför
eller nedför.
Eller så kikade man genom de borrade hålen där man fick en vy över varje alptopp med namn och höjd över havet. Vi var på 2066 meters höjd och valde att inte ta någon av de brantaste vägarna.
Men det var inte helt enkelt att förstå hur vi skulle gå. Den där stigen som ni ser folk vandra på fick oss att vända om när vi såg hur många längre fram virrade omkring utan att förstå hur de skulle fortsätta. Vi hade fotograferat av vandringskartan och tyckte inte att stigen stämde med hur vi skulle gå.
Är ni trötta på alpvyer så får ni skrolla vidare, jag tröttnar aldrig!
Men vänta nu! Vad är det som rör sig därnere vid stenarna? Tur att jag har zoom på kameran!
Spana in murmeldjuren!
Det är inte helt vanligt att man får se murmeldjur när man vandrar, så det här var extra roligt! Och utan tele hade vi inte sett så mycket alls.
Se själva - här är fyra djur i samma bild. På håll kan man inte se vad som är djur och vad som är sten.
Detta var verkligen en upplevelse!
Men vi vandrade vidare och runt hörnet här fann vi en finlandssvenska sittande. Hon njöt av utsikten och frågade oss om vi sett murmeldjuren. Hon påpekade just hur ovanligt det är att man faktiskt får se dem.
Efter en trevlig pratstund fortsatte vi vidare.
Så kom vi till en hage med vackra hästar. När vi stannade för att fotografera dem kom de fram till oss och följde oss längs med vägen.
Jag hade svårt att slita mig, men det var väldigt brant där de nu stod och vår stig började gå nedför.
Så behövde jag knyta om skon och hörde hur det lät som mullrande åska. Vände mig om och fick se hela hjorden rusande nedför backen mot oss, som nu var nedanför hagen. De skuttade och hoppade och var så glada! Jag hann inte ta fram kameran förrän de hade lugnat ned sig. Tänk om jag hade varit vänd åt andra hållet och sett dem i tid!
Tillbaka vid toppstationen blev det lunch. Tyvärr fick vi inte plats ute på det stora trädäcket utan fick sitta inomhus. Att detta är makens mat har ni nog förstått vid det här laget.
Själv blev jag lite överraskad av att få pyttipanna.Trodde att jag beställt något annat. Jag har rätt bra koll på tyska matfraser, men inte denna gång.
Däremot fick jag en mörk öl till maten! Hurra!
Tillbaka på hotellrummet åt vi färdiglagad sushi från mataffären till middag. Inte den bästa, men helt okej för det priset.
Men jag måste också berätta om en otäck upplevelse. På väg till Bad Hofgastein blev vi ifattkörda av en stor lastbil som låg väldigt nära bakom oss. Maken visste att han inte kört ut från någon väg framför lastbilen, så föraren hade ingen anledning att t ex vilja visa att vi kört felaktigt. Det kändes lite som man ser på film, när någon blir hotad i en biljakt. Inne i en tunnel låg lastbilen lika tätt bakom oss och jag tittade på den genom sidobackspegeln när den plötsligt blinkar med sina lampor, tutar högt och blinkar igen! Gissa hur tutorna lät inne i tunneln! Det var riktigt läskigt! Jag frågade maken vad han kunde vilja, men då svarade maken att det hade varit en mötande lastbil som reagerat på att lastbilen bakom oss låg för nära. Det var den mötande som hade tutat och också blinkat! Efter detta sackade "vår" lastbil ordentligt och kom aldrig nära oss igen. Men obehagskänslan satt kvar i oss länge efteråt. Tur att vi då fick både murmeldjur och vackra hästar som tröst.
7 kommentarer:
Hej Anni!
Det är så vackra vyer så på dem tröttnar man inte, dessutom vackra hästar och murmeldjur. Maten såg god ut även om det kanske inte var det du beställde.
Låter som en skräckupplevelse med lastbilen, tur att det slutade bra.
Ha det gott /Kram Marika
Och hur kunde du veta att det var murmeldjur ni såg????? De liknar ju bävrar eller uttrar. Inte att jag någonsin sett något av djuren irl, men väl på bild;-)
Har som sagt aldrig varit i alperna sommartid, bara under vintern. Och det är två helt skilda världar - i dubbel bemärkelse.
Så din man gillar weissbier. Minns från min tid i München att man drack just den ölen som återställare morgonen efter en fest;-)
Mörk öl minns jag överhuvudtaget inte att jag drack i München/Bayern. Vill minnas att den ölen var en "specialitet" i de västra delarna av Tyskland och i tyska pubar på turistorter på bland annat Gran Canaria.
PS. Så läskigt med en lastbil i häcken på en "liten" personbil. Det hade ju varit kört om ni hade fått göra en hastig inbromsning. DS.
Underbara bilder som man def inte kan få för många av, det är så vackert och dom får mig att sakna Tyskland.
Otäckt med lastbilen, skönt ändå att den mötande lastbilen "påpeka" det dåliga körandet.
"The hills are alive" ... vill jag utropa! Jag tröttnar aldrig på alpbilder. Men favorit blev den med den vackra himlen över de blånande bergen och de betande hästarna i förgrunden. Som en tavla!
Murmeldjur har jag aldrig hört talas om men nu har jag sett dom. Grattis till den ovanligt upplevelsen.
Däremot ryser jag över den andra upplevelsen. "Biljakten" när ni var jagade av en lastbil. Vilken tur att det var en annan lastbil som beslutade sig för att "uppfostra" den andra. Skönt att den sackade efter. Alltså, jag såg någon film för massor av år sedan om en som var jagad av en mörk lastbil. Han försökte komma ifrån den och när han trodde han lyckats så dök den plötsligt upp igen. Vilken tur att inte du hade sett den filmen ... Minns inte hur den slutade dock ...
Kram och fin helg!
Ser ut som en härlig tur och murmeldjur vore väldigt kul att få se - live. Förstår att du minns det. Hästarna var också charmiga, kan tänka mig att de gillar folk som kanske brukar ge godsaker ur packningen.
Obehagligt med lastbilen och det tar mig tillbaks till en hemfärd från jobbet... Tror inte chauffören såg min bil - jag måste legat i döda vinkeln för honom när han bytte fil. Men att titta i backspeglarna och det enda som syns är en lastbilsfront i baksätet var läskigt. Tack och lov måste han sett min bil när jag hamnade precis framför fronten.
Kram, Carina
Härliga landskaps/naturbilder! Kul att få följa med ut och resa nu när längre resor är ett minne blott för mig. Ser fram emot mera resegodis!
Tack för din kommentar hos mig! Roligt att någon gillar mina gamla bilder. Jag har massor som bara ligger och skräpar.
Ha det gott!
Åh, första bilden på hästarna hade ju varit snygg som fondtapet eller tavla! Underbart! Du missade glada hästar, men fick se murmeldjur, så häftigt. Tur du hade möjlighet att förstora lite också.
Lastbilsupplevelsen kan jag tänka mig in i allt för väl. Tur att det slutade väl! Minns fortfarande när jag en halkig och snömoddig vinterdag i en liten bil fick en av de stora containerlastbilarna med plåtskrot bakom mig. Den körde så nära att jag inte kunde se nummerskylten. Men till slut fick jag syn på den och efter skräckfärden var slut några mil senare så ringde jag företaget och anmälde föraren. Hans chef var inte road.
Kram Kristina
Skicka en kommentar