Sidor

fredag 29 januari 2010

Veckans hus - timrade husknutar

Ja, timrade husknutar är temat för Veckans hus. Visar då gärna bilder på huset i fjällen, dit vi åkt många sportlov för att åka skidor.


Makens farfar med söner flyttade denna 1700-tals timmerstuga från fädernesgården, stock för stock, till den lilla skidorten som på den tiden, 1954, enbart hade ett hotell och längdskidspår. I taket står fortfarande siffrorna kvar som visar i vilken ordning planken ska sitta. Utbyggnader och förändringar har skett genom åren, från början var huset en enda lägenhet (med djuren på övervåningen) med en smal trappa bakom skorstensstocken. I samband med att stugan flyttades delades huset i två lägenheter, en uppe och en nere. Då installerades också VC och dusch.


På fjället, i skidspåret, träffades makens föräldrar och tycke uppstod. Här har de tillbringat många lov, både vinter- och sommartid med sina söner och många släktingar. Att det sitter minnen i väggarna är väl ganska självklart!

Bredvid timmerhuset finns ett litet härbre, även det är knuttimrat. Det är lagom för två personer - men vi har bott där när vi (bara) hade tre barn - allt går om man vill!

Idag ägs huset av maken med bröder och några kusiner, utnyttjas någon vecka om året av ägarna, övrig tid hyrs det ut. Skidorten har byggts ut och byggts ut och det är rena lyxen att ha tillgång till denna pärla så nära backarna!
(Bilderna är makens)

8 kommentarer:

Hedwig sa...

Vilken pärla du har tillgång till, måste vara underbart.
Ser verkligen underbart ut med all snö.
Dessutom all glädje (och sorg) som sitter i väggarna.
Tack för att du vill vara med.

Ladyinblue sa...

Hej och tack för kommentaren hos mig.
Vilken tur Ni har som har tillgång till detta vackra hus när Ni vill komma ifrån. Att det är gammalt gör det bara vackrare.
Kram

Anonym sa...

Älskar timrade hus - de är så fulla av liv:)

Kram Nina

exklusivvardag sa...

Säger hej när jag kikar förbi :-)

Petit Eyekiss sa...

Wow! Vilket fint hus, occh vilken fin berättelse. Jag får både "ståpäls" och tårar i ögonen.
Rena lyxen att kunna ha tillgång till nå't sådant.
PS. Min sambo bygger sina skepp helt från grunden. Varenda liten sak har han tillverkat själv.Han är så'n petimeter, så jag skojar med honom om att han ska sätta ögonfransar på besättningsmännen. Skalan är ju 1:430, så fartyget är ju inte ens 5cm.DS

Mia ><((((º> sa...

Ja det var verkligen fint,en riktig skatt..
Mia

Ann Charlotte sa...

Vilket vackert hus, med historia om er familj blir det ju inte mindre älskat...eller hur!
Kram!

V.I.C.K.I.S. sa...

Vad underbart att ha detta hus! Förstår att ni älskar det. Ta vara på det!