Sidor

fredag 30 november 2018

Det största och mäktigaste av dem alla; Château de Chambord


Som en blandning av tung försvarsborg och sirligt slott, en byggnad att gå vilse i - det är Château de Chambord. Otroligt pampigt!



Hur många besökare det än kommer behöver man inte känna att det är trångt någonstans.



Inomhus är det trappan med dubbla spiraler som tilldrar sig mest intresse. Liknande trappa, men i en betydligt mindre storlek, har utsiktstornet Petrin i Prag - där går man upp ena vägen och ned andra. Här kunde man gott och väl gå flera i bredd utan att krocka med andra.

Forskarna tror att det var Leonardo da Vinci som ritade både trappan och de ursprungliga ritningarna till slottet.



De många rummen är olika intressanta eftersom det bara är första våningens rum som är inredda. Men det hindrar inte att det finns detaljer som jag faller för.



I de andra slotten vi besökt har sängarna stått rakt ut från väggen, här är flera inbyggda i alkover. Med dubbla sänghimlar dessutom - lite kaka på kaka kan jag tycka. Snyggt, men jisses så dammigt det måste bli.



Blyinfattade fönster är jag såklart alltid lite extra svag för.



Vissa rum har bara tavlor på väggarna, inga möbler. Det här tyckte jag var ett lite roligt familjeporträtt.



På andra våningen är taken runt trappan väldigt vackra, med hundratals salamandrar i de olika facken. Salamandern är en symbol för Francois I.



Den största sevärdheten är att gå ut på takterrassen. I mitten finns den 32 meter höga lanterninen som ett krön på den stora trappan.



Här finns miniatyrspiror, trapptorn, kupoler och mejslade gavlar i en mängd som får det hela att likna ett överfullt schackspel. Så häftigt!




Utsikten kan man inte heller klaga på, även om anläggningen i sig ser lite tråkigt perfekt ut.



Jag vände mig hellre in mot slottet och alla krusiduller.



Ägorna som tillhör slottet är gigantiska, här kan man säkert tillbringa en hel dag. Vi hade tänkt äta lunch, men eftersom en stor del av slottet var under renovering var restaurangen stängd. Närmare parkeringsplatsen fanns flera ställen att välja på, så vi tog oss var sin biff till lunch innan vi for vidare mot en trädgård som blev en besvikelse och kvällens boende som var en höjdare. Nu hade vi vänt kosan hemåt.

Men det blir ett slott till innan vi är hemma. Dock inte i Frankrike.

7 kommentarer:

Eva Trillian sa...

Wow! Inte konstigt att sagor gör sig så bra runt pampiga slott - de sätter igång fantasin!

Nette Cecilia sa...

Oj så mycket ni fått se ,håller med att tavlan var speciell . .kramen Nette

Violen sa...

Storslaget och intressant! Vilket byggnadsverk! Tack för alla fina bilder!

Paula Merio sa...

Vilket letargiskt familjeporträtt! Eller familj, var är fadern? Han kanske står och kontrollerar hur frugan och barnen sköter sig...
Jag älskar ju slott och all lyx som förevisas där, det triggar onekligen fantasin. Samtidigt är jag mer för allmogen, dem som bara fick stå vid sidan av och titta och beundra och förstå att allt var ouppnåeligt. så är det ju fortfarande fast kanske inte mellan samma parter.Idag kan du bli stenrik på eget bevåg,... väldigt vackert slott förresten. Jag skulle kunna stå och känna och klämma och försöka leva mig in i tidevarvet som då rådde. För det är onekligen spännande...

Unknown sa...

Wow. Alltså, wow.

Min första tanke när jag såg sänghimlarna var också att det borde bli dammigt rätt fort. Tänk att städa där. Eller att hålla rent runt salamandrarna :-)

Mira sa...

Vilken spettekaka! Fascinerande med den dubbla trappspiralen. Den hade varit spännande att gå i och undersöka lite närmare. Märkligt också med den utsvävande arkitekturen och den strama trädgården.

Mira sa...

Hoppsansa! Min kommentar bara försvann...