Tredje slottet för dagen i Loiredalen var Beauregard, det låg på vägen till vår bostad för natten och skulle inte ta så lång tid att besöka.
Här var vi ensamma turister. Parkeringen var tom och damen som tog emot entréavgiften satt i en enklare byggnad precis bredvid. Vilka kontraster mellan de olika slotten!
På vägen till slottsbyggnaden kunde man besöka en mindre trädgård med olika rum, färgkoordinerat planterade men tyvärr inte så välhållna i värmen. Eller så var det vi som just nu kände viss mättnad vad gällde trädgårdar.
Vi gick en stig genom ett mindre skogsparti där en mängd skyltar med först franska och sedan europeiska kungligheter presenterade. Det slog mig hur lite jag vet om franska kungar, jämfört med t ex de brittiska som visas i så många teveserier och filmer.
Detta förhållandevis nätta slott är bebott och det är nuvarande ägarna Natalie och Guy du Pavillon som restaurerar byggnaden och parken.
Ruinen av ett gammalt kapell står kvar i parken som säkert är värd längre tid och längre promenad än vi skänkte den.
Vi ville ju in i slottet och upp på övervåningen!
Helt ensamma klev vi in i denna makalösa sal. Jag kunde nästan inte andas.
Övre delen av väggarna är täckta med porträtt av berömda kvinnor och män från 315 år av fransk och europeisk historia. 327 välbehållna porträtt gör samlingen helt unik. I varje grupp av tavlor är det personen (oftast en kung) högst upp till höger som är högst i rang, sedan den nedanför i varje kolumn och bortåt vänster. Personen längst ned till vänster är lägst i rang.
Nedtill finns pannåer med olika motiv, flera av dem svårtolkade. Piggsvinet är dock lättolkat - det är Ludvig XII:s symbol.
Golvet i hela salen är täckt av 5600 handmålade kakelplattor från Delft och föreställer en hel armé, både till häst och till fots. Varje platta gjordes i två exemplar så att en fanns i reserv. På grund av sin ömtålighet fraktades plattorna per båt från Nederländerna.
Men det mest slående i rummet är taket, målat i lapis lazuli-pulver. När taket målades kostade lapis lazuli sju gånger mer än guld!
De många dagbäddarna som syns på mitt foto är för att man ska kunna lägga sig ned och se på taket ordentligt.
Det är helt magnifikt! Och tänk att detta tak har aldrig behövt restaureras - så bra har färgen hållit!
Jag låg på min bädd och ville aldrig gå därifrån ...
Rummet bredvid den stora salen byggdes till på 1800-talet och var då ett bibliotek. Här finns ett vackert tak, dock inte i lapis lazuli, med många kända författares namn inmålade.
Sedan 2012 finns här också ett porträttgalleri, med kända personers hundar. Jag vet inte vems boxern är, men som boxerälskare tyckte jag såklart att den var viktigast.
Missade du de två slotten vi redan besökt denna dag? Chenonceau och Chaumont. Nu körde vi sista biten till Blois där vi skulle bo och se en spektakulär kvällsföreställning.
6 kommentarer:
Alltså om jag skulle få välja mellan de tre slotten som ni besökt så väljer jag absolut det här. Det minst "glamorösa" av alla tre, men bara salen är ju så himla vacker. Synd att Beauregard verkar överskuggas av de större slotten. Å jag kan tänka mig att det kostar en slant att renovera slottet, underhålla det med mera. Så inkomsten från turister behövs nog för de privata ägarna.
Salen är så otroligt vacker. Tycker att dagbäddarna och sittplatserna står i en riktigt rolig kontrast till varandra.
Det enda jag inte gillade var fotografierna av hundarna. Stilbrott, bilderna passar inte in alls. Hade det varit ritningar/målningar så hade jag köpt idén.
PS. Gillar också boxers. Min man är uppväxt med en boxer. DS
Svar: Har haft glasögon sedan jag fyllde 30 år. Astigmatism, är närsynt och ser även dåligt på långt håll. Ja, jag vet jag borde satsa på progressiva glasögon. Testade dom för ett antal år sedan, men klarade inte av sjösjukan i tre veckor. Men två par - läsglasögon och glasögon för at bl a köra bil är helt okej.
Det där blåbärsgrejset verkar vara bra för synen i allmänhet om man är 50 plus. Kolla blue eyes på nätet. Tabletterna luktar illa och ser så äckliga ut att ja slutat ta dom efter tre veckor. Yuck;-)
Men vilket tak! Det borde verkligen tilltalat ditt blåa sinne.
Hej Anni!
Härligt att få följa med till ytterligare ett slott men först och främst, bilden på ruinen med det solbelysta trädet bakom är magisk!
Så till slottet och denna enorma sal. Vilken ynnest att få vara helt ensamma där. Förstår mer än väl att du inte ville resa dig från din bädd. Vilket tak! Och att färgen hållit i alla år är ju helt makalöst. Och ett golv med 5600 handmålade kakelplattor. Pust, tänk att lägga det kaklet.
Önskar dig en skön helg!
Kram Anita
Men vilket intressant slott! Det har gått mig helt förbi men jag antecknar inför nästa resa (när den nu blir...). Taket och porträtten hade jag gärna velat se.
Kram Kristina
Vilket tak! Förstår att du låg länge och tittade :)
Ler gott - och igenkännande - inte konstigt att jag gillar dig ;) Boxerälskare är något alldeles extra ;)
Skicka en kommentar