Yorkshires ljuvliga kustbyar

Vår resa österut över North York Moores ledde oss fram till kusten och den kända staden Whitby. Här skrev Bram Stoker boken om Dracula och Captain Cook gav sig ut på upptäcktsfärder med HMS Endeavour. Både Dracula och Cook har museum i staden, men vi kom efter stängningsdags.

I hamnen låg en replika av skeppet HMS Endeavour, med en restaurang.

När vi sedan passerade ett sjörövarskepp blev jag raskt trött på turistifierandet och tappade lite intresset för staden som annars anses så unik.

Vi vandrade på de ganska folktomma slingrande gatorna

och såg många fina hus,

prisbelönta innergårdar och

fyndiga butiksnamn

men att allt var stängt förtog charmen lite. Hur fungerar det här stället om det bara har öppet två kvällar i juli och fyra i augusti?

En smal gränd ledde ned till en sandstrand som var den minsta jag sett, den sträckte sig bara en liten bit åt vardera sidan. Vilket såklart var tillräckligt för småhundarna som rastades.

Nere på den lilla stranden fick vi också en annan vy av den levande hamnen och hur husen klättrar uppför sluttningen.

Två olika ståltrådsskulpturer stod på var sida om bron mellan stadsdelarna

och när vi kom hem till Sverige gick så passande ett program om kusten på tv - där konstnären Emma Stothard besöktes!

Vi skulle bo en bit söder om Whitby, i den lilla, lilla byn Robin Hood's Bay, och när vi parkerat bilen ovanför byn fick solen och vyn livsandarna att återkomma.

Jag zoomade in byn innan vi gick åt andra hållet där jag bokat ett minimalt budgetrum

på ett hotell som mina vänner tyckt att jag skulle avboka. Anledningen till det billiga rummet var att vi de kommande två nätterna skulle bo lite dyrare och här skulle vi ju faktiskt bara sova. Hur illa kunde ett budgetrum då vara?

Man kan väl säga att vi hade uppgraderats? Jag fick ta till världens vidvinkel för att få med större delen av rummet, ändå anas bara soffan jag sitter i.

Kan varmt rekommendera detta hotell, även om man inte får ett så flådigt rum, men både den rikliga middagen och goda frukosten gjorde sitt till att vi trivdes utmärkt.

Efter middagen gick vi ned till byn. Nedför, nedför, nedför.

Nedför på den smala huvudgatan.

Nog blir man nyfiken på hur det möblerats där inne?

Husen klättrade i olika nivåer och i det lilla rakt fram, i vänstra delen av det, kunde man bo.

"The Little House" hade t o m en egen liten trädgård bredvid.

Hit kommer jag gärna tillbaka för att gå på museet!

Ser ni namnet på den smala bakgatan?

Allt var småskaligt och charmigt, hela vägen ned till

hamnen. Men det gjorde oss ingenting att vi inte bokat rum på något av de dyrare hotellen här nere!

Efter god sömn och riklig frukost körde vi norrut igen och solen sken! Vi körde upp till ruinen av klostret ovanför Whitby, dit hade vi inte brytt oss om att gå dagen innan.

Passande rondell"hund" vid kusten!

Så kom vi till nästa pittoreska lilla kustby, Staithes. Även här fick vi parkera bilen ovanför byn och gå en brant backe ned.

Staithes Beck rinner genom byn och delar den i två, en större och en betydligt mindre del.

Det vita på klippan är träck från fåglarna, klickar ni upp bilden ser ni alla bon.

Den här hamnen var betydligt större och kändes mer levande än den lilla i Robin Hood's Bay.

Här har vi gått hela vägen till andra sidan kajen och ser tillbaka på klippan med fågelbona.

Färgerna fick mig att tänka på Grekland.

Husen var väldigt slitna av saltvattnet och allt fågelbajs. Fasaderna måste vara hopplösa att hålla rena och vi såg en parkerad bil som var leopardfläckig av all skit. Det förtog förstås lite av charmen, men allt kan inte vara polerat och fint. Detta var helt klart en levande by.

Uppför den branta backen, tillbaka till bilen och så fortsatte vi norrut!