Sensommardagar på Gotland

Jag ligger lite efter i mitt berättande om sommarens alla resor, så jag försöker lägga in några inlägg så här i efterhand. Problemet är att de tar lång tid att göra och jag har inte alltid möjlighet att avsätta så mycket tid till bloggande. Vi får väl se hur långt höstlovet räcker!

Med ett av mina tjejgäng åkte jag en långhelg till Gotland i slutet av september. Vi tog sena färjan från Nynäshamn en torsdagskväll och det var en rejält guppig överfart. Tackolov för åksjuketuggummi!

Väl framme i stugan nära Gammelgarn knäckte vi en flaska champagne - klockan halv två på natten ...

Husets värdinna bakade bröd på morgonen och vi satt länge och njöt av frukosten, lite behagligt trötta och dävna. Solen värmde och affärerna i Visby var öppna, så dagens utflykt var självklar! När sommarens turistströmmar avtagit rear affärerna ut sina lager, så det blev en del fyndande. Vi två som brukar vara på ön fick en bra chans att visa favoritutsikter och -gator innan vi till sist fikade på mysiga Skafferiet på Adelsgatan.

Tillbaka i huset blev det mer skumpa och raclette, en pysslig maträtt som passar bra när man vill sitta och snacka länge. Gott och mättande är det ju också!

Nästa dag skulle vi söderut, men vi startade hos den lokale grönsakshandlaren och en tur till Grogarnsberget varifrån utsikten är underbar!

Vi svängde in hos skicklige keramikern Thord Karlsson som hade öppet. Beundrade all hans vackra keramik och passade på att besöka uthuset.

Nere i Vamlingbo fick jag visa prästgården där Lars Jonsson ställer ut sina fantastiska fågeltavlor. Den lilla pärlan till café som jag skrivit om förr här i bloggen hade öppet sista helgen för säsongen, så vi fick god svamp- och broccolipaj. P g a den knappa tillströmningen av turister fick jag själv sköta mitt tevatten, hade jag velat hade jag kunnat ta betalt av kunderna som kom och trodde att jag jobbade där.

Vidare mot Hoburgen körde vi självklart den vackra kustvägen längs Husrygg, men vid det här laget var de ovana gotlandsturisterna i bilen redan förälskade i ön. Inte så konstigt - här är verkligen magiskt, speciellt när solen skiner!

Efter en del klättrande på klinten och en titt på Hoburgsgubben körde vi över alvaret genom tallskog som förstörts av tallprocessionsspinnarlarven. Jag kunde visa trädens kala grenar och hur stora delar av skogen dött. En spökskog.

Vi parkerade bilen vid ett fiskeläge och promenerade genom hagen där mina föräldrar har sitt sommarhus. En av grannarna var på plats och bjöd in oss att se hur deras hus ser ut. Själv hade jag ingen nyckel med, men på det här sättet kunde mina vänner ana hur jag har det på somrarna - inget de hade förväntat sig, det kan jag lova!

Vi for vidare till underbara Holmhällar, jag visade pensionatet och det storslagna raukområdet. Sedan var det raka spåret hem till stugan, det grillade köttet och den goda tomat- och squashgratängen!

Sista morgonen städade vi huset, rättade till en sned hängränna och for norrut.

Första stoppet blev hos textilkonstnär Barbro Sandell som öppnade sin butik enbart för oss. Jag blev alldeles förälskad! Vilka underbara textilier! Det slutade med att jag köpte en vacker blåmönstrad vaxad duk som nu pryder mitt matsalsbord.

På vägen till Fårö passerade vi Slite och fick oss en titt på Pigge Werkelins "semesterby". Vi var ganska hårda i vår dom, detta var inget vi ville bo i!

På färjan till Fårö hade vi självklart sällskap av ett lass lamm. Är det inte konstigt att ön heter Fårö när man inte har får på Gotland? Det heter lamm och lammungar!

Som kontrast till stugbyn i Slite visade jag Sudersands stugby, där min familj tillbringade en sommar innan mina föräldrar byggde sitt hus på Sudret. Annorlunda, vackert, gotländskt. Och stranden är fantastisk!

På andra sidan vägen ligger flygsandsområdet Ulla Hau. Där kan man gå en promenadslinga runt sanddynerna och uppleva hela den spännande miljön. Vi gick en bit längs stigen och satte oss sedan i en av de största sandgroparna med vår lilla matsäck.

Bilfärden fortsatte längs öns norra sida, vackra fiskeläget Helgumannen beundrades och vid Digerhuvuds raukområde gick vi ut och sträckte på benen igen. Lite stressade var vi dock, det kunde ju vara kö till färjan och vi fick inte missa båten hem. Bättre att komma till Visby i god tid.

Men inte var det någon kö. Vi hann till och med ta en avstickare till Lickershamn och rauken Jungfrun. Nu var två av tjejerna trötta på raukar, så de stannade kvar i bilen ...

I Visby tog vi en fika utanför Norderport, kom i god tid till färjan, åt rejäl middag ombord och landade så småningom hemma i våra hus framåt midnatt efter en stillsam överfärd.

Nöjda.