Sidor

18 augusti 2025

En vända till Gotland

Mina tre reseinlägg har varit schemalagda, men nu behöver jag skriva fler. Trodde att det skulle bli av när jag var på Gotland i nästan två veckor, men nej. Så nu får ni lite Gotlandsfeeling istället, så fortsätter utlandsresan när jag hunnit författa mer.

Vi kör alltid kustvägen söderut på ön och när vi passerat turistmålen Kneippbyn och Tofta och tallskogen glesnar - då, då sjunker mina axlar och hjärtat slår lyckligt.

Efter att ha handlat mat för några dagar satte vi oss på Pimm'sbänken och drack kaffe och te. Pimm's fick vänta, vårt fikabehov var så mycket större. Frankrike och Europa i alla ära, det här hade jag längtat efter!

Redan första dagen åkte vi till Vamlingbo prästgård för att äta lunch. Det lät väl inte så kul med fläsk med gulbeta, blomkål och senapsgrädde, men jisses så gott det var! Och mättande.

Prästgården är ett favoritställe, här är så vackert och trevligt.

Nästa dag hade jag bokat oss på guidad tur på Långmyre vineri i Hamra. Vi började i vingården där Julia berättade om de sju svåra åren som ägarna tagit sig igenom. De hade planterat massor av vinstockar och så följde dessa mycket torra år. men vin blir det!

Julia berättade om allt pyssel vinstockarna behöver och hur hon efter skörd kommer att fara vidare till någon annan gård för att lära sig mera. Att som italienska komma till Gotland i februari hade inte varit någon munter upplevelse ;-)

Vi fortsatte till Burgsvik där själva vineriet ligger. Här ligger vinet både i plåttank och på några få ekfat.

Tre olika viner fick vi smaka; rosé, vitt och rött. Andrea, italienaren som föll för en svenska och kom till ön för att starta vineriet med henne, var mycket underhållande. En väldigt trevlig tur som jag varmt rekommenderar och så önskar jag vinmakarna stort lycka till!

Jag stickade klart tröjan jag började på i EFIT (tror jag?). Men trådarna är inte fästa än

för det är ju roligare att börja på nytt ... Den här har jag också stickat klart men dessutom hunnit repa upp hela mönsteroket på, eftersom jag inte var nöjd med färgerna. Måste köpa mer av det mörklila garnet.

Några stranddagar blev det. 13 grader i vattnet var ingen höjdare, men det gick upp till 19 sista dagen!

Yngste brorsonen kom med fru och tvååring i fem dagar, så där har ni en stor anledning till att det inte blev något bloggande. Men brorsonen lagade god mat också!

Maken min, han tog det inte lugnt någon gång. Han reparerade cyklar, målade fönster, oljade möbler, byggde denna vattenstation där 25-liters dunk med tappkran får plats (vi måste hämta dricksvatten på brandstation), byggde ett bord, satte upp en utelampa, måttade och planerade för kommande snickerier, sicklade och oljade köksbänken och säkert en hel del annat som jag just nu inte minns.

Jag hittade en hundkorg under en säng och blev glad. Hoppas att Hasse vill sova där när han är i stugan.

Med två vänner cyklade vi runt på Storsudret. Besökte Sundre kyrka med sina karbunkelstenar

och fina väggmålningar

plus kastal (försvarstorn). Här sökte byborna skydd när Valdemar Atterdag kom farande.

Rapakivigraniten glittrade på Gullstainen när vi cyklat dit,

och här syns hur sydsidan av stenen vittrar. Tänk att den fraktades hit av inlandsisen och inte finns någon annan stans i Sverige.

Så kom vi till Hoburgen och kunde äta lunch.

Restaurangen heter Majstregården och ritades ursprungligen av min pappa när jag var barn. Sedan dess har den byggts ut. Cykeln med barnsadel har jag cyklat Gotland runt på (ja, i alla fall till Visby) och faktiskt suttit bakpå när mamma cyklat, men då fanns inte barnstolen. Anar ni hur gammal den är?! Min farfar hade cykelreparationsverkstad och har nog byggt ihop denna själv.

Efter lunch blev det Hoburgs fyr, den enda fyr man får gå upp i på hela ön (utom helgen som just var, då ytterligare två eller tre fyrar öppnades - bl a den tjusiga fyren på Närsholmen).

Här har jag inte varit på många år, men kände mig som muminmamman och ville måla rosor på väggarna.

Utsikten är fantastisk, men svår att fånga på mobilbild. Det blir en liten glimt söderut.

Så cyklade vi vidare längs Husrygg och havet. Skönt med asfalt efter skumpiga grusvägar.

Med ömma rumpor nådde vi ... tadaaa ... Vamlingbo prästgård och ett alldeles fantastiskt gott och efterlängtat fika.

Där satt vi länge och vilade oss innan vi beundrade de vackra odlingarna, men de blommorna får ni se på instagram (annis_vardagsnjutning).

Kunde inte låta bli att provsmaka ostronörten och förvånades stort av att den faktiskt smakade ostron!

Sista dagen innan vi åkte hem plockade jag salmbär, blåhallon, bakom huset. Det är inte ofta jag är här när de mognar, men nu fanns det massor.

Och så åkte vi hem för att fira brorsan, han fyllde 70 i lördags! Vi kom hem på fredagskvällen, då bakade jag fröknäcke och på lördagen handlade vi ingredienserna till födelsedagsmaten som jag fixade till innan vi for till bror. Igår lunchade vi i Vintervikens trädgårdar med dottern, hennes älskling, hunden Hasse och äldste sonen innan maken bytte toastolen hos den senare medan jag åkte hem för att fika med Lillhunken (så vi kunde se fotbollen!) som sedan stannade på middag. Idag har vi flängt till Ikea, Jysk, Rusta, Iittala, Plantagen plus att maken varit på tre olika bygghandlar.

Can we do it up to tempo?

Nu ska jag sätta mig med en ny stickning :-) och se på mitt favoritprogram som börjar med ny säsong, Vem bor här? På torsdag är det EFIT och sedan hoppas jag att jag fått ihop några fler reseinlägg. Och att jag hunnit kika in hos er andra, såklart!

14 augusti 2025

Stilla flyter Mosel och vinet

Hela tisdagen ägnade vi åt att sakta cruisa längs med Mosel. Här hade maken inte varit på rätt många år, men jag var hit på en tjejresa 2011 (det var visst rätt många år sedan, det också).

Vi stannade till lite här och var, mumsade bakelser vid vattnet,

kikade in på en vinkällare

och provade lite riesling

innan vi fortsatte söderut

utan brådska.

I Bernkastel-Kues gjorde vi ett längre stopp, liksom de flesta turister - och här är det inte bara pensionärer. Knökefullt med folk. 

Och knökefullt med korsvirkeshus

men även lugnare gator

där jag granskade gatubeläggningen. Cyklister och barnvagnar har säkert mycket trevligare färd på de större stenarna.

Plötsligt kom vi fram till hotellet där jag och tjejerna bodde 2011.

Här i bakkanten av staden ligger vinodlingarna längs med branterna. Kolla trappan!

Sida vid sida ligger de olika vinhusens marker, alla med rejäla portar.

En bit upp i bergen ovanför Trier låg vårt hotell. Med balkong, vilket var väldigt trevligt när vi nu hade en riktigt skön lugn dag. Här läste vi bok både före och efter middagen

som vi avnjöt på hotellrestaurangens uteservering. Viltgryta med kantareller och spätzle är en favorit!

Nästa morgon blev det frukost i en annan del av restaurangen. Jag ska väl inte säga något om inredningen men

den var inte riktigt i min smak. ;-) Men här fanns plats för många gäster!